Hoppning
Publicerad: 2017-01-30Grundrid som Gretzer: ”Det är ryttaren som gör hästen känslig för hjälperna”
Söndag kväll höll A-tränaren och OS-ryttaren Maria Gretzer clinic på Halmstads fältrittklubb, inför engagerade åhörare. Upplägget var att hon själv red två hästar – som hon aldrig hade suttit på förut.
Text & foto: Anki Yngve
Dels red Maria Gretzer lektionshästen Lizette, nio år e. First Wish – Garibaldi. Dels red hon ”överlevaren” och 1,35-hästen Kat’s Hero (åtta år, e. Haydn – Marco Mitras), kallad ”Föle”, som vi har skrivit om här på Hippson förut.
Ryttaren Barbro Wiengren och ägaren Ann-Sofi Berg körde Kat’s Hero och hans stallkamrat Campbella mot tävlingarna i Varberg i somras. De blev påkörda bakifrån på motorvägen, Campbella dog i den fruktansvärda olyckan och ”Föle” blev både chockad och skadad. Men nu är han alltså mirakulöst nog tillbaka.
– Den här hästen har många liv, han höll även på att stryka med som föl. Så det här är väldigt känslosamt för mig. Tänk, nu är han här och rids av Maria Gretzer! utbrister en glad Barbro.
Maria beskriver Lizette och Kat’s Hero som två väldigt olika hästar – den ena (Lizette) är ganska liten, inte så kvick i reaktionerna men väldigt välriden och lydig i dressyrarbetet. Den andra (”Föle”) är stor och känslig med rejäl hoppförmåga, men är inte alltid helt framför skänkeln. Båda hästarna är mycket trevliga men de är som sagt olika, ändå kan de ridas utifrån samma system.
Här nedan försöker vi sammanfatta Marias tips och råd – i tolv konkreta punkter.
1. Underskatta inte skritten
Med helt nya hästar skrittar Maria gärna lite extra i början, för att verkligen säkerställa att hästen är ”på” hennes hjälper.
– Jag vill ha dem lätta för hjälperna. Det är ryttaren som gör hästen känslig, om du är tydlig och visar vad du vill lär den sig snabbt. Faktiskt snabbare än många människor… Jag är fascinerad över hur bussiga hästar är och hur snabbt de försöker lyssna in en ny ryttare, vad vill hon där uppe?
Maria flyttar några steg sidvärts fram och tillbaka, gör korta halter och så vidare, för att få lektionshästen Lizette snabbare för hjälperna.
– Lektionshästar blir lätt lite avtrubbade eftersom de rids av så olika ryttare. Och de kan inte vara hur känsliga som helst, för då blir det farligt när de rids av någon mindre rutinerad.
Maria tycker att lektionshästen Lizette är riktigt välriden och trevlig.
Hoppa kan hon också!
2. Bakbenen, bakbenen, bakbenen…
När Maria gör en övergång uppåt, till exempel från halt till skritt, upprepar hon gång på gång mantrat ”bakbenen, bakbenen” – lite som för att påminna sig själv. Hon är otroligt petig och noggrann med att hästen ska sätta i gång med aktiva bakben, men också med att den ska ställa upp med bakbenen under sig i halterna.
Av samma anledning sätter sig Maria ner i sadeln inför övergångar nedåt, även om hon har stått upp i fältsits tidigare.
– När jag sitter ner får jag bättre kvalitet i avsaktningen.
Lika noga är Gretzer med att hennes galoppfattningar blir bra, framför allt ”Föle” är inte riktigt så lyhörd i fattningarna som hon önskar.
– Om jag ska hoppa kan jag inte börja med en slarvig galoppfattning! säger hon självkritiskt.
3. Bestäm var ”rälsen” ligger
För Maria är det A och O att det är hon som bestämmer spåret, alltså var hästen ska gå. Den får inte själv välja sin väg. Hon illustrerar, till publikens igenkännnade förtjusning, hur det ofta ser ut. Nämligen när ryttare rider runt lite hur som helst (”tjolahopp, tjolahej!”), utan kontroll på vägen.
Med båda hästarna rider Gretzer någon meter innanför spåret, men fortfarande med noggranna hörnpasseringar. Detta i både trav och i galopp, utan att ”hänga på väggen”.
– Här gäller det sedan att hitta en bra takt, hästen ska vara energisk men inte springig.
Hörnen, som alltså rids innanför spåret, innebär en 90-graderssväng. Vilket gör att du som ryttare måste växla ner innan.
Maria tänker att hon rider på treans växel på långsidan, men sedan växlar ner till tvåan inför hörnet. Och så upp till trean igen på kortsidan inför nedåtväxlingen i nästa hörn.
– Nu blir det långsammare takt på tvåans växel jämfört med på treans, så vill jag inte ha det. Jag vill kunna behålla samma rytm när jag växlar upp och ner, korta och långa steg med samma takt, förklarar Gretzer från sadeln på Lizette.
Hon berättar också att hon vänder hästen med relativt rak hals.
– Jag är inte så mycket för att böja hit och dit…
Det gäller att både kunna växla upp och växla ner galoppen.
4. Aktiv – men avspänd
Ibland varierar Maria de kvicka halterna, som hon gör för att få hästen mer lyhörd för hjälperna, med en lite längre halt. Detta för att hästen inte ska bli stressad.
Med Kat’s Hero, som är känsligare som individ än Lizette, lägger hon dessutom in övergångar i övningen där hon rider innanför spåret och växlar ner inför hörnen – för att han inte ska bli spänd. Hon rider inte heller lika stora tempoväxlingar på ”Föle”, inte förrän hästen har spänt av.
– Det är helt okej att han blir lite hög i nacken, men så småningom vill jag att han slappnar av. Då kommer han också att släppa ner huvudet. Det ska inte vara ryttaren som håller nacken nere genom att sitta och greja med händerna. Formen ska komma bakifrån, i och med en avspänning.
Ytterligare ett tips från Maria är att ibland göra halt, stå helt stilla en stund och själv ta ett djupt andetag. När du andas ut känner du hur hästen gör detsamma. Håller du i stället andan har hästen svårt att slappna av. Maria andas ut ljudligt flera gånger, för att illustrera hur man kan påverka hästen med sitt eget lugn.
5. Kontakt med motorn via tygeln
Gretzer vill ha kontakt med hästens mun via tygeln, men en lätt kontakt. Hon liknar kontakten i tygeln vid en strömkabel som går från hästens båda motorer, alltså bakbenen, via ryggen och nacken fram till handen.
– Du känner vad bakbenen gör via den där strömkabeln, då kan den inte glappa okontrollerat.
Däremot ska man givetvis använda sig av eftergifter som beröm. Men det ska handla om en medveten eftergift när hästen gör något bra, inte ett ”random” glappande.
– När motorn är riktigt bra i gång kan du släppa lite mer. Men det få inte vara så att hästen släpper bettet och hamnar bakom hand, i ett sådant läge är det riktigt obehagligt att försöka styra på ett hinder. Då blir det ett helsike att hoppa.
När Maria travar av och stretchar Lizette efter arbetspasset rider hon dock medvetet med glappande tygel.
– Nu är motorn i gång, hon bär sig själv och följer skänkeln. Då kan jag låta tygeln glappa, säger Gretzer och berömmer vilken fin skolhäst Lizette är.
6. Ska kunna svänga med skänklarna
Med båda hästarna visar Maria att hon vill kunna lägga ena handen på ryggen och rida serpentinbågar med enbart skänklarna, utan att dra i tyglarna. Ett nyttigt test som alla ryttare borde göra på sina hästar då och då.
– Jag håller händerna ganska mycket på samma sätt och svänger med skänklarna, inte med något slags cykelstyre.
Hon lär också hästarna att de ska gå rakt fram tills hon säger åt vilket håll de ska svänga. Om det så innebär att de ska trava rakt in i väggen (vilket hon givetvis aldrig utsätter dem för).
– Tittar man dit man ska kommer man dit. Men om man tittar ner i manen…
Maria svänger för enbart skänklarna, med ena handen bakom ryggen.
7. Var känslig i handen och med skänkeln
Maria visar med sitt kroppsspråk hur illa det kan se ut när vissa ryttare gör avsaktningar, där de segdrar i tyglarna och hästen gapar i protest.
– När jag tar en förhållning skakar jag bara lite försiktigt på tygeln, jag drar inte. Om man drar är det inte så kul att vara häst, då ser man direkt att de lägger öronen bakåt. Ta inte de där grova tygeltagen, vi måste vara finkänsliga mot hästarna.
Samma sak gäller med skänkelhjälperna.
– Om du vill ha hästen lätt för skänkeln kan du inte klämma in sporrarna i magen på den i fem sekunder. Killa till med skänkeln, sedan ska hästen gå på den impulsen ett tag.
När Lizette inte riktigt tar Marias högerskänkel renodlar hon den, genom att sakta av till skritt och flytta sidvärts till vänster. Det blir märkbart bättre.
– Jag är som sagt fascinerad av hur lyhörda hästarna är, om man bara är tydlig i kommunikationen.
8. Kontroll på galoppsprången
Inne i ridhuset står två upphöjda kavaletti med cirka 17 meters avstånd. Båda hästarna får galoppera denna linje flera gånger, med fyra till sex galoppsprång emellan. Men de ska fortfarande gå innanför spåret på resten av fyrkanten och göra korrekta hörnpasseringar.
Övningen handlar egentligen inte om att korta inför den lilla serien, utan om att sätta hästen i den galopp man vill ha. Med språnglängd utifrån avståndet.
– Jag är väldigt noga med eftergift över kavalettin och med att jag inte drar ihop hästen, förklarar Maria.
Maria på "Föle", i kavalettiövningen.
9. Sök felet hos dig själv
Något som är otroligt tydligt när Gretzer rider är att hon hela tiden söker felet hos sig själv, inte hos hästen. ”Där kunde jag ha hållit rytmen bättre med skänkeln, det var slarvigt av mig!”, ”När jag bara fokuserar gör hästen det superbra” och ”Där glömde jag att titta på hindret, pinsamt!” är några av kommentarerna publiken får höra.
Detta återkommer när Maria får en publikfråga om en häst som ”har fått problem i kombinationerna”. Är det hästen som har fått problem, eller ryttaren?
– Varför har hästen fått problem? Man måste gå lite mer till sig själv. Jag själv har kanske svårt att komma in optimalt i kombinationer. Då får jag öva på det. Man kan inte hoppa varje dag, men kavaletti kan du rida ofta. Träna in din tajming med hjälp av bommar, råder hon.
Maria erkänner att en av hennes egna svagheter är att hon ”glömmer” att titta på nästa hinder när hon har mycket annat att tänka på.
– Det retar mig verkligen. När jag tittar på nästa hinder i luften får jag en så mycket bättre känsla. Tittar jag däremot upp först två galoppsprång efter landningen, då får jag inte alls samma flyt.
10. Det här med ”titthinder”
Ett av hindren i ridhuset är lite ”tittigt”, Maria ser till att ha visat de för båda hästarna innan hon hoppar. Det är dessutom så att hon rider på hindret i lite kortare och mer kontrollerad galopp första gången, eftersom hon inte känner hästarna.
– Om man trycker på för mycket framåt och ökar mot ett sådant hinder kan hästen säga ”nä, nä, det där verkar läskigt” och lägga på en nit. Jag rider en aning långsammare, men fortfarande med säkerhet för att ge den självförtroende. Och så lägger jag hästen på en intill-distans så att den kan känna sig trygg, förklarar hon.
Nästa gång kan Maria sedan lägga upp tempot lite mer.
11. Ta gärna ett mantag
Gretzer tar ett par gånger mantag i hoppningen, något man inte ska skämmas över. Tvärtom tycker hon att vi oftare borde hålla i manen, för att inte riskera att hålla balansen i hästens mun.
– Det är viktigt att vi tränar in att kunna ta mantag, jag red på ridskola som barn och då fick vi inte hoppa mer än kavaletti om inte mantagen satt. Det tycker jag att det slarvas med i dag.
Bland annat hamnar Maria i ett sådant läge med lektionshästen Lizette. Stoet blir lite osäkert på en oxer, Maria tolkar det som att hon kanske har fått ett ryck i munnen någon gång, av en obalanserad ryttare.
– Jag tar ett mantag och ger lite längre eftergift, så att hon får känna att ”med den här ryttaren blir det inte något ryck i munnen”. Samtidigt får jag inte ta mantaget så tidigt att hon känner sig övergiven, det är en avvägning.
Det är tydligt att Lizette trivs med den lägre eftergiften, hon vågar sträcka ut halsen och får en bättre och mer avspänd språngkurva.
Gretzer tar även ett förebyggande mantag på ”Föle” mot ett titthinder, eftersom hans matte har berättat att han är en aning markskygg.
– Många hästar får utstå små tjuvnyp i munnen när ryttaren håller balansen i tyglarna. Det gör att de inte hoppar så avspänt som de hade kunnat.
Det är proffsigare att ta tag i manen om hästen hoppar stort, än att hålla balansen i tyglarna.
12. Slösa med beröm
Gång på gång poängterar Maria att hästen måste få veta när den gör något bra, man kan inte bara ställa krav, då tappar den självförtroendet.
– Du får absolut inte glömma att berömma och uppmuntra. Det räcker att hästen gör bara lite grann rätt, att det är lite bättre än förra gången. Allt behöver inte vara perfekt för att du ska berömma. Precis som vi människor växer hästarna med beröm.
Samtidigt förtydligar Gretzer att man inte får klappa när hästen gör fel, exempelvis om den tvärnitar på ett hinder. Då säger du att detta är vad du ville ha.
– Å andra sidan får du absolut inte gorma och skrika i det läget, då kommer hästen att förknippa hindret med obehag.
Överlevaren "Föle" och matte Barbro.
taggar
Liknande webbartiklar
- Gretzer och Carlsson: ”Grundridningen ska sitta i ryggmärgen”
- Fem tips från Maria Gretzer: "Jag rider väldigt mycket i förvänd galopp"
- Linnéa Ericsson-Carey tävlar Singular: “Ska förhoppningsvis tillbaka till stora klasser”
- Maria Gretzer tillbaka som hästskötare: ”Nu för tiden hjälps man åt på framhoppningen”
- Maria Gretzer om teknikskydd: "Uppenbart att det gått till överdrift"
- Stall Linell har sålt tre hästar till Beezie: ”Riktigt roligt för oss som uppfödare”
- Singular LS La Silla tillbaka på Bruksprovet: ”En formalitet för att han ska bli godkänd”
- Ändringar när det gäller ”blood rule” – ryttaren inte längre diskvalificerad
- Maria Gretzer om EM-truppen: ”Rutin väger väldigt, väldigt tungt”
- Maria Gretzer nöjd även utan final för unghästarna: "Ibland är det stolpe ut"
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!