Nu rider Anne-Maj lektion på Leksands ridklubb varje torsdag, här tillsammans med sin dotter Emma.
Anne-Maj Magnström är döv och nästan helt blind, trots det rider hon i alla gångarter. Här berättar ryttaren hur det är att umgås med hästarna, vad de ger henne och om förhoppningar inför framtiden. Anne-Maj är ett tydligt bevis för att ridsport är till för alla.
Text: Ida Röök
Foto: Emma Danielsson
Anne-Maj Magnström föddes döv, detta upptäcktes dock inte förrän hon var fyra år gammal. Hon började på förskolan i Boden, sedan blev det dövskola i Härnösand och efter det gymnasium i Örebro.
– Tidigt upptäcktes också att jag hade en ögonsjukdom, synfältet har gradvis försämrats genom åren. Synskärpan har varit bättre tidigare eftersom jag har kunnat se på långt håll, men nu ser jag bara en till två meter och så är det dimmigt och oskärpa i hela synfältet. Mitt synfält ligger på det man kallar två grader, det vill säga ledsyn eller kikarsyn, berättar hon för Hippson.
Hittade en stor förebild
I vardagen tar hon sig fram med hjälp av tolk, käpp och ledarhund – just nu väntar hon dock på en ny ledarhund som kan stötta henne. Anne-Maj började rida på ridskola när hon var liten, en aktivitet som fanns på dövskolan hon gick på.
– När jag var tolv år ungefär fick jag åka på ridläger hos Bränna-Karin Vågstedt i Svartbjörsbyn utanför Boden, då hade jag kompisar som tolkade åt mig under ridlektionerna. Bränna-Karin var en av mina starkaste förebilder inom ridningen som drev ridskola och red dressyr själv, sönerna tävlade i olika grenar medan maken höll på med körning. Efter några år flyttade de söderut, minns hon.
När Anne-Maj fortfarande såg kunde hon ta hjälp av tolk som översatte ridlärarens instruktioner till teckenspråk.
– På gymnasiet red jag på riktigt. Då fick jag, med tolkens hjälp, veta vad ridinstruktören sa, förklarade och undervisade. Och då började jag lära mig.
Har haft ett längre uppehåll
Under alla år har Anne-Maj återkommit till hästarna, även om hon själv har haft ett längre riduppehåll när hon bildade familj och fick tre döttrar. Men barnen höll liv i hennes intresse när de fick en egen ponny. I dag, nästan tio år senare, har Anne-Maj tagit upp ridningen igen.
– Nu när jag har börjat rida igen är mina tidigare kunskaper ett stort plus. Min personlighet, med envishet och mod, är också bra att ha. Folk jag känner och samarbetar med är också avgörande, även dövblindtolkar är ett måste, berättar Anne-Maj och fortsätter:
– Dövblindtolkar behövs för att jag ska kunna kommunicera med ridinstruktören. Att ge syntolkning och ledsagning ingår i dövblindtolkens uppdrag, men inte när jag rider i ridhuset. Så då måste jag lösa det på ett annat sätt. Jag har bett om att få ett hjälpmedel som kallas Ready Ride som ska underlätta.
Ready Ride är ett navigeringshjälpmedel som bygger på vibrationssensorer som ryttaren har på kroppen. En person bredvid banan kan trycka på knappar på en dosa som då gör att sensorerna vibrerar, och ryttaren känner i vilken riktning den ska rida.
En dröm att bli hästmassör
För Anne-Maj är det en viktig stund i vardagen när det är dags att åka till stallet.
– Hästarna ger mig massor! Det tar mycket att leva i ett samhälle som är uppbyggt på att alla ska kunna höra och se. Jag kan inte prata med folk hur som helst och kan inte förflytta mig lika smidigt som alla andra, utan den vita käppen och ledarhund. Att vara med hästar gör mig glad. Vi kan samspela ändå, fast jag varken hör eller knappt ser någonting.
Anne-Maj har förlorat två viktiga sinnen, men känselsinnet har genom åren blivit allt starkare. Hon har gått en kurs i hästmassage och att bli examinerad är något hon drömmer om.
– Jag gillar att massera hästarna och jag vill ge dem något tillbaka, därför vill jag utbilda mig till hästmassör. Själv rider jag för att jag gillar att röra på mig och för att vara ute i naturen, med naturen. Hästarna gör det möjligt.
Vilka reaktioner får du från människor i din omgivning när du berättar att du rider?
– När jag var döv och såg lite dåligt, då var det ingen som reagerade faktiskt. Numera reagerar nästan alla eftersom man vet att synen behövs vid ridning. Hörseln också.
– Jag tycker inte att det är så konstigt eftersom jag har hunnit rida mycket innan och kan hantera det annorlunda i dag. Om jag inte hade lärt mig att rida tidigt tror jag inte att jag skulle ha börjat igen. Eller, det vet jag inte egentligen. Några är inte förvånade, eftersom de vet att jag brukar gilla att pröva olika saker och ständigt utmanar mig, avslutar Anne-Maj.
Veckans tävling anordnas i samarbete med Back on Track. Tre vinnare får varsitt par unghästgodkända strykkappor, i antingen svart eller brunt.
Det är många av våra svenska hoppryttare som firar påsk med att tävla runt om i Europa. Flera av dem är i Lanaken, Belgien, och plockar placeringar.
Paddy Looney och Linda Eriksson hade svårt att hitta en seminstation med bred service för hantering av transport- och fryst semin. Så de öppnade en egen.
Tibrobygdens ridklubbs hästar har drabbats av kvarka. All verksamhet är inställd samtidigt som kostnaderna för veterinär och foder har ökat.
I samband med Södra Sallerups RF:s traditionella vårdressyr, sista helgen i april, arrangerar föreningen ett ”dressyrbattle” mellan Malmös ridklubbar.
Mixade lag med ponny och häst: "Vi vill uppmuntra till fler lagtävlingar"
Hos Ramstorps ryttarförening kommer påskharen ridandes för att ge barnen deras påskägg. En uppskattad tradition som är inne på sitt tredje år.
Det blev en dramatisk räddningsinsats när den norska luftambulansen fick rädda en häst. Travhästen hade gått genom isen i Finnskogen i Norge.
Peder Fredricson och Zacramento kom på femte plats i en 1,50-klass i Miami natten till lördag. Även Evelina Tovek placerade sig i Florida i natt.
Här presenterar den erfarna butikspersonalen hos Sharpman, i Hogstad utanför Mjölby, våriga shoppingtips för hästälskare. Dags att uppdatera garderoben?
Jeanna Högberg berättar på Facebook att hennes GP-kompanjon Duendecillo P nu är till salu. Dessutom har hon postat en försäljningsfilm på hingsten.
Ett helt gäng svenskar tävlar i belgiska Lanaken och tidigt på långfredagskvällen reds en 1,50 på tid, med 93 (!) startande. Det blev tre blågula placeringar.
Astrid Hedman har flyttat. En del av hennes nya verksamhet kommer handla om att göra omställningen mindre för hästar som flyttar från Portugal.
Läs om nya verksamheten och senaste tävlingen i Portugalbloggen
Det är fölningstider och många väntar, eller har precis fått, tillskott i stallet. Förhoppningsvis går det bra och fölungen slipper sjukdomar.
"En mental halvhalt" heter den helt nya podd som Ryttarinspiration, genom Johanna Lassnack, släpper. Den finns där poddar finns från den 8 maj.
Varje skärtorsdag går en påskmarsch genom Visbys innerstad. I år deltog fyraåriga shetlandsponnyn Dallas från Gotlands travskola för första gången.
"Han stortrivdes i vårsolen och fick morötter som påskgodis"
Eget stall är många hästägares dröm. Här berättar Lars Björkholm om familjens bygge – som gick väldigt smidigt tack vare den erfarna helhetsleverantören.
Natten mot långfredagen avgjordes helgens första omgång av Global Champions League. Där tog Henrik von Eckermann en andraplats individuellt.
Ingrid Ragnarsson i Kalix räds inte att åka långa sträckor för unghästklasser. Men hon menar samtidigt att det är viktigt att hästen är redo.
Två tränare slog sina kloka huvuden ihop. Och det resulterade i att Kajsa Boström under en dag höll dressyrträningar för ett gäng hoppryttare.
Ett ungt föl av den utdöda hästrasen Lenskaya har hittats infruset i den sibiriska tundran. Nu hoppas forskare kunna klona fölet, tack vare intakt blod.
Ansvarig utgivare: Ann Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
