Hoppning
Publicerad: 2013-10-23Så kan svenska tävlingar bli bättre
Helgen den 19-20 oktober anordnade Svenska Ridsportförbundet en konferens under namnet "Framtidens tävlingar" i Knivsta. Med ungefär 150 banbyggare och tävlingsarrangörer som deltagare, och en namnkunnig panel, blev det diskussion om hur man tillsammans ska kunna förbättra morgondagens hopptävlingar.
Text & foto: Theresia Viska
Lördagens paneldebatt modererades av den internationelle banbyggaren Jonas Holmberg. Han inledde med att gå igenom de nya reglerna och anvisningarna i tävlingsreglementet, TR. Något han sa var att "det är er förbannade skyldighet att läsa igenom TR varje år".
Under genomgången dök det upp många tankar och frågor som var intressanta för alla som är inblandade i tävlingssamanhang.
D-ponny först eller sist?
Under punkter som antal anvisade meter per galoppsprång mellan hindren dök det upp sidospår om hur man anpassar banor för de olika ponnykategorierna – och huruvida man bör börja eller avsluta med D-ponnygruppen under en tävling.
Många deltagare ansåg att eftersom B-ponnyryttare ofta saknar rutin är det schystast om de får starta sist. Ett annat önskemål var att banan borde öppnas mellan kategorierna, så att alla barn och ungdomar får en chans att titta på banan med de nya avstånden.
Alla på konferensen var medvetna om problemet med tidsbrist apropå detta förslag. Vissa tävlingar klämmer in 300 starter på en dag, och då finns det inte en chans att öppna banan mellan kategorierna. Moderator Jonas Holmberg replikerade:
– Tanken måste vara att det ska bli en bra tävling, inte en snabb.
De lätta tävlingsklasserna handlar om utbildning. Hur banan är byggd och tävlingen arrangerad sätter spår i hur svenska ryttare och hästar står sig internationellt i framtiden.
Diskussion om hindermaterial
I TR finns anvisningar om hur hindermaterialet bör se ut, 75 procent av hindret ska vara rivbart.
Låt oss säga att en B-ponny ska ta sig över en mur. Då måste den ha en bom över – utan att bli för hög. Håller hindret inte den anvisningen är det helt enkelt bäst att byta hindertyp!
Deltagarna kom fram till att säkerheten måste premieras, och att hästen måste få all hjälp den kan få på en tävling. Vidare var alla överens om att markbommar var något de sällan såg ute på tävling. Jonas frågade retoriskt vem markbommen gynnar? Jo, den gynnar hästen.
Alla banbyggare på konferensen uppmanades att samarbeta med varandra. Att läsa igenom varandras banskisser och stämma av om banan är rytmisk. Lyssna också på de erfarna ryttarna på tävlingsplatsen. Våga ta kritik och våga utvecklas.
Kombinationer fäller ekipage
Inne i konferenslokalen i Knivsta slår sig den namnkunniga panelen ner. De är med som proffstyckare och ska svara på deltagarnas frågor. Panelen börjar med att kort redogöra för vad de tycker är viktigast för banbyggarna och arrangörerna att lägga krut på i framtiden.
Vi börjar med EM-ryttaren Jens Fredricson, som tycker att hästens utveckling ligger i banbyggarens händer:
– Banbyggaren får inte tappa sugen. Det märks i linjerna, snyggheten och stressen.
Jens förklarar att i lätta klasser ser han att just kombinationerna ofta fäller ekipage, i stället för att stärka dem.
Det var en skillnad som deltagarna fick se tidigare under dagen, då det gjordes en jämförelse mellan en svensk och en holländsk 90-centimetersbana byggd för unghästar. Den holländska banan var snyggt uppställd med markbommar och infångare, medan den svenska banan hade sneda hinder och varierande kvalitet på bommar och hinderstöd. Jens bekräftade åsikten att utbildningsklasserna måste byggas mer respektfullt för både häst och ryttare. Grand Prix-ryttaren Helena Persson kommenterade:
– Som ryttare förstår man inte alltid om svårigheterna är med mening eller av misstag.
Inspireras av dressyren
Niklas Jonsson – även han Grand Prix-ryttare – hade ett intressant förslag, han ville hämta inspiration från dressyrsporten. I dressyren tycker han att det finns en tydlig plan för det han kallar "konsten att utveckla en häst".
Från en dressyrtävling får ryttarna med sig ett protokoll hem där de kan läsa steg för steg vad deras styrkor respektive svagheter är. Inom hoppningen är banan motsvarigheten. Niklas förklarar vari han tycker att problemet ligger, nämligen i ojämn svårighetsgrad:
– På lägre nivå kan banorna vara som ett Lätt C-program med en piruett i mitten, eller en Grand Prix-bana med lättridning i traven.
Han efterlyste tydligare riktlinjer för banbyggarna att följa.
Viktiga vattenhinder
Både Anneli Ingvarsson, Peter Eriksson och flera andra i panelen underströk vikten av att använda vattenhinder. Tränaren Daniel Svensson, som hjälper många ponnyekipage, kunde tydligt se skillnad på de ekipage som har tävlat mycket ute i Europa – och på hur mycket mer säkerhet de har på vatten jämfört med andra. Ekipage med enbart inrikes tävlingserfarenhet klarar inte av vattenhinder på samma sätt.
Förbundskapten Sylve Söderstrand tar över ordet:
– Jag vill inte riktigt säga hur många fel på vattenhinder vi hade förra året, men det var mer än 20. Det här året har vi bara två.
Sporten genomgår en kraftig utveckling. Det är inte bara hästen som ska våga sig över vatten, även ryttaren måste lära sig att rida mot ett vattenhinder. Det är en utmaning för alla.
Underlaget har blivit bättre
För bara tre år sedan hölls ett möte om att underlagen måste bli bättre. Nu vill Sylve Söderstrand ge en eloge till alla som har investerat i sina ridbanor och ridhusbottnar. Det är mycket bättre nu, säger han.
Sylve går emot den generella inställningen och menar att han ser ett bra banbygge på alla nivåer i Sverige. I och med bättre underlag kan ryttarna nu med säkerhet rida i en större galopp och på längre avstånd mellan hindren. En önskan Sylve har inför framtiden är att det borde bli enklare och billigare att tävla, och att rida på bra och roliga banor.
Utveckla stilbedömningen
För att mildra tidshetsen, med slarvig ridning som resultat, tycker veterinären och forskaren Lars Roepstorff att en utveckling av stilbedömningen skulle vara på sin plats. Alltså där man bedömer om hästen går rytmiskt genom banan.
Med inspiration från caprillitävlingar borde fler banbyggare sätta upp koner för att ryttaren ska rida rakt efter hindren. En enkel regel som att bedöma rivning av en kon på samma sätt som rivning av ett hinder borde inte vara så svår att genomdriva, något de flesta kunde hålla med om.
Angående ryttarens stil och inverkan föreslogs ett större tränaransvar, och eventuellt en kvalificering för att få tävla unghäst.
Avslutningsvis berättade en av deltagarna hur unghästtävlingar kan se ut i Sydamerika. Där får unghästarna skrittas runt inne på banan. Ryttaren kan sedan koncentrera sig på själva hoppningen, i stället för att lugna hästen. Genom lugnare hästar på banan kan ekipagen prestera och utvecklas bättre.
En annan deltagare fyllde i med att berätta att i Belgien tillåts unghästarna att efter tävlingen hoppa om banan – utom tävlan – om de så önskar. Jonas Holmberg menar att det i Sverige är upp till tävlingsarrangören, med alla inblandade, att ordna ett bättre och mer utvecklande system för våra hästar och ryttare.
Liknande webbartiklar
- Person som stal pengar från Tävlingsdatabasen åtalas
- Medlemsombudsmannen ska skapa trygghet
- OS kan komma att flyttas fram – på grund av coronaviruset
- SvRF söker ledare till hoppningens ungdomslandslag
- Dags för höstens ATG Riders League-serie
- Debatt om framtidens fälttävlan: ”Måste göra det schysstare för hästarna”
- Förtydligande av nosgrimme-regeln: ”Ett ryttaransvar”
- Ny hoppserie med ATG-spel lanseras i vår: "Ökar upplevelsen för publik och ryttare"
- Höjning av ryttarlicenserna inför 2018
- Hopplandslagen uttagna inför 2018
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Se världscupfinalens svenska segerrundor
Sverige är dubbelt upp världscupmästare och där till fick vi även en tredjeplats i hoppning. De svenska ryttarna har minst sagt levererat i Riyadh.
I Hippson-TV kan du se såväl Patrik som Henriks sista rundor
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Svårklasscup i WE ska avgöras under SIHS
Working equitation har under flera år varit en uppvisningsgren under Sweden International Horse Show. Nu tar grenen ett nytt grepp.
Återupplev den svenska hoppmagin
Vilken lördagskväll det blev när den svenska hoppubliken än en gång fick uppleva sport på allra högsta nivå. Inte mindre än två svenskar på podiet.
Bildbomb: Följ den rafflande finalen genom Tomas Holcbechers lins
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!