Krönikor
Publicerad: 2006-06-15Sara Söderbergs krönika:
Lårkaka och beryktad hundtvätt
Ser ni bilden här bredvid? Fullständig harmoni råder. Dagen startade med frukost vid poolen hos underbara familjen Wengelin (som alltid är lika snälla och låter mig och min halvtokiga familj bo hos dem när vi är i Sundsvall).
Pooler gör mig strålande glad, när jag blir rik tänker jag ha två stycken; en åt mig och min familj och en åt Cabben och påläggskalvarna jag unnat mig att köpa, för några miljoner. Den ena påläggskalven ska vara en sexåring som gått 135 felfritt, Contender är pappa. Den andra ska vara en grön men oerhört lovande femårig irländare, skimmel. Härligt.
Men nu tillbaka till bilden. Solen skiner, det luktar grillade hamburgare, underlaget är bra, banan är bra och våra två första språng på den nationella 130-banan har varit så perfekta de kan bli, avundsvärt höga och fina. Cabben har ätit, druckit, kissat och bajsat, han är visserligen något rund om magen men blank och fin och mitt nya schabrak känns väldigt tjusigt (jag var tvungen att köpa det som terapi efter att jag lagt en väldigt onödig volt i 130:n dagen innan då vi för övrigt hör och häpna var ungefär en halvmeter över vartenda hinder). Möjligen ser jag lite vindögd ut och har lite för ostyrigt hår men det må vara hänt, vi är ju tack och lov på en hästtävling och inte på en fröken Pajala-tillställning eller liknande.
Tyvärr kan jag inte annat än konstatera att jag några sekunder senare - eller rättare sagt sju och ett halvt ångestladdade galoppsprång senare - låg och kravlade bland ett helt gäng med illasinnade bommar. Det gjorde riktigt jävla ont kan jag tala om. Vet inte riktigt vad som gick snett men förmodligen mös jag på i en aningen för lusig galopp vilket resulterade i att avståndet på sju språng inte stämde särskilt väl. Och som om det inte vore nog med det fick jag för akut beslutsångest i denna svåra stund vilket gjorde mig fullkomligt handlingsförlamad.
Cabben väntade in i det sista på något slags besked om en handlingsplan från mitt håll men när han var framme vid hindret och fortfarande inte hade erhållit någon sådan fattade han beslutet att göra det jag hade överraskat honom med att göra dagen innan, nämligen att lägga en liten volt. Själv var jag inte alls med i matchen utan fortsatte min färd över hindret. Fast utan en häst under sig tenderar en sådan färd att bli ganska obehaglig och det var precis vad den här också blev, jag dök som en störtande drasut rakt in i hindereländet. BRAK!
Och nu sitter jag här med en enorm lårkaka på vänstra benet som gör jätteont och är rädd att jag ska dö eftersom elaka Henke precis vräkte ur sig följande: "Inte för att jag vill skrämma upp dig men det finns folk som dött av sådana där lårkakor om de haft förkylningar i kroppen samtidigt och det har ju du."
Hemska tanke, jag måste ringa läkaren det första jag gör imorgon och kolla upp det här. Hoppas att jag inte ligger vaken hela natten med anledning av det nu bara, det vore typiskt mig.
Men med andra ord var det alltså inte otränade Cabben eller hans forna kolikmage eller hans övervikt som var problemet på den här tävlingen utan jag, självaste piloten. Tydligen är det jag som är den mest otränade av oss. Och inte bara fysiskt utan också psykiskt, jag tycks ha lyckats tappa hela hopperi-känslan under den här miserabla tävlings- och träningslösa våren. Tack och lov ska det bli ändring på det nu, aldrig mer tänker jag prioritera årsredovisningar och deklarationer framför älsklings-Cabben, så det så!
Fast jag ska inte vara så hård mot mig själv, med facit i hand kanske jag inte var den mest utvilade ryttarinnan i startfältet. Jag menar, förra veckan började med att jag fick helvetiskt ont i halsen. Sedan fick Cabben kolik och veterinärerna i stan hade varken tid eller lust att hand om honom, det var ren tur att jag efter ungefär tusen samtal fick tag i en som förbarmade sig över honom. Sedan fick jag och mina halsmonster vaka över honom i en hel natt innan hans onda mage äntligen behagade sluta gorma.
När den våndan var över fick jag som ett brev på posten århundradets migränanfall som var så hemskt att jag uppriktigt sagt trodde att jag skulle dö. Och när det hade släppt skulle jag bjuda Henke på musikalen Mamma Mia i födelsedagspresent och i kön till biljettkassan blev jag bestulen på både plånbok och solglasögon. När det traumat var polisanmält och "över" ringde grannen som brukar passa vår ohängda hund Allan och berättade att hunden tyvärr hade löss överallt. Jag kände hur det kröp över hela mig och Tilda och Henke och alla våra blommor och all vår mat och kastade mig hemåt för en trevlig liten totalsanering av såväl hund som hem. Kul värre.
Efter att ha ägnat oss åt lus-sanering en hel eftermiddag och kväll kände vi att vi äntligen kanske borde kunna slappna av. Eller? Jag fick ingen riktig ro i kroppen förrän jag synat Allan (som tvättats två gånger i vårt ytterst opraktiska jacuzzi-hörnbadkar, inte så kul med en nerlusad rottweiler kan jag säga) inpå bara skinnet en sista gång. När jag såg att där fortfarande kröp omkring miljontals små äckliga lusjävlar kände jag mig som Michael Douglas i filmen Falling Down. Slet med mig Allan och lus-schampot och burnade iväg med bilen i full fart mot Statoils beryktade hundtvätt (som jag varit dum nog att tala väldigt illa om för att jag fått för mig att den varit på gränsen till djurovänlig). Men nöden har ingen lag brukar det heta, hunden kunde bara inte tillåtas orsaka stopp i avloppet till vårt badkar en tredje gång denna kväll, gränsen gick vid två gånger.
Dessvärre visade sig hundtvätts-fanskapet vara konstruerad så att hundarna måste hoppa upp i den helt självmant och det hade inte lus-Allan någon som helst lust med. Jag stod där och ordinerade "Hopp upp nu Allan, se så, nu skärper vi oss, hopp upp!" med bestämd röst och pekande hand säkert femtio gånger innan jag gav upp och fick försöka mig på att lyfta upp honom i stället. Vilket inte är så lätt med tanke på att han för fasiken väger 55 kilo. Det såg säkert väldigt roligt ut när jag kämpade med att baxa upp 55 kilo nerlusad hund, men det var inte särskilt roligt. Jag tyckte så synd om mig själv att det var nära att jag började gråta. Tack och lov verkade lus-schampot i kombination med hundhögtryckstvätten göra susen för det fanns inte en levande organism i hans päls efter den omgången.
Hädanefter tänker jag bara tala gott om Statoils hundtvätt, det är ett som är säkert.
Och hädanefter tänker jag försöka att förbereda mig lite bättre inför de tävlingar jag anmält mig till, så att jag inte kommer dit som ett vrak utan varken syn- eller tankeförmåga. För då slutar det med onda lårkakor som man tydligen också kan dö av, ack och ve.
Lugnet före stormen...
SARA OM SIG SJÄLV
Namn: Sara Elin Söderberg
Ålder: 30, fast mognadsnivån ligger något lägre.
Bor: I en liten trea i ett jättehöghus på Lidingö, inte alls ett passande boende för en norrbottens-lantis som mig men det får gå så länge.
Familj: Sambon Henke, 32 år, gammal hockeyspelare, nu försäkringsrådgivare, också norrbottning.
Dottern Tilda, 1 år, går ofta under smeknamnet duracellkaninen.
Hunden Allan, 7 år, en överhormonell rottweiler som tror att han är 7 månader.
Och så har jag en mamma, en pappa och en lillasyster men de bor i Boden.
Kort beskrivning: En glad och sprallig dramaqueen som av en del kallas för argbiggan, förstår inte varför.
Andra intressen: Det finns så otroligt många saker som intrsserar mig men det är MYCKET svårt att hinna med sådant när man håller på med de här hästarna. Om jag måste välja en sak får det bli en god drink på ett trevligt ställe där solen skiner.
Häst: Cabaré, 12 år, valack, Irco Marco-Koncerz. Hopphäst, jag har haft honom sedan han var fyra. Som bäst har vi lyckats få till några 4-felsrundor i ett par 140, annars är det 120-130 som gäller även fast jag fortfarande drömmer om debut i 145. Världens goaste, snällaste, underbaraste kompis som aldrig sviker, totalt orädd. För bommar också, vilket innebär att de brukar kastas av från bomhållarna med jämna mellanrum.
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Militärhästar sprang lösa i London
Imorse kom flera hästar lösa i centrala London i samband med en militärövning. Brittiska medier rapporterar och delar videor från händelsen.
Kvinna åtalas för djurplågeri – hästar svalt
Länsstyrelsen upptäckte allvarliga brister under besök på en gård i Småland. Kvinnans hästar omhändertogs men fick avlivas till följd av svält.
Hästarna välkomnas hem från Riyadh
Hästarnas resa hem från Riyadh har kommit till sitt slut och de har landat på hemmaplan igen. Svenska ridsportförbundet delar bilder från resan.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Hästen gick ner i poolen: "Jag fick panik"
När Michaela kom hem från jobbet upptäckte hon att hennes häst ramlat ner poolen. Gunnel hade trampat igenom poolens plåttak och var fast.
"Brandmännen var som handlingsförlamade och förstod ingenting"
Den svåra skritten – finslipa på detaljerna
Rygga i vinkel och på volt och rid skänkelvikning i skritt mellan koner. Med pararyttaren Felicia Grimmenhags övningar kan du och hästen dra ner på tempot.
"Att jobba skritten är viktigt för alla men också något många glömmer bort"
Hästgård med mysigt sjöläge
Utanför Söderköping finns en hästgård med strandläge, hus med pool, sju boxar samt tre mindre ponnyboxar och en egen ridbana.
”Charlie” byttes mot ensilagebalar som liten
Det tog hundra försök för Ebba Berglöf att hoppa upp på Catch Me Not innan Peder för tolv år sedan såg honom på en tävling.
Här berättar ägaren mer om hästen som blev trea i världscupfinalen
Misstänkts gjort sexuell handling mot häst
En man i södra Sverige ska vid flera tillfällen ha tagit sig in i stall och även gjort sexuella handlingar mot en häst. Nu åtalas han för flera brott.
Vid ett tillfälle hittades han inne i en hästbox med en stol
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!