Nu rider Anne-Maj lektion på Leksands ridklubb varje torsdag, här tillsammans med sin dotter Emma.
Anne-Maj Magnström är döv och nästan helt blind, trots det rider hon i alla gångarter. Här berättar ryttaren hur det är att umgås med hästarna, vad de ger henne och om förhoppningar inför framtiden. Anne-Maj är ett tydligt bevis för att ridsport är till för alla.
Text: Ida Röök
Foto: Emma Danielsson
Anne-Maj Magnström föddes döv, detta upptäcktes dock inte förrän hon var fyra år gammal. Hon började på förskolan i Boden, sedan blev det dövskola i Härnösand och efter det gymnasium i Örebro.
– Tidigt upptäcktes också att jag hade en ögonsjukdom, synfältet har gradvis försämrats genom åren. Synskärpan har varit bättre tidigare eftersom jag har kunnat se på långt håll, men nu ser jag bara en till två meter och så är det dimmigt och oskärpa i hela synfältet. Mitt synfält ligger på det man kallar två grader, det vill säga ledsyn eller kikarsyn, berättar hon för Hippson.
Hittade en stor förebild
I vardagen tar hon sig fram med hjälp av tolk, käpp och ledarhund – just nu väntar hon dock på en ny ledarhund som kan stötta henne. Anne-Maj började rida på ridskola när hon var liten, en aktivitet som fanns på dövskolan hon gick på.
– När jag var tolv år ungefär fick jag åka på ridläger hos Bränna-Karin Vågstedt i Svartbjörsbyn utanför Boden, då hade jag kompisar som tolkade åt mig under ridlektionerna. Bränna-Karin var en av mina starkaste förebilder inom ridningen som drev ridskola och red dressyr själv, sönerna tävlade i olika grenar medan maken höll på med körning. Efter några år flyttade de söderut, minns hon.
När Anne-Maj fortfarande såg kunde hon ta hjälp av tolk som översatte ridlärarens instruktioner till teckenspråk.
– På gymnasiet red jag på riktigt. Då fick jag, med tolkens hjälp, veta vad ridinstruktören sa, förklarade och undervisade. Och då började jag lära mig.
Har haft ett längre uppehåll
Under alla år har Anne-Maj återkommit till hästarna, även om hon själv har haft ett längre riduppehåll när hon bildade familj och fick tre döttrar. Men barnen höll liv i hennes intresse när de fick en egen ponny. I dag, nästan tio år senare, har Anne-Maj tagit upp ridningen igen.
– Nu när jag har börjat rida igen är mina tidigare kunskaper ett stort plus. Min personlighet, med envishet och mod, är också bra att ha. Folk jag känner och samarbetar med är också avgörande, även dövblindtolkar är ett måste, berättar Anne-Maj och fortsätter:
– Dövblindtolkar behövs för att jag ska kunna kommunicera med ridinstruktören. Att ge syntolkning och ledsagning ingår i dövblindtolkens uppdrag, men inte när jag rider i ridhuset. Så då måste jag lösa det på ett annat sätt. Jag har bett om att få ett hjälpmedel som kallas Ready Ride som ska underlätta.
Ready Ride är ett navigeringshjälpmedel som bygger på vibrationssensorer som ryttaren har på kroppen. En person bredvid banan kan trycka på knappar på en dosa som då gör att sensorerna vibrerar, och ryttaren känner i vilken riktning den ska rida.
En dröm att bli hästmassör
För Anne-Maj är det en viktig stund i vardagen när det är dags att åka till stallet.
– Hästarna ger mig massor! Det tar mycket att leva i ett samhälle som är uppbyggt på att alla ska kunna höra och se. Jag kan inte prata med folk hur som helst och kan inte förflytta mig lika smidigt som alla andra, utan den vita käppen och ledarhund. Att vara med hästar gör mig glad. Vi kan samspela ändå, fast jag varken hör eller knappt ser någonting.
Anne-Maj har förlorat två viktiga sinnen, men känselsinnet har genom åren blivit allt starkare. Hon har gått en kurs i hästmassage och att bli examinerad är något hon drömmer om.
– Jag gillar att massera hästarna och jag vill ge dem något tillbaka, därför vill jag utbilda mig till hästmassör. Själv rider jag för att jag gillar att röra på mig och för att vara ute i naturen, med naturen. Hästarna gör det möjligt.
Vilka reaktioner får du från människor i din omgivning när du berättar att du rider?
– När jag var döv och såg lite dåligt, då var det ingen som reagerade faktiskt. Numera reagerar nästan alla eftersom man vet att synen behövs vid ridning. Hörseln också.
– Jag tycker inte att det är så konstigt eftersom jag har hunnit rida mycket innan och kan hantera det annorlunda i dag. Om jag inte hade lärt mig att rida tidigt tror jag inte att jag skulle ha börjat igen. Eller, det vet jag inte egentligen. Några är inte förvånade, eftersom de vet att jag brukar gilla att pröva olika saker och ständigt utmanar mig, avslutar Anne-Maj.
Nordsteds Förlag och Storytel ger senare i år ut Sophie Jahn bok om uppväxten på "Hästgården". Där en idyllisk fasad dolde våld och övergrepp.
Berättar om uppväxten i sin fars våld samt om kampen för gården och djuren
Team Equus for Hope är en välgörenhetsorganisation full med ridande medlemmar. I vår drar föreningen igång en cup där alla får vara med.
"Vill göra något där många kan vara med och det är enkelt att delta"
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Men vad innebär det? Det beskriver Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, i en krönika på temat.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Hon har storsatsat som hoppryttare – trots att hon har sju hål i luftstrupen. My Lagerberg berättar om svårigheterna och kärleken till hästarna.
Flera operationer och isolerad i USA: ”Hästarna har varit min drivkraft”
Det kom in massor av bidrag när Norra Skånes fjordhästförening ordnade en digital maskerad. Träffa Pippi, Luigi, Snögubben och Dartanjang.
Stort bildspel: "Det enda som begränsade var den egna fantasin"
Att hitta var problemet sitter när en häst är diffust halt kan vara svårt. Kajsa funderar också på begreppet smärtminne – har hästar det eller inte?
"Det är nedärvt i generna att hästen behöver kunna springa fort och se frisk ut"
För sjätte gången kommer Christina Sääfs minnesstipendium att delas ut till en unghästutbildare. Det delas ut under Billdal Horse Show i slutet av mars.
2019 fick Jüri Sokolovski stipendiet – pausades 2020 på grund av pandemin
På lördagsmorgonen hittades en häst nedkyld i ett dike i Kungälvs kommun. Innan räddningstjänsten hann fram hade hästen kunnat ta sig upp.
Folkkäre Järvsöfaks lämnade jordelivet i höstas. Kallblodskungen är ett fantastiskt exempel på en travhäst som verkligen fick ett värdigt liv. Från start till mål.
Det är nästan mer regel än undantag att hästar trippar runt vid uppsittning. Och experterna är ense om orsaken, vi ryttare är för inkonsekventa.
På onsdag den 20 januari öppnar anmälan till de första tävlingarna efter tävlingsstoppet på grund av pandemin, som äger rum från och med vecka 4.
Tävlingar bland annat på Strömsholm, Lund och på Grevagården.
Här delar Annika Strömberg med sig att ett smart tips för alla er som inte har satt snösulor på era hästar. Snabbt, enkelt och klampfritt blir resultatet.
Se klippen där Annika delar med sig av sitt smarta tips för snöfria hovar
Radiodokumentären ”Hästgården” handlar om sexuella övergrepp vid ett ridcenter där en man sedan dömdes. Nu berättar mannens dotter sin historia.
Se klipp och länk till programmet – berättelsen ska även bli tv-serie i TV4
Lars Panzar, ordförande i Ronneby ryttarförening, säger till Hippson att man backar vad gäller tolkningen av den nya pandemilagen.
"Vi har backat, från och med i dag gäller åter två ekipage i ridhuset åt gången"
För tionde året delas stipendiet "Årets uppfödare" ut av Agria i samarbete med SWB. Vinnaren får ett stipendium om 30 000 kronor.
Mikael Theorén, Agria: "Vi vill bidra till att lyfta goda exempel på hållbar hästavel"
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
Det fanns ett världscupkval kvar inför den planerade finalen i Göteborg. Men nu ställer även Leipzig in sina tävlingar i mars på grund av pandemin.
Sidvärtsrörelser är lösgörande för hästen och hjälper dessutom ryttaren att få koll på sina ytterhjälper. För Lina Dolk är skänkelvikning en favorit.
Lina Dolk: "Blir en tydlig avstämning som visar vad man behöver öva på"
Vintern är här och när vattnet fryser är det inte helt lätt att få hästarna att dricka tillräckligt. Såhär bygger du ett frostsäkert vattenkar till hagen.
I detta klipp från SVT får vi återuppleva när den tyske hoppryttaren Franke Sloothaak tävlar med sitt åttaåriga sto Leandra år 1988. Hög nostalgi här!
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!