Text: Linnea Lindahl
Foto: Frida Bank
 
– Första gången jag såg honom var han tre år och löshoppade väldigt fint på Breeders i Flyinge. Sedan kom han hem till mig när han fyllde fyra, säger Fredrik.
Han menar dock att det är många unghästar som kan se lovande ut i början. Att veta om det blir en mästerskapshäst eller inte tar längre tid.
– Han har alltid hoppat väldigt fint. Det var det jag fastnade för, han är väldigt vig och spänstig.
Men i början hade hästen ett ganska hetsigt temperament, vilket gjorde att tekniken inte riktigt satt.
– Som unghäst kunde han kasta sig över hindren, då kunde man se den där spänsten och kvickheten som både positivt och negativt. Men som tur var lyckades vi få det till något positivt i slutändan.

Var skarp och explosiv
Som unghäst kunde Cold Play vara lite besvärlig och hade väldigt mycket egna idéer.
– Han kunde vara misstänksam och protestera. Under en period gick det inte att rida ett pass utan att han stod på bakbenen halva tiden.
Hästen var skarp, explosiv och väldigt känslig i sitt humör.
– Höll man om med skänkeln för mycket någon gång så blev det tvärstopp, då kunde man flyga av. Därför fick man lägga mycket tid på att lära honom de vanliga hjälperna, så att han accepterade det.

”Köpte alla vattenmattor jag kunde hitta”
Fredrik har även lagt ner massor av timmar på träning med vattenmatta, eftersom detta har varit ett problem för Cold Play tidigare. Han kände att valacken hade något extra och att det var värt att försöka få ordning på det på riktigt.
– Allt vatten, allt som var blått eller hade olika färger kunde han ställa sig upp på bakbenen för och springa åt andra hållet, berättar Fredrik.
De fick ordning på det mesta, men problemet med vattenmattor och vattengravar fanns fortfarande kvar i många år.
– Jag köpte alla vattenmattor jag kunde hitta. På varje tävling jag var på frågade jag om jag fick stanna kvar och hoppa vattnet en gång till efteråt. Och helst även köpa samma vattenmatta som de hade på tävlingsplatsen.
Hästen var fortfarande skarp, men man kunde kommunicera mer med honom. Han kunde hoppa vattenmattor, men ända upp till och med 1,50-hoppning fanns problemet med att hoppa stora vattengravar kvar.

Byggde små sjöar hemma på ridbanan
 – Jag var på en tävling i Polen och då ville han absolut inte hoppa den stora vattengraven som fanns där. Så jag stannade kvar i Polen och fick träna på att hoppa vattnet.
När Fredrik kom hem till Sverige köpte han ett helt gäng nya vattengravar och byggde upp hela ridbanan med olika små sjöar av blå presenningar.
– Sedan ledde vi honom vid vattengravarna varje dag i tre månader. Och så hoppade jag dem varje dag i tre månader. Vi hoppade inte mycket, men en gång om dagen gick jag ut och hoppade över en av de små ”sjöarna” för att han skulle vänja sig, berättar Fredrik och fortsätter:
– Efter det kunde jag leda ut honom i enbart grimma och släppa honom vid vattnet, så hoppade han. Vi fick lägga ner väldigt mycket tid på det, men till slut släppte det.

Vändningen kom i Arezzo
Det stora provet kom under våren 2017 vid en tävling i Arezzo.
– Där fanns en väldigt stor vattengrav på deras gräsbana. Jag kände att han bjöd när vi red an det, jag kunde hålla om med skänkeln och våga rida, minns Fredrik.
Då hoppade Cold Play ett stort, avspänt språng över det stora vattnet. De blev nolla och placerade sig i Grand Prix.
– Han gjorde det helt avspänt, det var bara att styra. Då kände jag att vi hade tagit ett rejält kliv framåt och det var då jag bestämde mig för att jag ville rida VM i Tryon 2018.



En häst med stor personlighet
– Han kan tycka om att kela och så, men han har ändå distans och är misstänksam mot nya människor.
Cold Play har förändrats en del sedan han var unghäst, och kan numera till och med vara lite lat ibland.
– Han är en aning divig och vet om att han är bäst, säger Fredrik och fortsätter:
– När man rider har han två personligheter. Under den första kvarten är han ganska lat, men sedan släpper det och han blir väldigt framåt. Det gäller att hitta det i precis rätt tid när man ska börja hoppa.
Cold Play är en häst med flera fina egenskaper, varav en är att han är väldigt bra på att resa. Hans beteende på tävling jämfört med hemma i stallet är ganska oförändrat eftersom han slappnar av, äter, dricker, sover och flyger utan att stressa upp sig.
– Om man tittar på kameran i lastbilen ser man hur han bara står lugnt och gungar med. Det gör att han kan komma fram till tävlingsplatsen utan att ha spenderat någon onödig energi. Detta gör det hela lite lättare.
  
OS är det långsiktiga målet
I augusti hoppas Fredrik på att bli uttagen till EM i Rotterdam tillsammans med Cold Play.
– Sverige har goda chanser att ta medalj på ett mästerskap. Allt kan hända, men det är vår målsättning.
Tävlingsupplägget med Cold Play är sparsamt, vilket Fredrik känner passar dem bra.
– Visst kan det sätta en viss press på en att man måste leverera när man väl är där, vi deltar i runt tio tävlingar om året, säger han.
– Om man tävlar mer så har man fler chanser. Men jag känner att jag har ett långsiktigt mål, OS i Tokyo, och då vill jag ha lite sparat krut. Jag har ingen annan häst på den här nivån.
Inför tävling gäller det att träna och hoppa i rätt mängd.
– Cold Play är som bäst när han inte har hoppat på ett tag, men sedan hoppar ett par klasser på raken. Därför passar ett mästerskap väldigt bra, där de tar det lugnt ett par veckor innan.
Eftersom de inte gör så många tävlingar per år börjar planeringen för OS 2020 redan nu.
– Förra året inför VM behövde jag visa att jag var bra nog. Nu kan jag välja lite mer vad som passar oss. Det är skönare, men kan också skapa mer press.
Planen är att göra en tidig första start ute och att inte göra någon innesäsong nästa år, för att vara redo i tid före OS i Tokyo som inleds i början på augusti 2020.
– Vi vill inleda utesäsongen tidigt för att få en bra start och vara förberedda, säger Fredrik.