Text och foto: Natalie Lindholm

Syskonen Werndl tränar ihop så gott som varje dag, de delar träningsfilosofi och tillsammans har de byggt upp en framgångsrik verksamhet med 25 anställda och femtiotalet hästar i träning. Benjamin ingår i det tyska landslaget med systern och har bland annat flera vinster och placeringar i internationell Grand Prix i bagaget. Vi ses på Aubenhausen-anläggningen utanför München i södra Tyskland och Benjamin, som gärna pratar om hur ärlighet och hårt arbete lönar sig, framstår snabbt som sympatisk. Han berättar hur föräldrarna tidigt lärde honom att ärlighet bygger förtroende och förtroende är a och o i alla relationer. Den insikten tog han med sig in i sitt företagande, i sitt föräldraskap och, inte minst, upp på hästryggen.

Ärlighet och hårt arbete
– Jag tror att alla som sysslar med sport av något slag vinner på att ha det här tankesättet men när det kommer till hästar är det extra viktigt, konstaterar han och säger i nästa andetag att just sporten är ett bra sätt att lära sig om livet.
I sporten får du träna på att samarbeta, jobba mot ett mål och hantera både framgångar och motgångar. För Benjamin var ett liv med sport alltid självklart, att han skulle satsa på just dressyr var inte lika säkert. I yngre år var han lika intresserad av ridning som skidåkning och ett tag var det osäkert vilken väg han skulle ta. När jag frågar vad som gjorde att han till slut valde dressyren svarar han med ett skratt.
– Att åka skidor var för kallt. Jag frös hela tiden.

Från början mest hoppintresserad
Sen tillägger han att det såklart också handlade om kärleken till hästarna och att han hade de möjligheter han hade i och med att föräldrarna erbjöd allt han kunde drömma om i form av anläggning och tränare.
– I och med att vi bodde som vi gjorde fanns egentligen inga tveksamheter kring att det var hästar jag borde syssla med. Till en början var jag mer intresserad av hoppning men alla sa att jag först måste lära mig dressyr innan jag kunde hoppa och efter ett par år fick jag en ponny som var så bra att jag helt enkelt förälskade mig i dressyren.
Han förklarar att han visserligen fortfarande tycker om att hoppa men att kommunikationen och kontakten han får med sina hästar i dressyren är oslagbart intensiv. I dag är just kontakten med hästarna en viktig del i hans dagliga motivation men i grund och botten är han dock en tävlingsmänniska som drivs av att ständigt utvecklas och nå nya mål.
– Jag vill hela tiden bli bättre. Inte nödvändigtvis för att slå andra, även om jag såklart vill göra det också, utan mer för att vara mitt bästa jag och se hur långt jag kan gå.

Känns fortfarande som bara början
Han säger att han fortfarande går runt med känslan av att vara precis i början av sin resa och ser så många möjligheter framför sig.
– Det mål vi nått nu när team Aubenhausen har tagit olympiskt guld är väldigt inspirerande. Det är också inspirerande att få träffa alla de människor vi träffar just nu, att få ha så talangfulla hästar som vi har och alla partners vi har på vår sida som verkligen känner passionerat för sporten.
Lojala sponsorer och hästägare är en viktig del av pusslet. Benjamin berättar hur tacksam han är att ha bra samarbetspartners som vill göra resan hela vägen med honom från unga hästar till Grand Prix.
– Det är ett arbete som tar flera år men det är också väldigt spännande att se hur hästarna utvecklas med tiden och roligt att få göra resan med hästägarna.

Rider halvbrodern till OS-segraren
Hans främsta häst just nu, 13-åriga Fomoso (e. Farewell III ue.Welt Hit II), ägs av Flora Keller som är halvsyster till Daleras ägare Beatrice Bürchler-Keller. Keller äger också Benjamins häst Discover (e. Don Frederic ue. Ferragamo) som är på väg upp i klasserna.
– Han har så mycket talang och är väldigt komplett. En otrolig häst, konstaterar Benjamin.
I stallet står också 18-åriga Daily Mirror (e. Damon Hill ue. Florestan I) som just nu gör sin sista säsong, och några unghästar, däribland Dallenio (e. Millennium ue. Handryk), sju år gammal och halvbror till Jessicas OS häst Dalera.
– Att jag som bror till Jessica får rida halvbrodern till hennes OS-häst är speciellt. Ingen press!, skojar Benjamin. När vi pratar mål citerar han Freddy Mercury, sångaren i Queen:
– Han skulle säga att målet är att bara vara Freddy Mercury och jag känner lite likadant. Jag vill vara bara Benny. Men sen vill jag såklart också rida i vårt tyska lag och slå Jessica, haha.
Han vill dock inte prata alltför mycket om mål och drömmar utan står stadigt med fötterna på jorden.
– I slutändan är allt som spelar roll att jag klarar av att faktiskt visa vad jag går för.