Text: Annika Grundberg
Foto: Privat

Michaela berättar att Paddock paradise är ett koncept skapat av Jaime Jackson som har studerat hästar i det vilda och hur deras naturliga behov ser ut.
– Det är ett sätt att bygga sin hage så att miljön motiverar hästen till rörelse. I stället för stora fyrkantiga hagar så består hagarna av avlånga gångar och helst med olika typer av underlag. Mat, vatten och annat är utplacerat på olika ställen, förklarar hon.

Frustrerad över situationen
Det var när Michaela fick hem en ny häst, pensionerad från ridskola och inte redo för ryttare. Hästen var lättfödd och gick inte att motionera på konventionellt vis under ryttare.
– Jag kände mig väldigt stressad över att jag samtidigt såg att en del av mitt ansvar som hästägare och en del av lösningen var mer rörelse i varierad miljö. Men ut och rida var inte ett alternativ och han har också mycket separationsångest så bara att lämna gården är svårt. Jag kände att jag hamnade i ett läge där jag ville tvinga honom tidigare än han var redo för det och det rimmade illa med att jag också förespråkar att lyssna på hästen och vänta in den. Hur tar jag ansvar för min hästs fysiska välmående samtidigt som jag inte stressar den för mycket. Det kändes som ett moment 22.

Tränaren kom med lösningen
Det var Michaelas tränare Anne Dirksen som med en enkel fråga kom med lösningen.
– Hon frågade ”vad kan du göra med hästens miljö i stället?”.
Hon tipsade om att läsa på om berikning och ur det flödade sedan inspirationen och idéerna. Hästar är skapade för att vandra mycket för att leta efter mat. Så istället för stora rektangulära hagar har Michaela nu byggt avlånga hagar med stationer med foder och vatten som får hästarna att röra på sig.
– De gick från att stå på samma kvadratmeteryta och äta hö ur nät och gå ett par meter för vatten till att röra sig i princip hela tiden längs med tracken. Samtidigt så finns det andra dilemman med att låta hästarna äta direkt från marken särskilt när det blir lerigt och dåligt väder, det är en ekonomisk fråga då det blir ett visst spill och det finns också risk att de får i sig grus etcetera.
Då började bygget av foderstationer.

Höhäcken är gjord av en gammal spjälsäng inköpt på loppis. kompostgaller, spännband, två stolpar, lite skruv och presenning. Borra hål i botten för avrinning av vatten, fäst galler ovanpå, stabilisera sängen genom att fästa den i stolparna.

Egna idéer och återbruk
– Nästan allt material vi använt till både hagar och foderstationer är återbruk och DIY. Allt som allt har jag nog spenderat mindre än 15 000 kronor på allt vi byggt.
Tillsammans med mamma har Michaela kommit på många kreativa lösningar till hästarnas miljö.
– Något som är väldigt viktigt att ha med sig när man bygger egna saker till hästar är säkerheten. Vi behöver komma ihåg att inte använda material eller saker som de kan göra illa sig på.
Ett exempel är en soptunna som de gjorde till höhäck. Men när hästen sparkade sönder tunnan med framhoven åkte den ut direkt.
– Sen behöver man vara lite lyhörd för vad som fungerar och inte … Många av mina projekt har sett ut på ett sätt först och sedan utvecklats efter hand.
Varför håller då Michaela oförtröttligt på med alla dessa små och stora projekt?
– Jag har hästar som redan efter bara någon vecka på tracken ser markant bättre ut i hullet och som rör sig mycket mer och mycket oftare i alla gångarter i hagen! Det är en mer harmonisk flock i dag med mindre frustrationsbeteenden än tidigare. Jag vill bidra med inspiration och visa på att det inte är ett måste med flera hektar stora hagar, utan man kan göra massor med även liten yta och små medel, bara man är lite kreativ.
Michaela lyfter också alla som hjälper henne; familj och stallkamrater.
– Utan dem hade det tagit mycket längre tid. De bygger massor av mina idéer.

Naturhinder i hagen så att hästarna får lyfta på benen.

En stolpe att klia sig mot och i bakgrunden en sandpit att rulla sig i.