Krönikor
Publicerad: 2015-04-22Porträttbild till höger (Petra): Henrik Gudmundson
Krönika: Skulle dressyr kunna dömas annorlunda?
KRÖNIKA | I aktuellt nummer av tidningen Hippson, som dök upp i butikerna under tisdagen, handlar den stora Dokument-artikeln om "hästdiskriminering". Här funderar filosof Petra Andersson över om dressyr skulle kunna dömas mer inkluderande.
”Jag gillar åsynen av en ganska blandad flock hästar som går i en stor hage. När hästarna är olika till färg, form och storlek blir jag alltid lite glad. Jag gillar att hästar är olika, helt enkelt! Även på tävlingar blir jag glad när någon häst av lite ovanligare ras eller färg dyker upp.
Konstigt nog, från mitt perspektiv sett, verkar den här glädjen inte delas av alla hästmänniskor. Tvärtom har vi alla hört nedlåtande kommentarer om ridtravare och fjordhästar, till exempel. Kommentarer om att dessa hästar inte har i dressyren att göra, att de inte kan komma någon vart. Att de inte alls är som halvbloden, som hävdar sig så väl som ras på alla nivåer.
Dressyr är nog den gren som ger upphov till flest funderingar kring hästar av olika raser, exteriör och rörelser. Denna bedömningssport, där momenten ska utföras så likt idealet i regelboken som möjligt för att få höga poäng. Bedömningssporten gör att man som deltagare kan känna att man blir felaktigt dömd, och det gör att man kan fundera över varför. Kan det bero på att domare inte förmår döma vissa raser?
Skulle dressyr kunna dömas annorlunda? Ja, svaret på den frågan beror naturligtvis delvis på vad vi vill med dressyren som sport. Regelboken definierar hur hästens gångarter bör vara och hur rörelserna ska utföras. Det betyder att en häst som kan utföra en rörelse på sätt som ligger nära det föreskrivna, ändå inte kan få högsta poäng om dess gångarter inte är som de föreskrivna gångarterna.
Eftersom gångarterna slår igenom, även i de specifika rörelserna, liksom den form hästen arbetar i. Man kan naturligtvis hävda att det är fel. Man kan hävda att det vore bättre att anpassa bedömningsgrunderna till hästarna än försöka anpassa hästarna till bedömningsgrunderna.
Eftersom dressyr är en bedömningssport kan man ju också tänka sig att bedömningsgrunderna ser annorlunda ut. Vill man uppnå något annat med dressyren än man just nu gör, kan bedömningsgrunderna ändras.
För mig finns det något tilltalande i tanken att varje ekipage skulle kunna bedömas efter sina förutsättningar. Till exempel efter sådant som hur väl ryttaren lyckas visa hästens register i gångarterna, även om det registret är begränsat. Skulle man kunna utbilda domare så att de ser den enskilda hästens potentiella register, och sedan dömer utifrån det?
Förutom det svåra i att så snabbt avgöra hästens förutsättningar, verkar sådan bedömning riskera att nära nog radera viktiga delar av själva tävlingsmomentet. Jag tror tyvärr att det skulle resultera i ryttare som tävlar mot sig själva snarare än mot varandra, om varje häst bedöms efter sina – teoretiskt sett helt unika – förutsättningar.
Det är svårt att se hur sådan bedömning skulle kunna fungera uppåt i klasserna, hur den skulle kunna göra det möjligt att klasserna bygger på varandra. För att det ska vara meningsfullt att ens prata om lättare och svårare klasser måste det ju i någon mening vara samma sak, som blir successivt svårare.
Kanske är anledningen till att vi alls diskuterar det här, och har känslomässigt engagemang i frågan, främst att tävlingsdeltagande är det tydligaste sättet vi har att visa upp våra hästar och det vi kan prestera tillsammans med dem?
Men låt oss vara realistiska! De allra flesta som tävlar rider lätta klasser under hela sin ryttartid. Det finns förvisso betydligt fler halvblod än fjordhästar som har gått OS, men de allra flesta av oss kommer inte att rida OS oavsett vilken häst vi har. Att andra hästar av samma ras som vår har gått, eller inte har gått, OS – har väl ändå väldigt liten betydelse för vårt eget tävlingsdeltagande? Själv, till exempel, kommer jag aldrig att nå OS oavsett vilken häst jag rider.
Alla människor har inte förutsättningar att bli elitgymnaster, balettdansare eller ryttare på OS-nivå. Motsvarande har inte alla hästar förutsättningar att ta sig uppåt i klasserna i dressyren. Hästens ras är inte den enda faktorn som påverkar det.
Men man kan se det som ganska orättvist mot hästen att ställa krav på den över dess förmåga. Eller att ens önska sig att hästen presterar över sin förmåga. Det är ju som att önska sig att hästen är en annan än den är, och det riskerar också att skapa stress och press hos både häst och ryttare.
Det vore synd, tycker jag, om alla olika hästar rids för att så mycket som möjligt likna halvbloden. Då faller ju det roliga i att vi har så många olika raser platt till marken! En ros som liknar en tussilago är inte mycket till ros, det är vi nog överens om. Kan vi inte vara överens om att detsamma gäller för hästar? Och människor?
Poängen med att vi är olika är just att vi är olika. Jag kan inte vara du, så att säga. Precis som ingen kräver av ett halvblod att det ska vara som en frieser, bör ingen kräva av en frieser att den ska vara som ett halvblod.
Rasföreningarnas egna dressyrtävlingar har nog viss potential att lära oss alla att se olika kvaliteter hos olika hästar. De rids inte i de allra svåraste programmen, förvisso. Men är det verkligen ett tecken på att hästarna är otillräckliga som dressyrhästar? De flesta halvblod går ju inte heller i de svåraste programmen, och ingen förväntar sig det av dem alla.
Jag tror att rasföreningarnas tävlingar faktiskt har en del att lära oss, oavsett om vi är så intresserade av den aktuella rasen eller inte. De visar prestationer under andra rasmässiga förutsättningar. Låt oss göra sommarutflykter för att titta på någon ras som vi har lite fördomar mot!”
Petra Andersson
Hobbyryttare, etikforskare och doktor i praktisk filosofi
Liknande webbartiklar
- Filosofen Petra Andersson: "Ridskolehästar på lösdrift kräver mod"
- Krönika: ”Tveksamt med förbud mot fotografering på clinics”
- Nyårskrönika: Vi behöver fler och bättre samtal om hästvälfärd
- Krönika: Nej, Stjärnhoppningen – hästar är inga leksaker
- Krönika: Hur påverkar mobiltelefonen vår relation till hästen?
- ”Att hästen går som vi vill – betyder det att den mår som bäst?”
- Krönika: Vad skadar sporten – och skadar sporten hästarna?
- Krönika: Ekonomiska bekymmer drabbar också hästarna
- Ledarskap eller partnerskap – hur ser vi på relationen med hästen?
- ”Hästar konfronterar oss med våra egna svagheter”
”Charlie” byttes mot ensilagebalar som liten
Det tog hundra försök för Ebba Berglöf att hoppa upp på Catch Me Not innan Peder för tolv år sedan såg honom på en tävling.
Här berättar ägaren mer om hästen som blev trea i världscupfinalen
Misstänkts gjort sexuell handling mot häst
En man i södra Sverige ska vid flera tillfällen ha tagit sig in i stall och även gjort sexuella handlingar mot en häst. Nu åtalas han för flera brott.
Vid ett tillfälle hittades han inne i en hästbox med en stol
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Se världscupfinalens svenska segerrundor
Sverige är dubbelt upp världscupmästare och där till fick vi även en tredjeplats i hoppning. De svenska ryttarna har minst sagt levererat i Riyadh.
I Hippson-TV kan du se såväl Patrik som Henriks sista rundor
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!