Text och foto: Annika Grundberg
  
För Rodrigo har framgången inte kommit gratis, även om det självklart har underlättat att ha en pappa vid namn Nelson Pessoa. Men det har främst handlat om disciplin, hårt arbete och en stor kärlek till hästar.
I dag tävlar Rodrigo fortfarande själv och är landslagsledare för det irländska hopplandslaget. Till sin hjälp vid clinicen i Billdal har han ungdomsryttarna Josephine Karlsson och Fanny Kullmyr, de internationella toppryttarna Emma Emanuelsson och Douglas Lindelöw samt sig själv på lånad häst.

Fanny Kullmyr värmer upp över bommar.
  
Travbom och flytta undan för skänkeln
Josephine och Fanny inleder clinicen och får värma upp hästarna med trav på volt. Rodrigo har lagt ut fyra bommar på volten – klockan tolv, tre, sex och nio. Fanny och Josephine travar över respektive bom och får därefter flytta hästarna för skänkeln för få dem att trampa över med bakbenen och för att få dem lösgjorda.
– Bry er inte om huvudets position, det viktiga är att de blir mjuka i kroppen, säger Rodrigo och låter ekipagen göra övningen i båda varven.
Han tycker att det är bäst att börja jobba hästen på volt för att se att man har kontroll och har den mellan hand och skänkel, därefter kan man utnyttja hela ridbanan.
  
Galoppbommarna ska inte märkas
När det är dags för galopp får de rida över alla fyra bommarna.
– Jag vill att hästarna ska gå lika avslappnat över bommar som de gör utan, förklarar Pessoa.
Fannys häst får inte i gång galoppen ordentligt, det blir travinslag. Då får hon rida saktare. Att rida i ett långsammare tempo kräver mer ridning av ryttaren och främjar galoppen. Det Rodrigo vill uppnå är helt avslappnade hästar.
– Idealet med den här övningen är att kunna rida på långa tyglar och variera antalet galoppsprång mellan bommarna.
Fanny får gå innanför bommarna och arbeta med galoppen innan hon får gå ut igen och jobba över bommarna på volten. Josephines häst galopperar på bra och de får variera antalet galoppsprång.
– Det här är en enkel övning som alla kan göra, slår Rodrigo fast.
  
Bjuder på sin enda gymnastikövning
Längs ena långsidan står en serie och väntar på hästar och ryttare. Rodrigo avslöjar att det är den enda gymnastikhoppning han använder sig av, den enda gymnastikövning han faktiskt gillar. Det är travbom – rättuppstående hinder – studs – rättuppstående – ett galoppsprång med markbom – oxer.
– Markbommarna använder jag för att hästen ska hålla rytmen, rättuppstående för att den ska hoppa upp sig och oxer för att den ska hoppa upp och fram.
Adepterna får börja med att trava in med så lite ryttarinverkan som möjligt.
– Det gäller att låta hästen stå för gymnastiken, säger Rodrigo.
Oxern höjs upp efter hand utan att avståndet korrigeras.
– Det är helt okej att höja men behålla avstånden. Låt hästen lösa problemen. Det går också att variera genom att ha två studs i början.
Fannys häst blir stark, hon får rida mot hindret och göra halt och rygga innan travbommen. Detta för att få honom att lyssna. Sedan får hon skritta över bommen och därefter vika av.
– Hennes häst vill gå för fort och det går inte att korrigera inne i serien. Därför får man göra det före, förklarar Rodrigo.
Efter att ha fått stanna ett par gånger hoppar hästen genom övningen med koncentration och flyt.

Att Josephine Karlsson nyligen opererat sitt knä märktes inte.
  
Flera konkreta tips på vägen
Efter att Fanny och Josephine även fått hoppa en kort bana är deras pass inför publik slut. De får med sig några råd på vägen. Fanny tipsas om att använda markbom vid all hoppning hemma, för att få hästen att hoppa i rätt form. Josephine ska jobba mer med att vara stilla med överlivet.
Under hela clinicen kan publiken sms:a frågor till Rodrigo. En av alla dem han svarar på handlar om vad som är viktigt när det kommer till hoppning.
– Det gäller att ha hästen i balans och att landa i rätt galopp. Kan man inte klara det bra på låga hinder, då ska man inte höja.

Hästen Rodrigo fick låna har Baloubet du Rouet som morfar.
  
Mäter hjärtfrekvensen på häst och ryttare
Rodrigo har fått låna en häst att rida på, det är rutinerade Limited Edition som tävlar upp till 1,45. På både Rodrigo och hästen sitter en liten manick som läser av deras hjärtfrekvens. Rodrigo värmer upp och förklarar vad han vill uppnå.
– Jag vill få hästen avslappnad, att den hoppar utan ansträngning och med fokus på uppgiften.
Rodrigo rider med stilla sits och hand och låter hästen visa vad den kan.
– Jag försöker bibehålla både mitt och hästens lugn, så att den själv får visa upp sina kvaliteter.
  
Beröm så att den förstår
När hästen blir stark gör Rodrigo samma som Fanny fick göra men mellan hindren, han stannar och börjar om.
– Jag lägger hästen på ett bra avstånd och i ett bra tempo så får den sköta resten själv, det går bra så länge hindren är låga.
När hästen gör rätt berömmer Pessoa.
– Det är viktigt att berömma, för hästen vet egentligen inte vad som är rätt och fel. Var snäll så att den förstår när den gör rätt. Och för det mesta när hästen river, jag skulle vilja säga 90 procent av gångerna, är det ryttarens fel.
Hindren åker upp och Rodrigo bjuder hästen på mer stöd, men lämnar fortfarande en del åt den att klara för egen maskin.
Han får ett stopp och tar på sig det själv.
– Jag förberedde inte hästen för uppgiften.
På slutet ser man hur hästen väntar på Rodrigo och lyssnar uppmärksamt på hans hjälper, som är mer eller mindre osynliga för betraktaren.

Rodrigo fick det att se lekande lätt ut.
  
Måste tro på sig själv som ryttare
– Vad jag alltid strävar efter i min ridning är att vara lugn och att hästen ska vara avslappnad, att den litar på mig och gillar det den gör. Får man det så når man framgång.
Alla hamnar i svackor där självförtroendet minskar och då är det viktigt att ta hjälp.
– Det är lätt att man börjar ifrågasätta sig själv. Visst kan man göra små förändringar i sitt system. Men ta hjälp utifrån, börja om och bygg självförtroendet på nytt. Det händer alla och är inget konstigt.
Rodrigo poängterar dessutom hur viktigt det är att ge hästen tillgång till att röra sig många timmar om dagen, samt att den får varierad träning.
– Den ska få röra sig minst tre–fyra timmar per dag. Rid ut och träna gärna i backar om du har möjlighet. Hemma hoppar jag hästarna max en gång per vecka, säger han och fortsätter:
– Kom alltid ihåg att hästen är skapad för ett liv som vild. Det är vi som har bestämt att vi ska rida på dem.

Emma har tränat för Rodrigo förr och är skolad i hans system.
  
Ska bli bättre för varje runda
Avslutningsvis kommer Emma Emanuelsson och Douglas Lindelöw in i ridhuset. Emma sitter på sin egen häst, ett sjuårigt sto, medan Douglas har lånat en häst. Emma berättar att hon har ridit hästen sedan den var fyra år. Den är försiktig och ibland lite ängslig, och behöver tid. Douglas sitter på en ny bekantskap, men konstaterar att den emellanåt släpper bettet.
– Ni kommer knappt att se Douglas hjälper för de är så fina, men han gör något hela tiden, förklarar Rodrigo.
Även Emma och Douglas får hoppa serien. Återigen förklarar Rodrigo att den går att variera, men att det är viktigt att alltid inleda med en markbom för att leda hästen rätt in.
När det är dags att hoppa bana blir Emmas häst ivrig och får bråttom. Det får Emma jobba med genom att lägga till ett galoppsprång mellan alla hinder och genom att rida långsammare.
– För varje runda ska det gå bättre, säger Rodrigo.

Publiken, och Rodrigo, drog efter andan när Douglas fick visa prov på omhoppningssvängar och tempo.
  
Omhoppning med Lindelöw
Douglas häst är två år äldre än Emmas och har mer rutin. Därför ber Rodrigo honom att rida i omhoppningstempo över banan, där hindren vid det här laget är uppe på omkring 1,20.
– Nu är det omhoppning, skada dig inte men bjud publiken på en snabb runda, säger Rodrigo och skrattar.
Så Douglas sätter upp ett snabbt tempo och visar varför han har nått världseliten. Efteråt pustar Pessoa ut.
– Det handlar om ryttarens attityd. Douglas tror på det han gör, han litar på hästen och satsar. Det ska vara roligt att rida men man ska också utmana sig själv och tänja på sina gränser. Gör du det så kan du nå längre.

Annika Grundberg

redaktion@hippson.se