Text: Annika Grundberg
Foto: TV4
  
Sigrid Bergåkra är uppfödare och dressyrryttare, hon bor i Hälsingland med sina tre döttrar som alla är aktiva inom ridsporten. Även hennes bröder finns nära och driver jordbruk. Men någon livskamrat har hon inte hos sig – än.
– Jag sökte för att jag är singel och bor i obygden, säger hon med ett skratt. Det var faktiskt inte jag som anmälde mig utan en kollega.
  
Tryggt sätt att söka partner på
Sigrid tycker att det känns tryggt att söka en partner via tv.
– Jag har funderat, men efter att jag träffade produktionsteamet så kändes det väldigt seriöst. Alla brev går via dem och de som väljs ut får träffa en mental coach och det görs utdrag ur polisregistret. Mina bröder har följt programmet genom åren och det har gått från att vara något pinsamt till att faktiskt fungera. Det är ju deltagare som har gift sig, fått barn och några har väl även skiljt sig. Jag hoppas i alla fall att det här är ett bra sätt.
  
Dubbla känslor för Sigrids döttrar
– Mina döttrar tycker att det ska bli spännande, samtidigt är de kritiska till hur det går till. De tycker att deras mamma är fin och vill så klart att jag ska träffa en fin kille. De har höga krav på den jag träffar för de är rädda om mig.
  
Vill unna sig det här
På gården finns avelsston, unghästar och ponnyer. Verksamheten tar mycket tid och det krävs massor av logistik när tre döttrar och mamma tävlar. Att dessutom spä på de även annars så hektiska sommarmånaderna med en tv-inspelning kan tyckas lätt vansinnigt.
– Jag vill inte vara ensam hela livet, därför har jag unnat mig ett eget upplägg i sommar. Jag har meckat med logistik och kalendrar hela livet så det är inget nytt. I sommar har gymnasieskolan där jag jobbar lovat att hjälpa mig, mina bröder ställer också upp och hjälper till.
  
Hoppas kvala till Falsterbo för 20:e gången
Men lite tävling kommer det att bli också för Sigrid.
– Jag jobbar på här i min ”Bregottfabrik”, och har fem unghästar i år som jag tror kan kvala till Falsterbo och Flyinge. Jag har hållit på länge och har satt upp avelsmål som jag tycker att jag börjar nå nu. Jag vill ta fram hållbara hästar som är mentalt bra och kan gå högre klasser. Kvalar jag till Falsterbo blir det mitt 20:e år, säger hon med ett skratt.
– Det är sorgligt, men i vissa sammanhang är man inte aktuell längre när man har fått barn och är 40 plus. Jag ser även mitt deltagande som att jag kan ge mod till fler. Hästtjejer ses ofta som lite besvärliga och det tycker jag är fel. Hade jag varit kille hade jag tyckt att det var jättehärligt att vara tillsammans med mig. Samtidigt är vi hästtjejer bra på att klara oss själva, vi behöver ingen bonde utan en livskamrat. Att leva själv är lite som att kasta bort livet.