Text: Ida Röök
Foto: Adobe Stock 
  
Tillsammans med sina kurskamrater Molly Skelbye och Henrik Hovden ställer hon sig frågan ”Vad är en neutral sits?”.
– Inom ridsporten är vi duktiga på att ignorera oss själva och att sätta hästen och dess komfort i första hand. Förhoppningsvis kan vi bidra med en bra rapport som samlar och sprider fakta som gemene ryttare inte är medveten om. Detta när det gäller just vår egen anatomi, säger Elin och fortsätter:
– När vi har gjort våra mätningar har vi märkt att många ryttare inte sitter på sina sittben utan direkt på mellangården, eller att de sitter på ett sittben i taget.
  
Minska felmarginalen
Under våren har studenterna arbetat med att titta närmare på nuvarande mätmetoder för sittbenen, alltså metoder som används vid sadelutprovning. De jobbar också med att ta fram en ny metod där risken för att mätningarna blir fel minskar. Den nuvarande mätmetoden av ryttarens bäcken går till som så att personen sätter sig på en bit wellpapp, som är placerad på en sadelbock, personen får trycka med sittbenen så att det blir avtryck på wellpappen.
– Vi vill minska felmarginalen för mätningarna för att få så korrekta värden som möjligt. Med nuvarande metod kan de variera en del. Grundfrågan är egentligen sadelns utformning och passform för bäckenet, både manligt och kvinnligt, förklarar Elin Lorin.
Studenterna har tagit sig an ett ganska svårt ämne. Det är trixigt att mäta biomekaniken och bäckenets position hos ryttaren, då det är så många variabler som påverkar.
– Än så länge har vi arbetat med att samla in data och vetenskapligt baserad fakta. Och så jämför vi med studier från andra sporter där man stöter på liknande skador och problem som ryttare har, säger Elin.
  
Skador och problem
För att komplettera sitt kandidatarbete ytterligare har studenterna satt ihop en enkät om hur ryttaren ser på sin sadel.
– I de svar vi har fått i enkäten hittills kan man dra slutsatsen att många har kontinuerliga skador och problem med skav på blygdbenet, smärtor i höft och rygg när de rider, samt domningar och känselbortfall.

Här kan du svara på enkäten