Moraltestet: Christina Drangel

Hippson Lifestyle

Publicerad: 2006-11-21

Moraltestet: Christina Drangel

Under vinjetten "Moraltestet" ställer vi på Hippson mer eller mindre kända profiler inom häst-Sverige inför kniviga, moraliska frågor och dilemman. Deras svar utvärderas sedan av Petra Andersson, lärare och doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.

Petra bedömer inte de intervjuades åsikter utan hur de argumenterar för sina åsikter. Mer om Petra och hennes utgångspunkter kan du läsa längre ner i texten.
Idén att moraltesta kändisar och opinionsbildare kommer från radioprogrammet Christer i P3. Lyssna gärna på deras klassiska moraltester här!
 
 


 

I Sverige är det lag på att kor ska få gå på bete under sommarhalvåret, minst ett visst antal timmar varje dag. Tycker du att det bör lagstiftas om att hästar ska få gå på bete på sommaren, till exempel minst sex timmar om dagen?

- Jag skulle vilja säga ja, men om hästar till exempel har fång kan de inte gå på bete. Som betet ser ut idag, med begränsade ytor där hästarna inte kan ströva fritt och välja sådan föda som är bra för dem, kan bete till och med vara skadligt för hästen.
- Däremot tycker jag att det är märkligt att det inte finns något som reglerar att hästar inte får stå inne dygnet runt. Det är mer restriktioner kring hur hästarna får ha det när de går ute, nästan som om hästar av naturen vore innegångsdjur. 
- Med ligghall och en bra hage kan hästar gå ute. Men om hästen är van vid att stå i box hela dagarna måste den först ges gott om tid för att acklimatisera sig.
 


Är det fel att avliva en häst som dömts ut, men som skulle kunna leva flera goda år som pensionär? Observera att det enda alternativet är avlivning, och då får du ut försäkringspengarna, eller så blir hästen pensionär och du får inga pengar.

- Jag tycker inte att man ska kunna livförsäkra hästar alls. Det främjar hästmissbruk. Jag har bott i Tyskland och där är det mycket dyrare och svårare att livförsäkra hästar. Det har gjort att de har fri konkurrens på veterinärvård eftersom inte veterinärklinikerna och försäkringsbolagen lever i symbios på samma sätt som här i Sverige. I Tyskland är det exempelvis betydligt billigare att röntga eller operera en häst. 
- I Sverige är klinikerna sponsrade av försäkringsbolagen eftersom alla betalningar sker via försäkringssystemet. Men det är inte försäkringsbolagen som betalar utan vi - genom skyhöga premier. Nä, bort med möjligheten att försäkra hästar så att det blir fri konkurrens på veterinärvård! Det kommer att leda till mer försiktiga hästägare som tar bättre hand om sina hästar. 
 


Personer som håller på med akademisk ridkonst betonar ofta att de inte vill tävla i ridning och att de inte vill använda hästen som ett sportredskap. Anser du att det är respektlöst mot hästen att tävla med den (oavsett gren)?

- Tävling tar fram det sämsta i människan. Jag har själv tävlat både i hoppning och i fälttävlan tidigare och kunde ibland känna press från andra att starta en häst som inte var hundraprocentigt fräsch, för lagets skull.
- För mig är inte hästarna "den bruna", "den svarta" och "tvååringen" som de lätt blir när man har pengar, självhävdelse eller ärelystnad som motiv. När pengarna, makten och härligheten är inblandade är det svårt att se till hästens bästa. Få sponsorer skulle nog vara så förstående att de lät "sina" ryttare matcha tävlingshästarna helt på hästarnas egna villkor.
- Sedan tror jag nog att fler hästar far illa hos lite mer okunniga "wannabe-tävlingsryttare" än hos den yttersta eliten. På lätt och medelsvår nivå i hoppning är det nog vanligare att hästar pressas att gå upp i klasser som de egentligen inte har kapacitet för.
- Personligen tror jag att elithästarna på hoppsidan mår bättre än dressyrhästarna. En hopphäst som inte tas väl omhand kommer att riva eller vägra, dessutom får hopphästen göra av med den stress som uppstår i systemet vid tävling och transport när den galopperar och hoppar.
 


Vilket ansvar har vi för våra hästars fortsatta liv i samband med att vi säljer dem vidare?

- Man kan ju egentligen inte göra något för hästen när den väl är såld, det är väl därför jag inte säljer några hästar... De hästar jag sålt i mitt liv kan jag räkna på en hand. Visst, du kanske säljer till en jättebra och trevlig person. Men så får han eller hon problem, råkar kanske ut för en skilsmässa, och måste sälja hästen vidare. Och plötsligt hamnar den hos någon annan där den inte alls trivs.
- Jag föder upp mycket hästar och någon gång har jag märkt att hästen själv valt en ny ägare. I sådana fall kan jag sälja hästen till den personen, det har hänt!  
 


Med tanke på att du är en förebild för många som håller på med hästar - är det okej om du rider utan hjälm? Varför, varför inte?

- Till vardags rider jag 9,9 gånger av 10 med hjälm. Däremot kan jag plocka av hjälmen vid fotograferingar eller uppvisningar. Svart sammetshjälm passar inte så bra till barockklänningen... I hoppning och fälttävlan ser det sportigt ut med hjälm men inom klassisk ridkonst hanterar vi någonstans en dröm om den perfekta harmonin. Uppvisningarna ska vara lite som en vacker kärleksscen i en film och där passar en stor störtkruka på huvudet inte riktigt in...
- Egentligen borde man alltid ha hjälm på sig, även vid hantering av hästar. Flest olyckor sker ju faktiskt när hästarna hanteras fån marken! Att rida utan hjälm är jag ingen stor vän av och skulle jag glömma har jag mina barn som påminner mig. Mina elever får absolut inte rida utan hjälm när de tränar, där handlar det bland annat om ansvarsförsäkringar och annat.
 


Med tanke på hästarnas bästa, hur skulle du vilja att avelsmålen för svenskt halvblod såg ut?

- Jag ifrågasätter personligen varför man idag avlar fram hästar till en mycket liten grupp elitryttare. Dessa hästar har ett speciellt temperament som vanliga hästägare inte klarar av. Eftersom eliten bara väljer ut några få individer hamnar resten av hästarna hos dessa vanliga ryttare som därmed utsätts för livsfara. Det är pengar som styr. Många uppfödare ser möjligheten att få fram en häst som rids och tävlas av en känd ryttare framför sig. Det är där pengarna finns.
- Jag tror att vi kommer att se en utveckling där vanliga människor inte köper svenska halvblod längre. Vem vill ha en häst som är skyhög och varken går att leda eller rida ut på, när man kan köpa en förvuxen connemara som är bra i temperamentet och som kan ridas av hela familjen? Trenden är tydlig i Tyskland och här i Sverige har den också börjat, folk köper i större utsträckning andra raser för att de går att hantera. En häst som har väldigt eldigt temperament har dessutom lättare för att skada sig själv.
- Sedan kan man ifrågasätta varför så stort fokus och så mycket resurser läggs på just svenskt halvblod. Det är väldigt snedfördelat jämfört med andra hästraser. 
 


En av dina elever följer dina råd om barfotagång och tar av sin häst skorna. Mycket snart blir hästen oerhört hovöm. Vad rekommenderar du eleven att göra?

- Jag rekommenderar inte mina elever att ta av skorna så frågan är egentligen inte relevant. Få ryttare som bara har en häst och som har den uppstallad på en dyr anläggning är beredda att avstå att rida för att exempelvis underlaget är för hårt. Vill man till varje pris rida varje dag måste hästen ha skor. Att ta av skorna fungerar bara om man är villig att långsamt vänja in hästen. Det är inget som man bara gör utan det ingår i ett helt koncept där hästarna går ute dygnet runt och har tillgång till olika underlag i hagen.
- Jag är absolut inte någon militant barfotaförespråkare som tycker att man ska plocka av skorna till varje pris. En häst som aldrig har blivit skodd behöver inte ha skor, men har du en gång skott hästen och låtit hoven fall i en slags 100-årig sömn kan det ta lika många år att vänja hästen vid att vara barfota som det antal år den har haft skor på sig.  
 


En fråga om ditt civilkurage: Riskerar du medvetet att bli osams med människor om det handlar om att skydda deras hästar?

- Det är klart att jag gör. För inte så länge sedan rådde jag till exempel en ryttare att sälja hästen för hästens skull och behålla sadeln som hon envisades med att rida i, trots att den satt så illa och orsakade hästen stort obehag och smärta.
 


Om det visade sig, i grundliga vetenskapliga undersökningar, att rollkur inte är skadligt för hästen - anser du då att rollkur skulle kunna accepteras som träningsmetod?

- Jag har fortfarande inte hört ett enda vettigt argument för rollkur. När Anky van Grunsven red i Flyinge var hela presskåren samlad, men inte en enda person ställde frågan vad i helskota det är till för. Jag tycker att man ska nämna saker vid dess rätta namn och i fallet rollkur tycker jag rätt och slätt att det är djurplågeri.
- Jag har en egen teori om varför det används. Kanske måste de rida de där tittiga, hetsiga och stressade hästarna med näsan i bringan för att alls kunna kontrollera dem. Om de inte pressas in i den här onaturliga formen där de knappt ser något går de kanske inte att hålla.
- Det är en intressant värld vi lever i när den häst som ska vara lydigast i världen (läs Anky van Grunsvens Salinero, reds anm.) skenar ut från prisutdelningen. Det säger ju sig självt att den hästen inte är trygg i situationen, trots att det är en van tävlingshäst.
- De undersökningar som gjorts kring rollkur är ett skämt. Hästarna befinner sig i ett tillstånd av hjälplöshet. Men när vi avlar fram hästar som har ett sådant enormt "pepp" och "scoop" kanske detta krävs för att hålla dem på mattan? På tävling bedöms deras spänning som schvung, domarna kan inte se skillnaden. 
 


Beskriv någon form av våld, tvång eller bestraffning av en häst som du tycker är oundviklig vid vanlig hästhantering.

- Avmaskning är oundvikligt och en form av tvång. Jag tycker inte att det är kul med tvång och därför tycker jag inte om att avmaska. Men det är som sagt ett nödvändigt ont. Jag använder annars ytterst lite våld och tvång i min hästhantering.  
 


Är det acceptabelt att använda alternativa metoder som inte är vetenskapligt prövade på en sjuk häst, istället för att vända sig till veterinären?

- Ja, absolut. Det gör jag på mig själv också. Huvuddelen av det veterinärerna sysslar med bygger inte heller på vetenskapliga tester, utan på beprövad erfarenhet.
- Alternativ behandling är inte nödvändigtvis jämställt med att man låter hästen lida eller orsakar den lidande. Jag undrar snarare varför det är okej att utsätta vissa hästar för experimentella operationer som aldrig tidigare genomförts, när det inte är okej att ge en lindrigt skadad häst lite homeopatika. Problemet är att det inte finns definierat någonstans vad det innebär att en häst lider. 
 


Kan det etiskt berättigas att vi använder hästen i vår tjänst? Varför får vi hålla med det här överhuvudtaget?

- Den frågan tycker jag skulle ställas lite oftare. Frågan borde stå överst på dagordningen och inte tas för självklar. Jag ser det samtidigt på ett andligt plan och tror att hästen fortfarande finns kvar i vårt samhälle för att den har en uppgift. Uppgiften är att skola oss till bättre människor! Redan på 1300-talet hävdade någon att den som var mest lämpad att skola en ung adelsman var en häst.
- Hästar ljuger aldrig, de säger sanningen. Om man fixar att läsa signalerna från hästen och tar dem på allvar tror jag att man har en otrolig möjlighet att utvecklas som människa. Hästen speglar dig hela tiden. Är du spänd blir den spänd...
- Jag tycker som sagt att frågan absolut är befogad. Det måste vara roligt för hästen att vara med oss. Hästen ska känna att "Där kommer hon äntligen!" när ryttaren kommer för att göra i ordning den. Jag tror att det går att uppnå med nästan alla hästar, även om det är lite svårare med ston än med hingstar och valacker. 
 



OM PETRA ANDERSSON 
 
Vår moralfilosof Petra Andersson är anställd som lärare och doktorand i praktisk filosofi på Filosofiska institutionen vid Göteborgs universitet. Hon kommer att disputera under våren 2007 på en avhandling i miljöetik.

Petra håller även föreläsningar om moralfilosofiska aspekter på rid- och hästsport, till exempel i samarbete Hästsportens ungdomssatsning.
 
Hon har ridit sedan barndomen och är medryttare på en halvblodshäst (se bild) som hon främst tränar dressyr tillsammans med.
 

OM TESTET
 
Idén att moraltesta kändisar och opinionsbildare kommer från radioprogrammet Christer i P3. Lyssna gärna på deras klassiska moraltester här!

Frågorna och analysen tas fram av moralfilosofen Petra Andersson, medan frågorna ställs på telefon av någon av Hippsons redaktörer. Intervjupersonerna känner inte till frågorna i förhand. De ges dock möjlighet att läsa sina svar i efterhand, inte för att ändra på något de sagt, utan för att säkerställa att intervjuaren har förstått dem rätt.

Moralfilosofen Petra bedömer inte de intervjuades åsikter, bara hur de argumenterar för sina åsikter. Moraltestet är ett test av personernas kapacitet att ta ställning i moraliska frågor som är relevanta i hästsammanhang. Dessutom prövas hur väl de argumenterar för dessa ståndpunkter.

Om personerna gör rätt eller fel i sin hästhållning tar varken moralfilosofen eller Hippson ställning till. Petra anser sig absolut inte vara kapabel att avgöra vems hästhållning som är den "bästa".



relaterade artiklar



Tävlings-kalendarium


Till veckans tävlingar

Senaste numret

NYTT: Hippson Nr 3
Sommarnumret: Vi ryttare är nästintill fixerade vid hästen som atlet, vid dess muskler och flås. Men hur är det med oss själva, vad bör vi förbättra för att hjälpa våra hästar att prestera?
Läs mer om innehållet
Prenumerera – få numret på köpet!

Dessutom:

  • Porträttet: Helena Persson
  • Lär in byten i naturen
  • Så får du en hållbar häst
  • Smarta bygga stall-tips
  • Förebygg fång
  • Solskydd för hästar

Och mycket, mycket mer...






Galleriet på Hippson Market

Populärt hos Granngården

Husbloggare

Vårt avelssamarbete och årets föl

Lisen

Fantastisk träning!

Saras vardag

Till Husbloggarna