Krönikor
Publicerad: 2017-08-11Foto: Privat
Emelie Brolin om ryttare och sociala medier: ”Relativt nytt att vi är så offentliga”
I senaste numret av kunskapsmagasinet Hippson finns en gästkrönika av dressyrryttaren Emelie Brolin, om det svåra med att vara förebild i sociala medier (själv föredrar hon en kombination av ansvarstagande och uppriktighet). Här på nätet publicerar vi en längre version av texten där Emelie bjuder på fler tankar och råd – läs den nedan.
”Som bloggare, elitryttare och med ett Instagramkonto som har cirka 33 000 följare reflekterar jag dagligen över sociala medier och vad det innebär att vara en förebild. På den tiden jag själv växte upp hade jag Kyra Kyrklund och Anky van Grunsven som förebilder – jag följde dem i tidningar och på tv, köpte deras böcker och deras kläder – men jag fick aldrig någon riktig närhet. Jag träffade dem inte eller hade koll på vad de gjorde dagligen.
I dag upplever jag att vi har en helt annan inblick i vad som pågår i våra förebilders liv och ibland privatliv. Var drar man gränsen för vad som är okej att lägga ut? Vilket ansvar har du som förebild för ungdomar när du har ett välbesökt konto eller en blogg?
För mig som har haft verksamhet hemma på gården (Brolöten, reds anm.) sedan jag föddes började det här med att vara förebild tidigt. Hade jag lindat mina ponnyer kom alla elever med lindor dagen efter, hade jag knut i håret hade alla gjort likadant nästa dag. Det är en verklighet jag har vuxit upp med och inte en helt enkel roll att axla när man fortfarande är ett barn själv.
I och med att jag var en förebild tror jag att jag satte extremt stor press på mig själv och på min omgivning. I dag är det vardag för mig och jag tar inte lika hårt på tuffa kommentarer eller elaka tillrop, men jag tänker väldigt mycket på vilken enorm press det sätter på alla barn att vara så offentliga som de är i dag, nästan alla som tävlar har ett välbesökt konto och en blogg.
Nyligen skrev jag en uppsats på B-tränarutbildningen om träning av barn och ungdomar, ett ämne jag brinner starkt för då jag tränar väldigt mycket unga. Här tar jag upp ämnet tränare som förebilder och definierar det lite tydligare.
”Vi har alla förebilder då människan har ett medfött behov av att härma och efterlikna, människan spar tid och kraft genom att apa efter”, säger Johan Plate.
Det är alltså väldigt vanligt att man härmar sin förebild. När jag tänker efter är det ju precis så jag själv har gjort och gör. Jag har paddar på nosgrimman som Anky, men paddar på benen som Patrik Kittel. När Patrik lägger ut hur han värmer hästarna på morgonen tänker jag extra mycket på det nästa dag när jag rider.
Jag upplever också att det här är väldigt åldersrelaterat, när jag var yngre apade jag själv efter väldigt mycket i beteende och ridstil. Man köpte hela kittet och tänkte kanske inte lika mycket på anledningarna till att det gick bra för just den individen. När jag blev några år äldre och åkte och arbetade och tränade i stallarna hos förebilderna började jag ta med de saker jag tyckte var bäst från varje individ. Jag plockade de bästa delarna från Anky som passade mig själv, jag plockade de bästa delarna från Patrik och byggde upp en egen ridstil och ett eget koncept.
Vilket ansvar lägger då det här på oss vuxna som har öppna konton? Självklart är det upp till var och en vem man vill följa, men om vi ska vara förebilder för barn är det otroligt viktigt vilken information vi väljer att dela.
Det lämpar sig kanske inte att lägga ut bilder när man rider utan hjälm, för i linje med mina tidigare exempel är chansen relativt stor att ungdomarna går hem och testar detta själva. Det lämpar sig kanske inte heller att lägga ut filmer där säkerhetstänket över lag inte finns med, jag har sett flera exempel där hästhanteringen är direkt riskfylld.
Personligen tycker jag att det är väldigt viktigt, i min roll som tränare, att prata med ungdomar om både vad de själva och deras förebilder lägger ut. Ser jag någon som har lagt ut något häpnadsväckande man reagerar på, då pratar jag ofta med ungdomarna om detta. Men även föräldrar har ansvar för att hålla lite koll, saker uppfattas inte alltid på samma sätt i ett barns ögon som i en vuxens.
Vad är det för bild vi visar upp? Jag tycker att det här med sanningsenligheten är avgörande, för mig är det superviktigt med en ärlig bild av vad som händer, jag vill inte hålla på och försköna min verklighet för mycket. Själv är jag långt ifrån perfekt och i skrivande stund kommer jag absolut på tveksamheter jag kanske inte borde ha delat. Eller saker jag kunde ha vridit i en annan vinkel.
Jag tycker ofta att jag ser folk måla upp en lite bättre bild av verkligheten än hur den egentligen ser ut. Hästen var sååå fantastisk den här helgen, lägger de ut med bild. Sedan träffar man dem vid lastbilen och de berättar att de är väldigt missnöjda.
För mig är det svårt att vara förebild och agera så, jag vill att alla som följer mig ska lära känna mig – eller i alla fall den version av mig jag själv vill vara. Vi gör alla så gott vi kan och visst, det är inte konstigt att man ibland inte lägger ut det värsta. Vissa inlägg gör man lite för att boosta sig själv vilket är helt rätt. Däremot får vi inte gå för långt från sanningen. Att jubla över en tredjeplats, men undvika att nämna att det bara var tre i klassen, tycker jag är missvisande. Vad ställer vi för krav på oss själva nästa gång vi tävlar om vi har höjt upp ett resultat till skyarna som vi egentligen inte var nöjda med?
Jag har fått kommentarer om att jag lägger ut bilder från sjukhuset efter mina olyckor. Visst kan jag hålla med om att det rimmar lite fel när tidningarna skriver ”Brolin i ännu en olycka”. Men för mig är det viktigt att visa hela bilden, jag visar inte de värsta fotona för det är bara osmakligt, men jag tycker att de som följer mig ska få veta vad som har hänt. Det är viktigt att alla som håller på med hästar tänker till och inser att det inte är helt ofarligt. Och jag tror att mina följare gillar att följa mig, och att läsa min blogg, för att de får se ”allt” i både med- och motgång.
Själv väljer jag ofta att lyfta motgångar i min blogg och jag upplever att det verkligen uppskattas. Folk gillar den typen av igenkänningsfaktor och känner sig närmare mig när de ser en ärlig och naknare sida. Jag väljer också att ta upp till diskussion vad jag tycker är rätt eller fel. Här är folk ofta väldigt hårda och det känns som att det mesta kan feltolkas.
Jag har fått väldigt hårda tillrop och elaka kommentarer på min blogg, men jag väljer ändå att säga vad jag tycker och vågar stå för det. Det är dock synd att det innebär att man får påhopp från anonyma.
Att ”vilja” tolka saker fel är något jag även upplever förekommer i sociala medier, varje gång jag lägger upp en bild eller en film på mitt konto vrider jag och vänder på det väldigt många gånger. Hur kan detta uppfattas, hur är hästens form, hur är min sits och så vidare. Trots det dyker nya kommentarer upp och folk ser saker jag aldrig hade kunnat ana, det blir lite som ”finn fem fel” när man lägger ut en film.
Information kan dessutom användas i ”felaktigt” syfte, vi har ännu ett flöde och det är Snapchat, här läggs kanske inte lika genomtänkta bilder och filmer upp. Bilder som inte är meningen att man ska kunna spara, men med ytterligare en telefon går allt att filma eller fota av och spara ner.
Vi har haft exempel på detta inom ridsporten där filmer har använts för att sprida vad ryttarna gör. Jag upplever att Snapchat mestadels används av de yngre och får för mig att det som delas här är ännu mer ogenomtänkt än i övriga sociala medier. Föräldrarna har inte heller samma tillgång till vad deras barn gör där, då de flesta föräldrar faktiskt inte har Snapchat. Jag är själv glad att eleverna lägger till mig så att jag har lite koll.
Om jag har en elev som ska komma till mig och bo på gården lägger han eller hon oftast till mig på Facebook och Instagram inför detta. Väldigt ofta funderar jag på om de faktiskt har tänk igenom att jag kommer att kunna se alla deras bilder och all information tillbaka i tiden, som ligger på deras konton? Som arbetsgivare eller tränare ger det här en ganska bra bild av personen, men jag tror inte att alla har tänkt igenom att man faktiskt utvärderar människor även utifrån detta.
Det skrivs om exempel när folk inte har fått jobb för att deras arbetsgivare har besökt deras profiler, så återigen tycker jag att vi ska tänka igenom vilken bild vi vill visa upp av oss själva. Även om det är en sanningsenlig bild kanske man inte ska hänga ut sitt privatliv. Och även om det är ärligt behöver man inte visa allt.
Mina tips vi bör tänka på om vi vill vara förebilder och förekommer på sociala medier:
- Bestäm dig för vilken typ av person du är och vill framstå som.
- Var sanningsenlig, tänk på att resultat faktiskt går att kontrollera.
- Se bilden eller filmen med kritiska ögon, tänk på att det du lägger ut kan uppfattas olika av olika åldersgrupper.
- Skaffa ett privat konto om du vill dela andra saker med dina vänner eller familjemedlemmar.
- Ha ett filter men sluta inte att vara spontan, det är det roligaste som finns. Det måste bara vara lite tanke bakom.
Bara efter att ha skrivit den här krönikan, där jag har fått tänka igenom detta, finns det ett par inlägg jag själv kan ta bort. Jag är absolut inte perfekt och säger inte att man behöver göra som mig eller tycka som jag gör. Jag vill bara belysa ansvaret som kommer med många följare, eller med att vi alla faktiskt granskar varandra.
Vissa av oss kanske inte ens är medvetna om att det, om du lägger ut något, kan vara någon som bara en halvtimme senare testar samma sak. Det är relativt nytt att vi är så offentliga och vi måste beakta det när vi delar våra liv, tänka på hur många som ser det vi lägger ut.
Som förälder tycker jag att du ska ha koll på vilka ungdomarna följer, ser du tveksamheter är det bra att ta upp det med dem och förklara. Ibland förstår vi vad den som har lagt ut något menar, men ungdomarna kanske tolkar det annorlunda.
Jag ser det som en stor förmån att jag får följa och komma nära Patrik Kittel, Jessica von Bredow-Werndl, Anky van Grunsven och många fler; men tittar man på deras konton ser man också hur otroligt proffsiga de är med vad de publicerar. Låt dem vara era förebilder även i detta – och tack från mig!
Vänliga hälsningar,
Emelie”
är Grand Prix-ryttare i dressyr, tränare och populär bloggare.
Du kan följa henne via bloggen:
http://blogg.agria.se/emeliebrolin/
Och Instagram:
https://www.instagram.com/emeliebrolin1/
Redaktion Hippson
redaktion@hippson.seLiknande webbartiklar
- Filosofen Petra Andersson: "Ridskolehästar på lösdrift kräver mod"
- ”De hårda orden skadar dressyrsporten”
- Gästkrönika: Ordet tystnadskultur klistras frekvent på ridsporten
- KRÖNIKA: Att hitta formen och tålamodet som bygger våra hästar
- Krönika: Nu tiger kvinnorna av rädsla
- Så lyckas du i sociala medier – bästa tipsen från fyra hästaktörer
- Filmstopp införs på ridskola
- Överdomare får tillrättavisning av DIN
- Ryttare vill ha en 1177 om hästar
- Mikaela om reaktionerna på nätet
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!