Text: Anki Yngve

Foto: Privat
  
Hej Jennifer, berätta, hur fann du och Tracken varandra?
– Tracken, eller Track Turbo som han egentligen heter, kom till mig den första maj 2001. Jag var endast tio år gammal och väldigt förväntansfull. Det var en bekant till min pappa som hade honom tidigare och ville att Tracken skulle få bli ridhäst efter att han hade slutat tävla på travbanan. Jag minns när de lastade ut honom ur transporten. Han hade ett täcke där det på ena sidan stod hans namn och på den andra "Stall Berg". Tracken hade vinröda benlindor och ett långt repgrimskaft som räcktes över direkt till mig.
­– Där stod jag, världens lyckligaste tioåring med min alldeles egen häst. Det var inte helt lätt i början, han var enbart riden lite western och jag kunde ingenting om westernridning. När jag fick Tracken red jag fortfarande ponny på ridskolan och egentligen var jag kanske för liten för en storhäst just då. Men det brydde jag mig inte om, det skulle gå, och det gick!
  
Var han framgångsrik under sin karriär på travbanorna?
– Tracken tävlade fram till 1997, så han var tio år när han slutade gå löp. Han sprang in runt 173.000 kronor, inga miljonbelopp, men på den tiden var det nog helt okej.
  
Vad har ni hittat på tillsammans under de här åren?
– Eftersom jag inte var så gammal när jag fick honom reds Tracken inte jättemycket de fösta två åren. Efter ett tag började jag rida honom mer kontinuerligt och vara med på dressyrträningar för instruktör, han blev väldigt fin i dressyren.
– Trots att Tracken inte var utbildad i dressyr innan han kom till mig har han lärt mig otroligt mycket. Det är så roligt att se tillbaka på vår första lektion, då vi tränade på att hålla i gång arbetstrav på volt. Att från detta kunna rida samlad trav i balans är häftigt.
– Förutom ridningen har jag tömkört honom och även kört honom för vagn, vilket både Tracken och jag har tyckt varit roligt.
  
Hur ser hans liv ut som ”pensionär”?
– Livet som pensionär är lugnt och skönt. Tracken går i hagen på dagarna med sin hästkompis Lilly, som min lillasyster äger sedan tio år tillbaka. Eftersom han är pigg och glad rids Tracken fortfarande lite ibland, vi går även på promenader emellanåt. Han tycker att det är roligt att få komma ut och röra på sig och brukar bli väldigt pigg, men han tycker att det är lika mysigt att vara i stallet och få massage eller att bli kliad i öronen.
  
Nästa år fyller Tracken hela 30 år – vad är hemligheten bakom att han har hållit så bra?
– Jag tror att man till del ska ha tur för att få en skadefri och hållbar häst, det finns inga garantier att den inte skadar sig eller blir sjuk. Men man kan förebygga mycket genom att tänka på hur man lägger upp sin träning och övrig hantering.
– Själv försöker jag alltid ligga steget före, för att minska risken för skador och sjukdom. Om jag rider en dressyrträning låter jag inte honom vila dagen efter, då får han gå ett lättare pass för att dagen därpå vila och få återhämta sig. Jag tror på att både trappa upp och trappa ner träningen inför och efter vila, även om det bara handlar om en dag. Det har fungerat för mig och har gett mig en hållbar häst.
  
Många hästar avlivas fortfarande efter avslutad travkarriär. Vad tycker du om det? Och vad tror du att man kan göra för att fler hästar ska få leva vidare?
– Det slog mig häromdagen att jag har haft Tracken i över halva hans och halva mitt liv. Och jag tänker en del på alla de travhästar som inte får chansen att ha en karriär efter att de har slutat med tävlandet. De är trots allt inte så gamla när de inte får tävla i trav längre.
– Jag tycker att alla hästar har rätt att få åldras med kärlek, att få komma till någon som älskar dem mer än allt annat. Så blev det i alla fall för min underbara häst och jag hoppas att fler och fler hästar får en sådan chans.
– Visst, jag kan ha förståelse för att man som djurägare får ta ett tråkigt beslut om en häst – efter avslutad karriär – har dragit på sig skador som är svåra att läka. Men jag personligen skulle inte kunna ta ett sådant beslut med en fullt frisk häst.
– Å andra sidan vill man veta att hästen får ett livslångt, bra hem om man väljer att sälja den vidare. Jag tror att det är viktigt att lyfta fram ridtravarna, det är otroliga hästar! De är oftast hanterade och tränade från väldigt tidig ålder, vilket har gjort dem trygga. De går att få riktigt fina i dressyren och många blir väldigt duktiga hopphästar.
– Jag har utvecklats jättemycket tillsammans med Tracken och hoppas att vår historia kan inspirera andra att få upp ögonen för travhästens mångsidighet.
  

Tracken i hagen med sin bästa kompis.