Text: Linnea Lindahl
Foto: Privat

Intresset för hästar har egentligen alltid funnits där och som ung red Bitte mycket i skogen.
– Jag delar intresset med min dotter, men när hon fick egna hästar hjälpte jag till där. Då tänkte jag nog inte att jag skulle skaffa egen häst igen, säger Bitte.
Det var när en islandshäst flyttade in i stallet för ett och ett halvt år sedan som Bitte fick hjälpa till och började rida på nytt efter flera års uppehåll.
– Jag hade länge varit den som följde med till stallet och hjälpte andra, men nu insåg jag att detta var något som jag ville göra för min egen skull också. Det uppstod en kemi mellan mig och hästen som jag inte ville släppa. Jag tvekade först, på om jag verkligen borde köpa häst som 68åring, men jag vill ju göra allt som hör hästlivet till. Jag vill inte sitta i stallet och vänta medan de andra rider, jag vill också vara med, säger Bitte.

Tränar både dressyr och WE
Hon provred flera hästar och tanken var från början att köpa en islandshäst. Men sedan dök en annons upp på araben El Rhazi, en valack född 2006.
– Jag red honom bara en kort stund och bestämde mig direkt där och då. Det var honom jag skulle ha. Han har varit distanshäst tidigare, är lite busig och gillar att röra på sig.
I dag tränar Bitte dressyr regelbundet för Annika Wiberg. Hon tränar även working equitation, WE.
– Nu tränar vi på LB-nivå i dressyr. Vi har inte kommit ut och tävlat så mycket på grund av pandemin, men så fort det går tänkte jag att vi ska ut och prova igen.
År 2020 hann hon dock rida sin första dressyrtävling.
– Min dotter var med som medhjälpare och hon grät faktiskt när jag kom ut från banan. Det gav mig en sådan enorm känsla när jag hade ridit klart. Jag kom ihåg hela programmet och allt gick så bra. Den känslan är obeskrivlig och finns alltid kvar oavsett ålder.

Starkare fysiskt och psykiskt
I stallet där Bitte har sin häst är det olika åldrar bland ryttarna, men alla har samma intresse.
– Ålder är bara en siffra, säger hon.
Sedan hon började rida mer regelbundet har hon upplevt att hon fått starkare magmuskler och bättre hållning.
– Jag känner mig gladare och jag tränar min hjärna och koncentrationsförmåga när jag lyssnar på tränarens instruktioner. Att memorera ett dressyrprogram är minsann träning för hjärnan det också. Att börja rida igen har verkligen gett mig allt, säger Bitte.
Hon tycker att fler pensionärer borde börja rida och att de inte ska vara rädda för att börja senare i livet.
– Att få känna att man klarar av något och samtidigt får träning fysiskt och håller hjärnan i gång. Det är det bästa. Det spelar heller ingen roll om man är ung eller gammal, vi tränar ihop i alla åldrar och det är faktiskt helt underbart.
Detta har också gjort att hon inte påverkats av pandemin i så stor utsträckning.
– Jag har egentligen inte tänkt på corona så mycket. Man får ju vara i stallet och där kan man ju få ta del av sitt sociala umgänge utomhus. Det har haft jättestor betydelse, säger hon och fortsätter:
– Var inte rädd för att skaffa egen häst bara för att du är äldre, det är ju nu du har all tid i världen att lägga på ditt intresse. Ta steget, börja på ridskola i en seniorgrupp om det känns tryggare.
Bitte sätter upp mål med sin träning och rider för instruktör regelbundet.
– Köp en häst som du känner dig trygg med och ta hjälp av en tränare så att ni kommer någonstans. Att hela tiden nå små delmål ger en sådan tillfredsställelse.