Text: Ida Röök
Foto: Privat
 
Det är ett stort gäng svenska ryttare och hästar som den här veckan ska visa framfötterna på unghäst-VM i belgiska Lanaken. Malin Nilsson rider familjens egen uppfödning, femåriga valacken Picatzho (e. Canvas Plus u. Pilar ue. Kaliber).
Malin är uppvuxen på Jursta gård, fyra mil söder om Stockholm, där hon och inte minst hennes mamma Lena har drivit hästverksamhet under många år. Gården har varit i familjens ägo i minst fem generationer.
– Mamma har fött upp hästar som jag och min syster Anna har utbildat. Vi har alltid fått hästarna när de har varit tre år, ridit in dem och tagit upp dem i klasserna, säger Malin och fortsätter:
– Vi har aldrig fått en ”färdig” häst och det har ibland varit tufft, men samtidigt en fantastisk skola. Särskilt när man var yngre kunde man kanske snegla lite på de andra som hade mer rutinerade ponnyer än vad vi hade. Men jag har alltid bara jämfört mig med min syster och ingen annan. Vi har peppat varandra.
  
Red hästens mormor
Malin ägnar sig åt hästarna på heltid, på Jursta drivs också inackorderingsverksamhet. Förutom att rida egna hästar har Malin hand om ett stall med elva hästar.
– Jag och hela min familj gör det här helhjärtat med en oerhörd passion, konstaterar hon.
Picatzho är familjens egen uppfödning. Hans mormor Patrizia var Malins första storhäst.
– Henne fick jag när jag var 14 år, jag tävlade upp till 1,40 på henne som junior. Hans mamma, Pilar, har fått väldigt många fina avkommor och Picatzho har fem syskon som går högre klasser. Men han är den första som ska gå unghäst-VM och för mig blir det första gången som jag rider där. Jag har varit där som hästskötare två gånger, för 20 år sen, och sedan dess har jag drömt om att få rida. Nu har vi fött fram en häst som kan ta oss dit.
Att som uppfödare och ryttare få chansen att visa upp sig och få erfarenhet på ett unghäst-VM är mycket värt.
– Det känns fantastiskt. Inte minst för min mamma som har slitit i alla år, hon är verkligen värd det här. Att få en avkomma med till unghäst-VM är ju en dröm som går i uppfyllelse för henne och för oss alla.
  
Samåker till Belgien
Malin har ridit stora tävlingar tidigare, nationshoppningar och så vidare, så hon känner sig inte särskilt nervös inför själva tävlandet.
– Men det var ju det här med att köra så långt. Redan när jag anmälde intresse för att vara med på unghäst-VM kollade jag med Arnold Assarsson om vi kunde samåka ner, om jag skulle bli uttagen. Han tvekade inte en sekund utan sa ja direkt. Det känns väldigt skönt att ha någon med så mycket erfarenhet med sig på resan och att vi verkligen kan ställa upp för varandra, säger Malin.
 
Trygg och modig 
Hon ser nu fram emot ett par dagar i strålkastarljuset, på den största tävlingen i världen för unga förmågor.
– Jag ser det som ett spännande äventyr och en nyttig erfarenhet för mig och hästen. Självklart vill man göra så gott man kan och hoppa felfritt förstås, även om det kommer att vara väldigt svårt.
Det som gjorde att Malin valde att anmäla intresse till att vara med på unghäst-VM med just Picatzho var att han är väldigt trygg i nya miljöer.
– Och skulle det bli ett misstag från vår sida, om vi kommer lite tokigt på något hinder, så blir han inte skräckslagen av det. Han anstränger sig bara lite mer, det är en bra egenskap när man ska göra en så här svår tävling att hästen är modig, säger Malin.
  
Får äta falukorv
Det pratas ofta om hur unghäst-VM är ett skyltfönster, om att det är en chans att sälja sin fyrbenta atlet för bra pengar.
– Jag känner att jag vill fortsätta utveckla honom till svår hoppning och se hur långt jag kan komma. Så som tankarna är nu är han inte till salu, jag vill bara njuta av en väldigt fin häst. Det är mycket hårt arbete som ligger bakom och mycket slit i vardagen ändå, så då vill jag kunna njuta lite också. Jag får väl sälja någon annan häst i stället och äta falukorv så löser det sig, säger Malin med ett skratt.

Se hela deltagarlistan till unghäst-VM i hoppning

Ida Röök

redaktion@hippson.se