Hippson Lifestyle
Publicerad: 2015-06-15Till vänster tar ett gäng nykomlingar från Spanien siesta. Till höger Linda till häst (FOTO: Marie Bolk).
Linda Aronsson fixade en proffsig lösdrift till hästarna – utan dyra automater
Kan man bygga en välordnad lösdrift för tränande och tävlande hästar, utan dyra ”färdigkoncept” och foderautomater? Ja, menar Linda Aronsson i västsvenska Vargön. Här berättar hon hur hon har gjort.
Text: Anki Yngve
Foto: Privat
Linda Aronsson driver Bergahästen i Vargön – med ridskola, turridning, försäljning av PRE-hästar och en liten inackorderingsdel. Alla hästar går i lösdrift, ridskolans i en större flock och privathästarna fyra och fyra.
– Det är mycket prat om Active Stable och liknande, i och med att riksanläggningarna har satsat på detta. Vilket är jättebra, toppen med intresse för nya sätt att hålla hästar. Dock upplever jag att det blir lite väl mycket fokus på kraftfoderautomater, säger Linda.
När hon själv byggde upp sin anläggning tittade hon mycket på de olika färdigkoncepten.
– Men vi var lite fundersamma över om vi skulle ge kraftfoder alls, då kändes det onödigt med dyr automatik. Facit är att vi ger otroligt lite tillskott, hästarna klarar sig på det hösilage de får. Dessutom har de foderhäckar med fri tillgång till halm i hagen, vi provade först fri tillgång till hö men då blev de överviktiga, berättar hon.
Anläggningen sedd från framsidan.
Vill bara in för matens skull
Mineraler får hästarna i pelletsform vid insläpp.
– Det är belöningen för att de kommer när jag ropar. Folk berättar ofta att deras djur står och trycker vid grinden, men det handlar inte om att de vill vara inomhus utan om att de vill ha mat, säger Linda.
Enligt henne är den största vinsten med lösdrift att hästarna trivs så bra.
– De tycker att det är jätteskönt och visar tydligt att det är skittråkigt i stallet, där finns det ju inget att göra. De vill ut med kompisarna, inte stå själva på nio-tio kvadratmeter.
På gården finns ett fint stall, men hästarna är hellre ute. Stallgången är fyra meter bred, den kan även användas som löpargång.
Hösilage inne och halm ute
Ridskolehästarna tas in från lösdriften på eftermiddagarna, då de ska visiteras och göras i ordning inför lektioner.
– De får hela sin högiva de timmar de står inne. Övrig tid äter de foderhalm av god kvalitet i lösdriften, de klarar sig jättebra och är fina i hullet, säger Linda.
Privathästarna går alltså i grupper om fyra, de har foderhalm plus får 7 till 10 kilo hösilage var i häckarna. Enligt Linda äter de inte allt hösilaget på en gång, utan sprider ut ätandet ganska bra.
– Sedan har vi automatiskt, frostfritt vatten och förstås vindskydd i hagarna.
Hon har insett att det är viktigt att ha tillräckligt med foderhäckar i en större flock, och ordentligt med utrymme runt dem så att det inte blir bråk.
– När lektionshästarna, som går många tillsammans, fick hösilage ute blev det lite mer oro och kiv om maten. Det har fungerat mycket bättre nu när de i stället får foderhalm av hög kvalitet i häckarna, berättar Linda.
Några av privathästarna äter kraftfoder, detta får de i så fall inomhus när de ska ridas.
– Trots att de privata hästarna rids mindre än lektionshästarna är det de som äter kraftfoder. Det ska liksom vara en bytta, skrattar hon.
Privathästarnas vindskydd, med ytterligare en hage under produktion i bakgrunden.
Får inte bli geggigt
Det centrala i en välordnad lösdrift är enligt Linda att en rejäl del av hagen är uppgrusad, så att hästarna kan ligga och gå torrt. Och det är just gruset som blir den största kostnaden, som du inte bör snåla in på.
– Jag tror att man ibland, inte minst i stall med vanlig boxuppstallning, gör sig en otjänst genom att inte grusa sina hagar. Då står hästarna där med gegga till knäna i flera timmar, inte konstigt att de vill in.
Hon har totalt 16 hektar mark till sina hästar, inklusive sommarbete.
– I vinterhagarna är det grusat cirka 20 x 30 meter, alltså 600 kvadratmeter på fyra hästar. Sedan har de en större hage att gå ut i utanför gruset.
Det Linda inte har kommit ifrån är dock att mocka. Från början hoppades hon att det skulle räcka att ”köra av” hagarna med traktorn ett par gånger om året.
– Men då fick man gå i bajset. I år har vi mockat med skottkärra varje dag och då kan du gå ut i lösdrifterna i vanliga lågskor sedan, säger hon.
Mockningen av lösdriftshagarna tar en timme om dagen per tio hästar. Det blir en mindre mängd gödsel än vid boxmockning eftersom du inte får upp något strö, men å andra sidan blir det tyngre i och med att bajset ofta är regnblött.
– Jag upplever inte att jag sparar så mycket tid på mockningen. Men det du sparar med lösdrift, vilket gör hela skillnaden, är att du inte behöver ”vakta” hästarna tre gånger om dagen. Du kan göra allt arbete en gång per dag om du vill det, säger Linda.
Hästar vid halmhäcken.
Sommartid går flocken på gräs.
Ridhuset agerar ligghall
På Bergahästen finns ett stall i fullstorlek, där hästarna görs i ordning inför ridning och där konvalescenter och så vidare kan stå.
– När jag byggde var det viktigt att kunna ställa in hästarna, inte minst inför lektioner, så vi har stall också. Om man bara har privathästar behöver man inte ha en box per häst, men i och med lektionsverksamheten har vi det så, förklarar Linda.
Anläggningens manege på 20 x 40 meter står dessutom öppen för den stora lösdriftshjorden.
– Ett ridhus, hur mycket används det egentligen? Alla våra lokaler brukas till flera saker, det gäller att utnyttja sin anläggning. Så manegen är mer ligghall än ridhus, även om vi rider där också. Sedan går hästarna in ganska lite, de gör det mer eller mindre bara på sommaren när det är mycket insekter. Eller när det är fruset i marken, då kan de rasta av sig ett par varv i manegen.
Linda har byggt ett A-staket innanför sargen i ridhuset, med el ingjutet, för att hästarna inte ska gnaga på träväggarna. När någon rider därinne stängs elen givetvis av.
– Det har inte blivit så mycket mer banskötsel faktiskt, jag trodde att de skulle gräva runt och bajsa överallt i manegen. På sommaren handlar det kanske om en skottkärra om dagen vi mockar ut.
Ridhusväggarna är av trä på nederdelen och vindplåt på ovandelen, vilket släpper in väldigt mycket ljus. Vindplåt består av 30 procent hål, men står ändå emot regn och snö mycket bra.
När någon rider i ridhuset stängs elen givetvis av. FOTO: Marie Bolk
Gänget tar paus i ligghallen/ridhuset.
Blir mindre hispiga
Något Linda menar att hon har vunnit, sedan hon för några år sedan bytte från boxhållning till lösdrift, är att hästarna har fått ett mycket jämnare temperament – även om de fortfarande är framåt i ridningen.
– De är alltid avrastade, också om de har vilat två-tre dagar. Och så är det färre bit- och sparkmärken på dem eftersom de går tillsammans hela tiden.
Kolik har hon inte haft någon häst med sedan bytet.
– Och mugg, nej, vi har uppgrusat så vi spolar inte. Ingen hosta heller, dessa sjukdomar är stallrelaterade eftersom människan håller hästen på ett sätt den inte tål, hävdar hon bestämt.
Det som kan vara lite svårt är däremot att få in en helt ny häst i lösdriftsflocken. Så Linda lägger ganska mycket tid på infasningen, inte minst när det gäller de spanska hästarna hon importerar. För dem är det en enorm omställning, från att stå i box hela dygnet som ofta är fallet i Spanien, till lösdrift med andra hästar.
– Men när man väl är igenom omställningsprocessen funkar det hur bra som helst. De spanska hästarna får gå i en hage bredvid tills de har lärt sig elstaketen och så vidare.
Linda menar att hästarna har blivit mindre tittiga i ridningen...
FOTO: Marie Bolk
... men att de är minst lika arbetsvilliga.
Något mer päls
En vanlig farhåga från spekulanter på lösdriftsplats är att hästarna ska bli ”lurvbollar”.
– Några blir lite mer långhåriga, men det är faktiskt förvånansvärt sällan. Sedan har vi valt att klippa mindre än tidigare, vi vill spara ovansidan på hästen med päls. Men lösdrift betyder inte lurvig ponny i skogen, om man vill helklippa och täcka kan man säkert det, säger Linda.
Täcke har hon på hästarna på vintern, för att de inte ska komma in blöta och skitiga. Mellan april och oktober går de dock utan.
– Att ha täcke på hästarna handlar nog ofta om bekvämlighet för oss människor, mer än om att de fryser. Mina går i hagar med uppväxta träd och med vindskydd, de har tillräcklig yta för att kunna gå omkring. Så de står inte och huttrar.
Det här med bekvämligheten för människorna tycker Linda i och för sig är viktigt. Bara för att hästarna går ute behöver inte vi tvåbenta stå i kyla och göra i ordning dem.
– Vi sköter dem i boxarna eller i gången. Sedan har vi spolspilta, tvättrum, paddock, ridhus, uppvärmd sadelkammare, fikarum och så vidare. Sådant vill jag inte tulla på, vi har ju hästar för att vi vill träna och ha det trevligt, säger hon.
Linda berättar avslutningsvis att hon har dragit fram belysning till insläppet och en bit in i hagarna, så att man kan hämta sin häst oavsett tid.
Är det många potentiella inackorderingskunder som är skeptiska?
– Ja, många tycker att det är jättefint här, ”men skulle de inte kunna få vara inne på natten”. Vi människor vill att hästarna ska få komma in och ”sova”, men det är vi som sover hela nätterna. De ägare som har provat lösdriften vill inte ha något annat.
Lektionshästarnas sadelkammare.
Lindas sambo Martin har hjälpt till att bygga det mesta av anläggningen.
Liknande webbartiklar
- Fri tillgång till halm ger glupska hästar sysselsättning
- Byggde spillfria hötunnor av betongring: "Tungt att kratta ihop en massa blött hö"
- Större yta gör att hästar sover längre
- Ute eller inne – om hästen själv får välja
- Linda Kjellberg doktorerade om hästar på lösdrift
- Gamla kvastar förhindrar spill i lösdriften
- Svenska forskare: Räkna på 18 m² per häst i ligghallen
- Axelina sammanfattar ett år med lösdrift
- Femårssegraren Diploid njuter på lösdriften: "Handlar om att skapa de bästa förutsättningarna"
- Lisa Maria håller unga tävlingshästar på lösdrift
Svart på vitt: Nosen bakom lod lönar sig
45 hästar studerades under Aachen Grand Prix Special två år i rad. En färsk studie bidrar med hård fakta till diskussionen i dagens debatt.
Finns kopplingar mellan FEI:s världsranking och hästens noslinje
25 hästböcker du inte får missa!
Mulle, Svarta hingsten och Silver, hästarna i böckernas värld är många. Det är aldrig för tidigt, eller för sent, att börja läsa hästböcker.
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!