Moraltestet: Karl-Henrik Heimdahl

Hippson Lifestyle

Publicerad: 2006-11-28

Moraltestet: Karl-Henrik Heimdahl

Under vinjetten "Moraltestet" ställer vi på Hippson mer eller mindre kända profiler inom häst-Sverige inför kniviga, moraliska frågor och dilemman. Deras svar utvärderas sedan av Petra Andersson, lärare och doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.

Petra bedömer inte de intervjuades åsikter utan hur de argumenterar för sina åsikter. Mer om Petra och hennes utgångspunkter kan du läsa längre ner i texten.
Idén att moraltesta kändisar och opinionsbildare kommer från radioprogrammet Christer i P3. Lyssna gärna på deras klassiska moraltester här!
 
 


 

Djurskyddsmyndigheten anser att man inte bör hålla smådjur som marsvin ensamma utan artfränder, men när det gäller hästar finns inga sådana regler. Vi vet dock att hästar är flockdjur. Tycker du att det är acceptabelt att hålla häst på ett sådant sätt att hästen inte får möjlighet till kontakt med andra hästar annat än undantagsvis (till exempel vid tävlingar)?

- Jag tycker att det är ganska viktigt att hästar har artfränder runt omkring sig. Visst kan jag inse att tävlingshästar och andra hårt arbetande hästar har mycket annat som händer i sina liv och som kan göra att de sociala behoven trängs undan något. Men de är trots allt fortfarande flockdjur.
- Generellt kan jag säga att jag tycker att det är en dålig lösning med ensamma hästar. Det är bara att se till sina egna djur, hur ledsna de blir när kompisarna försvinner. I viss mån kan människan ta över en del av rollen som sällskap, men det blir inte riktigt samma sak. Även om häst och människa har en bra relation är det ingen tvekan om vad hästarna föredrar när de får välja sällskap - och det är inte människan.
- Sedan tycker jag inte alltid att det är nödvändigt att en häst går i samma hage som andra hästar. Men den bör alltid ha hästar i sitt närområde så att den kan ha verbal och synlig kontakt.
 


Vilken typ av temperament anser du är det bästa för hästarna om vi eftersträvar i aveln?

- Hästen är inte längre ett viltlevande djur. Dess roll och plats i samhället är nästan alltid relaterad till människan. För att fungera optimalt behöver hästen ha en positiv inställning till människan och en arbetsvillig inställning till den typen av arbete vi vill ha ut av den. Ju mer hästen är med på noterna desto mer harmonisk blir situationen den lever i.
- Vi människor vill ha arbetsglada, sociala och samarbetsvilliga hästar. Det finns ingen motsättning där. Om hästen har ett temperament som är anpassat till vad människan vill ha, får den en mer harmonisk livssituation. Har den en helt annan typ av temperament får vi konflikter och då mår inte hästen bra. Kanske inte människan heller.
 


Om man har goda skäl att tro att hästen drabbats av kronisk smärta brukar man låta avliva den. I de fall då vi avlivar hästen på grund av smärta som kan antas vara vid den nedre gränsen av smärta, avlivar vi då för att hästen lider eller för att den inte kan användas längre?

- Om vi ska se till hur det är i praktiken så tror jag att hästar avlivas av båda skälen. En del hästar har så ont att vi inte har praktisk möjlighet att ta hand om dem. Vid så stor smärta är beslutet lättare att ta, hästen har fysiskt ont och är inte rörlig - den mår helt enkelt inte bra. En sådan häst tas bort av djurskyddsskäl.
- Sedan finns det hästar som är obrukbara men som inte mår sämre än att de skulle kunna leva ett bra liv i en hästflock och säkert hitta sin roll där. Jag har dock erfarenhet från mitt eget arbete som veterinär att hästar som inte kan användas, men ändå behålls av sentimentala skäl, inte alltid får det så bra. Hästen står kanske uppstallad på en ridanläggning och hästägarens ambition är att hästen ska få leva ett bra hästliv, trots skadan. Men jag har sett många exempel på när det bara fungerat i några månader. Sedan får hästen leva en undanskymd tillvaro med för lite stimulans och för lite uppmärksamhet.
- Det finns såklart hästägare som har den praktiska och ekonomiska möjligheten att låta obrukbara hästar leva ett bra hästliv, och det är naturligtvis idealet. Men man måste se till vad som är bäst för just den här hästen. Och det är inte alltid att få leva kvar.
 


Är det acceptabelt att använda alternativa metoder som inte är vetenskapligt prövade på en sjuk häst, istället för att vända sig till veterinären?

- Som veterinär tycker jag absolut att man i första hand ska vända sig till en veterinär för att få hästen undersökt och för att ställa en diagnos. Men jag har ändå rätt stor förståelse för om hästägare, som gått den veterinära vägen men inte fått någon säker diagnos eller där veterinärmedicinen inte kunnat göra något, vill vända sig till utövare av andra metoder.
- Vi veterinärer tycker att det är viktigt att det alltid ligger en djurskyddsaspekt i botten. Jag vänder mig emot att man börjar med ett antal obeprövade metoder innan man besöker veterinären. I min egen praktik har jag varit med om många fall där hästen kommit in för sent för att ägaren försökt med en massa andra, alternativa metoder först, istället för veterinärmedicinen.
- Man får ofta höra att vi veterinärer saknar helhetssyn när det gäller hästens hälsa. Det upprör mig faktiskt. Vi försöker verkligen jobba utifrån en helhetssyn, det är inget som alternativmedicinen har monopol på. Jag har under många år arbetat utifrån att hitta vad som är hönan och vad som är ägget. Många gånger kan ryggont till exempel vara symptom på andra problem som först måste lösas, innan man kan få ordning på ryggproblemen.
 


Finns det någon alternativmedicinsk metod som du vet tillämpas på häst i Sverige och som du skulle vilja förbjuda? Vilken? Varför?

- Direkt förbjuda... Det skulle i så fall vara någon form av metod som man visste var direkt farlig för hästarna. Jag kommer inte på någon sådan metod på rak arm, djurplågeriet ligger i så fall i att inte i första hand ge hästen den veterinärmedicinska vård den behöver.
- Jag vet inte om det kan definieras som alternativmedicinsk metod, men jag tycker att Strassermetoden på hovsidan lutar åt det här hållet. Det jag sett utav metoden i praktiken är flera hästar som haft mycket ont i hovarna. Jag kan tycka att det är onödigt lidande som inte tillför något som vi inte kunnat ge hästen utan att den hade behövt lida. 
 


Kan det vara befogat att ta till våld mot hästen och i så fall när?

- Det är lite en definitionsfråga. Vad är egentligen våld? Ibland måste hästar hanteras med ganska stor bestämdhet för att inte bli farliga för sin omgivning. Inte minst i mitt jobb som veterinär kan vissa hästar bli blockerade av stress i själva kliniksituationen. En sådan häst kan man behöva banka till med handflatan, till exempel vid sadelläget, för att den ska komma igenom blockeringen. Handflatan använder jag för att den avger mest ljud. Jag vill egentligen inte kalla detta för våld, jag brukar säga att man måste tala högt med en blockerad häst.
- En situation där någon pucklar på en häst kan jag inte se något försvar för. Det man absolut inte får göra är att hantera hästen utifrån sin egen ilska, det leder aldrig till något positivt.
 


Anta att en veterinär också har kiropraktorutbildning. Bör denna person klargöra för hästägarna var gränsen går mellan yrkesrollerna och undersöknings- och behandlingsmetoderna, eller är det helt okej att dessa roller flyter ihop?

- Det är en intressant fråga eftersom fler och fler veterinärer skaffar sig kiropraktorutbildning som ett komplement. Jag tycker att det är väldigt bra att vi får personer med gedigen veterinärutbildning i grunden som kan praktisera kiropraktik, det ska bli oerhört spännande att följa den utvecklingen.
- Jag tror samtidigt att det är viktigt att vara tydlig inför djurägaren med vad man håller på med. Det gäller inte bara specifikt för kiropraktik utan alltid. När veterinären flyter över till en annan behandlingsmetod tycker jag att han eller hon ska säga det och tala om varför. Djurägaren ska alltid ha ett val att säga nej, på samma sätt som ägaren har rätt att säga nej till att man exempelvis sprutar hästen i en led. 
 


Är användning av språnglinor vid betäckning acceptabelt med tanke på stoets trivsel?

- Det har jag faktiskt inte funderat över. Men man kan fråga sig varför man använder språnglinor och det är ju för att stoet inte accepterar hingsten. Om hon nu inte gör det kan man återigen fråga sig varför. Kanske är hon inte redo brunstmässigt? Kanske känner hon sig osäker i situationen? Hur som helst har hon ett skäl.
- Idag tycker jag att vi kommit så långt att vi inte borde behöva använda språnglinor. Med ett sto som sparkar och protesterar skulle jag hellre välja insemination, under förutsättning att jag säkerställt att stoet är i rätt fas i brunstcykeln för att insemineras. Sedan kan jag förstås också ha en viss förståelse för hingstägaren som inte vill att hingsten skadas. Men vi har som sagt insemination som ett alternativ idag.
 


Hästar verkar generellt trivas bättre i box än i spilta. Av säkerhetsskäl vill många ridskolor dock hellre ha hästarna i spilta än i box. Anser du att barnens säkerhet kan berättiga att ridskolehästar står i spilta?

- Jag tycker nog inte alltid själv att jag känner mig så säker när jag går upp till en häst i spilta, eftersom det är lätt att bli trängd. Så jag vet inte om jag håller med om argumentet, däremot är jag inte principiellt emot att hästar står i spilta om de får ut sin rörelseenergi på annat sätt.
- Att stå i spilta tycker jag är acceptabelt för en lektionshäst som går tre eller fyra timmar om dagen och är ute i hagen dagligen. Sådana hästar får god motion ändå, jag ser när jag jobbar med lektionshästar att de gärna ställer sig och sover i stallet när de är lediga. Däremot är det skillnad med en privathäst som kanske bara rids 45 minuter om dagen.
 


Är det önskvärt att halvbloden blir högre i mankhöjd, om det nu är vad elitryttarna vill ha, även om det skulle visa sig att dessa höga hästar håller betydligt sämre - inte minst när de rids av medelmåttiga ryttare?

- Det finns studier som visar att halvblodshästar av den allra största modellen har sämre hållbarhet. Vi har från avelsföreningens sida inga ambitioner att öka storleken på hästarna. Detta är inte bara en fråga om hållbarhet utan också om att även vanliga ryttare ska kunna rida våra hästar. Och det är inte helt lätt om de är jättestora. Svaret på frågan är helt enkelt nej!
- Hållbarhet måste vara en viktig del i avelsarbetet. Målet med en häst ska inte vara att vinna unghästchampionaten utan bör ligga längre fram i tiden. Då krävs en hållbar häst, om den inte håller för att arbeta går allt jobb och alla pengar man lagt ner till spillo. Ur alla synvinklar blir det en förlust. En utveckling som ger mindre hållbara hästar vore därför inget plus för någon. 
 


Skulle det kunna vara till nackdel för hästarna nu när förbudet att avla på icke-godkända hingstar tas bort?

- Om vi förutsätter att hingstar som är godkända har genomgått tester som visar att de är friska, fräscha, inte har några defekter, är hållbara och visar goda kvaliteter när det gäller ridbarhet och bruksegenskaper, så betyder det självklart att en sådan häst är "säkrare" att använda sig av i sin avel. En risk i det långa loppet om många använder icke-prövade hingstar skulle kunna vara att vi får avkommor med sämre grundläggande kvalitet, till exempel vad gäller hållbarhet och ridbarhet.
- Sämre ridbarhet ger mer konflikter mellan ryttare och häst och kan därmed vara till nackdel för hästen. Ju mindre en häst får med sig av rätt egenskaper desto större risk är det att den får svårt att utföra det vi begär av den.
- Detta betyder självklart inte att alla föl efter icke-godkända hingstar får problem, men i det större perspektivet och på lång sikt finns det risker. Jag hoppas ändå att uppfödarna ska se ett mervärde i att använda sig av godkända hingstar även i framtiden, att avelsvärderingen uppfattas som en kvalitetsstämpel.
 


Kan det etiskt berättigas att vi använder hästen i vår tjänst? Varför får vi hålla med det här överhuvudtaget?

- Jag är på något vis pragmatisk, det är bara att konstatera att vi befinner oss i en situation där människan dominerar jorden. Om hästen inte hade använts av oss är frågan om den ens hade funnits kvar idag, mer än som djurparksdjur eller strövandes i små flockar i vissa nationalparker.
- Personligen har jag inte den moraliska inställningen att hästar inte ska användas. Vi använder oss av många typer av djur, till exempel katter och hundar som sällskap eller nötkreatur för att producera mat. Det går att vara väldigt idealistisk och drömma om att alla djur skulle vara fria, men den världen är körd. Vår uppgift idag är att se till att våra hästar kan användas, men att de samtidigt mår bra och har det kul. Kul tror jag faktiskt i stor utsträckning att de har, det ser jag till exempel på mina egna hästar när de är på hoppträning!
- Antingen är hästarna vilda eller så är de domesticerade, och är de domesticerade har vi ansvar för dem. Nej, jag har inga betänkligheter med att vi använder hästen i människans tjänst. 
 



OM PETRA ANDERSSON 
 
Vår moralfilosof Petra Andersson är anställd som lärare och doktorand i praktisk filosofi på Filosofiska institutionen vid Göteborgs universitet. Hon kommer att disputera under våren 2007 på en avhandling i miljöetik.

Petra håller även föreläsningar om moralfilosofiska aspekter på rid- och hästsport, till exempel i samarbete Hästsportens ungdomssatsning.
 
Hon har ridit sedan barndomen och är medryttare på en halvblodshäst (se bild) som hon främst tränar dressyr tillsammans med.
 

OM TESTET
 
Idén att moraltesta kändisar och opinionsbildare kommer från radioprogrammet Christer i P3. Lyssna gärna på deras klassiska moraltester här!

Frågorna och analysen tas fram av moralfilosofen Petra Andersson, medan frågorna ställs på telefon av någon av Hippsons redaktörer. Intervjupersonerna känner inte till frågorna i förhand. De ges dock möjlighet att läsa sina svar i efterhand, inte för att ändra på något de sagt, utan för att säkerställa att intervjuaren har förstått dem rätt.

Moralfilosofen Petra bedömer inte de intervjuades åsikter, bara hur de argumenterar för sina åsikter. Moraltestet är ett test av personernas kapacitet att ta ställning i moraliska frågor som är relevanta i hästsammanhang. Dessutom prövas hur väl de argumenterar för dessa ståndpunkter.

Om personerna gör rätt eller fel i sin hästhållning tar varken moralfilosofen eller Hippson ställning till. Petra anser sig absolut inte vara kapabel att avgöra vems hästhållning som är den "bästa".

relaterade artiklar

"Om elden kommer" ska hjälpa hästägare

Hippson News

Ann-Charlotte Söderlund Björk i Kungälv har startat en Facebook-grupp och bjudit in gårdsägare till ett möte i samarbete med räddningstjänsten.

"Vi måste vara förutseende och hjälpa varandra, klimatet ändrar sig"

Mufflonfåret som helst hänger med hästarna

Hippson News

Ett vilt mufflonfår i Bohuslän har hittat en ny flock att hänga med. Den återfinns på dagarna i en hästhage där den ser ut att trivas alldeles utmärkt.

Se SVT Västs inslag från besöket i mufflon-hästhagen

Svensk GaloppAnnons

Därför ska du gå på galopp i sommar

Folket, festen, solen, champagnen, färgerna och – inte minst – hästarna. Det finns flera anledningar till att just du ska besöka en av de svenska galoppbanorna.

Amie Karlsson: "Det är svårt att beskriva utan måste upplevas"

Evelina Tovek bästa svensk i GCT i Madrid

Hoppning

Elva ryttare kom till omhoppning i lördagens Global Champions Tour Grand Prix. Evelina Tovek var en av dem och blev därmed bästa svensk i klassen.

Samtliga svenskar felfria i andra omgången av GCL

Fölungen som smälter allas hjärtan

Hippson-TV

Det här fölet är hur socialt som helst och gillar att kela med sin ägare. "Bästa dagen i mitt liv", säger kvinnan. Ja, mysigare än så kan det väl knappast bli?

Se det söta klippet i Hippson-TV

Patrik Kittel vann Grand Prix – Sverige tvåa

Dressyr

Årets säsong av Nations Cup har börjat strålande för svenskarna. Efter lördagens inledande Grand Prix ligger Sverige på andra plats efter Storbritannien.

Patrik och "Welly" vann klassen med hela 77,283 procent

Johanna och Mazy kürvinnare i Danmark

Dressyr

Johanna Due Boje och Mazy Klövenhöj är i danska Aalborg och visar storform i de trestjärniga klasserna. På lördagen blev det seger med 75,115 procent.

Nöjd ryttare hyllar sin häst: "Bästa küren vi levererat"

Ligger sjukdom bakom hästens svettningar?

Veterinär

En läsares 18-åriga nordsvensk svettas dygnet runt mer eller mindre vintertid. Förra vintern fick han ett vätskeödem, som dock gick bort av sig själv.

Hippsons expert Eva Andersson Sharon ger råd: "Kan ta blodprov för PPID"

Bloggar på Hippson Se alla bloggar

Hästrehab i Sverige ABAnnons

Ny häst-app med övningar från marken

Equibodybalance är metoden för dig som vill samarbeta med din häst i inspirerande och effektiva övningar, detta för ökad hållbarhet. Nu finns den som app.

Viveca Ewards om Equibodybalance: ”Det blev en aha-upplevelse”

Vinn biljetter för två till Strömsholmsdagarna

Hippson News

Den 6 till 9 juni går försommarens stora hästfest, nämligen Strömsholmsdagarna, av stapeln. I veckans tävling kan du vinna biljetter dit.

Tre vinnare får två biljetter samt keps och paraply

Svenskarnas lag felfria i första omgången

Hoppning

Fredag kväll reds den första omgången av Global Champions League i Madrid. Både Malin Baryard-Johnssons och Evelina Toveks respektive lag red felfritt.

Evelina Tovek åtta individuellt i klassen

Hjälpreda vid hagmockningen – eller?

Hippson-TV

Att ha en hjälpreda till hands när det är dags att mocka hagen skadar aldrig – men frågan är om den här hästen snarare stjälper än hjälper.

Se det roliga klippet i Hippson-TV

Tre svenska placeringar i 1,45-hoppning

Hoppning

På fredagseftermiddagen startade fem svenska ekipage i en 1,45-hoppning under tävlingarna i Madrid. Bäst gick det för Malin Baryard-Johnsson.

Harrie Smolders med Zinius vann klassen

GP-seger för Malin Wahlkamp Nilsson

Dressyr

Tävlingarna i Compiègne, Frankrike, börjar strålande för svensk del. Malin Wahlkamp-Nilsson, beridare hos Patrik Kittel, vann GP-klassen med Eddieni.

Gjorde internationell GP-debut tillsammans i april

Arkiv: Succédebut med dubbelseger för Malin och Eddieni

Insamling startad för Sara och Frank

Fälttävlan

Efter den hemska olyckan förra veckan, där Sara Algotsson Ostholts hästlastbil började brinna och två hästar dog, har en insamling startats i Tyskland. 

Målet är att samla in till en ny lastbil åt makarna Ostholt

Arkiv: Arpertina dog av skadorna efter branden

Arkiv: Sara Algotsson Ostholts lastbil fattade eld

Ydre-GrindenAnnons

Prylar för enklare och säkrare vardag i stallet

Trångt i sadelkammaren och rörigt i stallet? Foderspill i foderkammaren? Täcken högt och lågt? Lugn, det finns både knep och utrustning som hjälper.

Marita Hjelm: "Höpåsehållaren kan jag inte leva utan"

Söker stöd hos idrottsministern

Hippson News

Trots påtryckningar riskerar Islandshästförbundet att nekas inträde i Riksidrottsförbundet. Nu har idrottsministern kontaktats.

"Borde hjälpa Islandshästförbundet att ta del av de pengar som ska gå till idrott"

Glädjetårar efter Marcos veterinärbesök

Blogg

Det har varit ett par oroliga dagar för Sara Ekman då Marco inte varit helt fräsch. Men efter ett besök hos veterinären kan hon pusta ut, han är okej.

Bill fixade ännu en felfri 1,10-runda, snart dags för 1,15-debut

Dubbla veterinärkontroller i Ålborg

Dressyr

Vid det stora dressyrmeetinget i danska Ålborg har man infört dubbla veterinärkontroller. Detta efter ett utbrott av herpesvirus i ett danskt stall.

Tävlingen har flera svenska deltagare – extra veterinärkontroll för alla

Samla med galopp ur bakdelsvändning

Ridövning

Galopp ur bakdelsvändning hjälper till med samlingen och kan göras på olika sätt. Här delar tränaren Suvi Räsänen med sig av några roliga varianter.

Suvi Räsänen: "Hästen ska fatta för lätta hjälper"

Ladda mer