Krönikor
Publicerad: 2013-12-10Cirka tio procent av Svenska Ridsportförbundets medlemmar är pojkar/män. FOTO: Johan Sjögren
Krönika: Hotar ridsporten manligheten?
I aktuellt nummer av papperstidningen Hippson har vi intervjuat en forskare om varför han tror att så få killar rider. Här spinner vår krönikör och "husfilosof" Petra Andersson vidare på samma ämne.
”I Sverige är en överväldigande majoritet av oss som rider tjejer och kvinnor. Det ser annorlunda ut i en hel del andra länder och det har sett helt annorlunda ut historiskt även i Sverige. Bortsett från att vi är vana vid att ridsport ses som en tjejsport, så är det ändå konstigt.
I de flesta sammanhang där det är aktuellt, brukar det visa sig att killar är mer riskbenägna än tjejer. Och fortsätter vi att titta på könsstereotyperna, så är det också vanligt att sådant som är tungt och smutsigt förknippas med mansrollen snarare än med kvinnlighet. Ridsport är både riskabelt, tungt och smutsigt – men ändå dominerat av tjejer.
Varför rider då inte killar? Ett vanligt svar på den frågan handlar om brist på manliga förebilder i ridsporten. Det svaret verkar dock missa att det är jämförelsevis gott om män i ryttareliten, inte minst på internationell nivå. Män är också välrepresenterade bland de mest kända tränarna och män har ofta de högsta positionerna i ridsportens organisationer. Men nyrekryteringen av unga killar till ridsporten är liten.
Ett annat svar på frågan handlar om att det kan vara jobbigt för pojkar att vara den enda killen, om inte på sin ridskola så i alla fall i sin ridskolegrupp. En del ridskolor försöker lösa det problemet genom att införa särskilda killgrupper. Ibland arbetar man med något tema i killgrupperna, genom att utveckla dem till exempelvis riddargrupper eller westerngrupper.
Det förekommer också att man lockar med mer fartfylld och spännande ridning i killgrupperna, så att tempot är högre oavsett om det är något tema eller vanlig ridskoleridning som erbjuds. Killarna får då börja med galopp, hoppning och annat fartfyllt tidigare än de andra grupperna. Allt för att skapa den fart och spänning man tänker sig att killar vill ha.
Det låter kanske som ganska roliga grupper att rida i, men är ändå problematiskt. Det finns all anledning att ifrågasätta det pedagogiskt vettiga i att anspela på så stereotypa idéer om killar och tjejer att man anpassar ridskolans utbud efter könsstereotyperna. Vad lär sig killarna av det, och vad lär sig tjejerna? Vill vi inom ridsporten bidra till att befästa föreställningarna om tuffa och risktagande killar och stillsamma, försiktiga tjejer?
Och de killar som hellre vill ta det lilla lugna med hästarna, vart ska de ta vägen om ridskolans killgrupper marknadsför sig med fart och tornerspel? Och de tjejer som vill ha spänning och full fart, vart ska de vända sig?
Könssegregerade grupper, med olika upplägg för killar och tjejer, skapar ett pedagogiskt jämställdhetsproblem som den aktuella pedagogiska formen inte riktigt har kapacitet att lösa. Eftersom det är den pedagogiska formen som har skapat problemet.
I samband med att hästhantering och ridning har gått från att vara en mansdominerad till en kvinnodominerad syssla i Sverige har också statusen sjunkit. Det är inte unikt för just hästverksamhet att statusen sjunker då något som har varit mansdominerat blir kvinnodominerat. Tvärtom, vi kan se samma mönster i flera yrken.
Jag tror att det är viktigt att vi inte hymlar om det här. Jag tror att den största enskilda anledningen till att så pass få killar rider är att ridning ses som en tjejsport, och att killar som rider därför drabbas av den lägre status som ridning och hästhantering har.
Intressant i sammanhanget är att förhållandevis många killar (och män) börjar rida vid något högre ålder, jämfört med tjejer som ofta börjar rida som ganska små. Det är troligt att ju yngre man är, desto mindre makt har man över sitt val av sport. Det vill säga, det är mer troligt att föräldrarna väljer idrott åt ett yngre barn än åt ett större. I sin tur betyder det att det – åtminstone i viss mån – är föräldrarna som väljer bort ridsport för sina söner.
Vi vet ju det här, allihop. När tjejer gör saker som ses som ”killsaker” uppfattas det ofta som lite tufft och modigt, och som ett tecken på framåtanda. Medan det är betydligt mindre sannolikt att det ses som ett tufft tecken på framåtanda om en kille ger sig på något som domineras av tjejer. Och det har så klart att göra med att det som ses som ”killsaker” har högre status än det som ses som ”tjejsaker”. Det är helt enkelt lättare för omgivningen att hantera att en tjej gör något som höjer hennes status, än att en kille gör något som sänker hans.
Tyvärr tror jag att den största enskilda orsaken till att så få killar rider är just detta, att ridning är ”tjejigt” eller – om man så vill – feminint genuskodat. Själva den feminina genuskodningen är det största hindret för killar att börja rida, kanske till och med det största hindret för killar att ens komma på tanken att de vill börja rida.
Det som gör att killar inte rider – ens om de kanske skulle vilja det själva – finns alltså omkring dem, i deras familjer och i skolan. Överallt där föreställningar om ”killsaker” och ”tjejsaker” finns.
Killar är i sina vardagsmiljöer omgivna av ett motstånd mot att de gör sådant som är ”tjejigt”, alltså feminint genuskodat. Att rida, att vara en ryttare, är för en kille att riskera att få sin manlighet – sin maskulinitet – ifrågasatt. Ridsport hotar helt enkelt manligheten.
Självklart är det jobbigt för unga killar att handskas
med sådana föreställningar. Självklart bidrar det till att killar, som skulle vilja rida, känner att det ändå inte är något för dem.
Problemet är inte att killar inte är välkomna i stallet. Problemet är inte att ridskolorna inte erbjuder tillräcklig fart och fläkt. Problemet är att de miljöer som killarna lever i utanför stallet alldeles för ofta är rädda för att killarnas maskulinitet ska ifrågasätts, till exempel om de börjar rida.
Och det är vi vuxna som i första hand utgör den miljön. Vi behöver alltså, självkritiskt och ärligt, granska våra egna föreställningar om kvinnlighet och manlighet – så att vi kan se när föreställningarna blir ett hinder för andra människors utveckling. I det här fallet; när de blir ett hinder för killar som vill rida. Precis som vi själva vill.”
Petra Andersson
Hobbyryttare, etikforskare och doktor i praktisk filosofi
Liknande webbartiklar
- Filosofen Petra Andersson: "Ridskolehästar på lösdrift kräver mod"
- Krönika: ”Tveksamt med förbud mot fotografering på clinics”
- Nyårskrönika: Vi behöver fler och bättre samtal om hästvälfärd
- Krönika: Nej, Stjärnhoppningen – hästar är inga leksaker
- Krönika: Hur påverkar mobiltelefonen vår relation till hästen?
- ”Att hästen går som vi vill – betyder det att den mår som bäst?”
- Krönika: Vad skadar sporten – och skadar sporten hästarna?
- Krönika: Ekonomiska bekymmer drabbar också hästarna
- Ledarskap eller partnerskap – hur ser vi på relationen med hästen?
- Krönika: Skulle dressyr kunna dömas annorlunda?
Misstänkts gjort sexuell handling mot häst
En man i södra Sverige ska vid flera tillfällen ha tagit sig in i stall och även gjort sexuella handlingar mot en häst. Nu åtalas han för flera brott.
Vid ett tillfälle hittades han inne i en hästbox med en stol
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Se världscupfinalens svenska segerrundor
Sverige är dubbelt upp världscupmästare och där till fick vi även en tredjeplats i hoppning. De svenska ryttarna har minst sagt levererat i Riyadh.
I Hippson-TV kan du se såväl Patrik som Henriks sista rundor
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Svårklasscup i WE ska avgöras under SIHS
Working equitation har under flera år varit en uppvisningsgren under Sweden International Horse Show. Nu tar grenen ett nytt grepp.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!