Reportage
Publicerad: 2021-02-13Ewa bröt nacken – lärde sig gå och rida igen
När Ewa Wallin var med om en trafikolycka bröt hon nacken och blev förlamad, men med träning och envishet lyckades hon lära sig att både gå och rida på nytt. Här berättar hon om livet tillsammans med sin 26åriga häst Paradis och om hur hästarna lärde henne att gå igen.
Text: Linnea Lindahl
Foto: Privat
Ewa Wallin, 65, har inte ridit som barn. Istället tog hästintresset fart på riktigt först när hon fyllde 35 år. Via goda vänner blev hon introducerad för westernridning och gick så småningom över till engelsk ridning och började på ridskola. Efter en tid blev hon även delägare till en stabil läromästare, innan hennes nuvarande häst Paradis kom in i bilden.
– Innan jag köpte Paradis var jag delägare till hennes helsyster, det var så jag träffade henne. När min förra häst inte längre fanns kvar i livet bestämde jag mig för att köpa Paradis. Hon har 18 helsyskon och är den sista hästen i den syskonskaran, säger Ewa.
Köpte en unghäst
Hon köpte Paradis år 1999.
– Då hade jag ingen erfarenhet av unghästar och Paradis var fyra år då. Hennes helsyster var min stabila läromästare, så jag var ju inte så van. Men det hör lite till min personlighet, att prova på nya saker. Hon var precis inriden och hade egentligen inte gjort så mycket mer än det. Men jag gillade hennes temperament och fastnade för henne, säger Ewa och fortsätter:
– När hon gick lös i ridhuset följde hon efter mig varje steg jag tog. Innan jag hade bestämt mig för att köpa henne så hade hon redan valt mig, så kändes det. Även om det kanske skulle bli svårt med en unghäst så hade jag bestämt mig.
Paradis har alltid varit arbetsvillig och positiv, precis som sin storasyster. Genom åren har Ewas tidigare medryttare, Lisa Key, både utbildat samt tävlat hoppning och fälttävlan med henne. Ewa har även tränat dressyr för bland andra Kerstin André, som även hjälpt till att utbilda hästen.
– Hon är väldigt välskolad och Kerstin har kunnat göra svåra dressyrrörelser med henne.
Blev förlamad
En dag när Ewa körde bil var hon med om en olycka. Året var 2009 och hon befann sig i en korsning där högerregeln gällde.
– Personen i den andra bilen kom körandes i 70 kilometer i timmen. De skulle ha stannat och släppt förbi mig, men körde istället rakt in i min bil, säger hon.
Ewa bröt nacken – men överlevde. När hon vaknade upp på sjukhuset var hon delvis förlamad, kunde inte gå och hade svårt att röra sina händer.
Paradis var betäckt redan innan olyckan och fick sedan åka på bete. Ewa inledde sin rehabilitering. Hon var fast besluten om att hon skulle lära sig att gå igen – och att hon dessutom skulle tillbaka upp på hästryggen.
”Kände igen min egen kropp”
Fem månader efter olyckan kom hennes vänner till rehabiliteringskliniken med en ponny. Det var dags för hennes första ridpass efter olyckan.
– När jag satt upp på hästen var det som om jag kände igen min egen kropp. Det var ett bekant tillstånd att få sitta på en häst igen. En otroligt häftig känsla att få uppleva att kroppen var sig lik, säger Ewa.
I två års tid red hon olika ponnys hos Humlamadens rehab för att öva upp sin ridning och balans på nytt.
Paradis var dräktig och stod uppstallad hos en av Ewas vänner. Dessvärre miste hon fölet och när de betäckte på nytt miste hon det andra också.
– Efter det betäckte vi inte igen. Jag ville inte riskera det ännu en gång, säger Ewa.
Hästarna lärde henne att gå
Varje ridpass efter olyckan använde Ewa för att visualisera hur det kändes att röra på sina egna ben.
– Det som var häftigt var att jag kunde använda ponnyerna till att känna hur de rörde sig. På så sätt blev det lättare för mig att visualisera känslan av att jag gick själv. Jag tänkte att jag flyttade det ena benet framför det andra, säger Ewa.
Och träningen gav resultat.
– När jag hade lärt mig att gå hade jag sedan problem med att gå baklänges. Då sa min tränare att vi skulle öva på att rygga med hästen och att jag då även skulle tänka att jag gick baklänges. Dagen efter kunde jag backa själv, säger Ewa.
I dag går hon bra med stöd av en rullator.
– Jag kan även gå med kryckor, men då behöver jag ha någon med mig som stöd. När jag rider har jag handtag som sitter fast på tyglarna, det underlättar mycket för mina händer. Min skänkel fungerar inte alltid så bra, men jag rider i en vanlig sadel. Jag har bra bålstabilitet, men om hästen skulle kasta sig åt sidan så att jag ramlar av så har jag med mig assistenter som går bredvid och kan fånga mig.
Rider tre dagar i veckan
Efter en tid kunde hon även sitta upp på Paradis igen.
– Hon är ingen ”handikapphäst” utan är som vilken annan häst som helst att rida egentligen. Skillnaden är att jag känner henne väldigt väl. Jag känner redan långt i förväg om hon är spänd eller liknande och vet då hur jag ska ta mig igenom det.
I dag bor Ewa i en lägenhet i Lund och får hjälp av en assistent dagligen. Hon rider Paradis tre dagar i veckan, men är i stallet minst fem dagar. Hon får även hjälp av sin medryttare, Natalie Christensson.
– Jag lever med minst en assistent hela tiden, eftersom jag har svårt att göra saker med mina händer. Jag kan prata, gå, rida och köra bil själv men jag behöver hjälp med mycket annat.
Hennes medryttare, Natalie, är ett stort stöd och är en av dem som brukar vara med i stallet när Ewa rider.
– Jag tränar för tränare varannan vecka också. Då är det markarbete och lydnad på schemat.
Ewa och Paradis tillsammans med Natalie Christensson.
Ville inte sälja hästen
Paradis är en känslig och kommunikativ häst.
– Det gillar jag med henne, hon är tydlig. Man förstår verkligen vad hon menar och hon visar tydligt vad hon tycker om saker och ting. Hon är kanske inte helt lätt att rida om man inte vet om hennes egenheter, men för mina behov så fungerar det bra, säger Ewa och fortsätter:
– Ingen tror att hästen är 26 år gammal. Hon blir riden flera dagar i veckan och min medryttare både tömkör och hoppar med henne. Det verkar inte som att hon riktigt förstår att hon har blivit äldre.
Paradis får även massage regelbundet.
– Jag blir ju ojämn i min egen ridning emellanåt, jag är ju inte alltid i balans. Därför försöker vi se till att hålla efter Paradis så att hon ändå belastas så jämnt som möjligt.
Att sälja hästen efter olyckan var det inte tal om.
– Eftersom jag har goda vänner som hållit på med hästar så har jag kunnat behålla henne och få hjälp. Jag var ute hos henne i stallet ett par månader efter olyckan och bara hon hörde min röst så kom hon springandes i hagen. Det kändes nästan som om hon ville krama om mig om hon hade kunnat. Att sälja henne var därför inget alternativ, säger Ewa.
I dag är hon väldigt glad att hon höll fast vid det beslutet.
– Speciellt i dessa coronatider är jag tacksam över att vi får åka ut till stallet och andas som vanligt. Och Paradis är framåt fortfarande. Hon älskar att träna, hoppa och att rida ut.
Jobbar och kör bil
Ewa har alltid varit envis, vilket också har motiverat henne till att fortsätta.
– Jag kände bara att jag var tvungen att ta tag i min egen rehab efter olyckan. Jag hade vissa mål som jag delade med mig av till min sjukgymnast, säger hon.
Ewas krav var att hon ville kunna gå, rida, jobba och köra bil igen. I dag har hon kunnat gå tillbaka till sitt jobb som sjuksköterska på halvtid, med administrativa uppgifter, och kör bil själv till jobbet i Malmö.
– Efterhand har jag sedan hittat flera träningsmöjligheter. Jag har tränat med sjukgymnaster och personliga tränare på gym för att stärka upp min kropp. När det gäller ridningen fick jag mycket stöd från vänner som också var helt övertygade om att hästen skulle vara bra för mig, säger hon.
Vissa läkare avrådde Ewa från att rida, medan andra uppmuntrade det och menade att hennes bålstyrka och balans skulle komma tillbaka snabbare från hästryggen.
Nu siktar Ewa framåt med nya mål.
– Det skulle vara kul om jag kan utvecklas ännu mer och kunna rida lite mer på egen hand, men jag har aldrig velat tävla. Det är inte det som driver mig. Jag har alltid varit intresserad av att utveckla min egen ridning, men tävling är inte väsentligt. Jag vill gärna att jag och Paradis ska kunna fortsätta utvecklas tillsammans. Att vi kan få en fin kommunikation i ridningen och att hon lyssnar på mina signaler. Jag ska fortsätta glädja mig åt att det har gått så bra som det faktiskt gjort.
taggar
Liknande webbartiklar
- Dressyrryttaren Johanna allvarligt skadad i trafikolycka: ”Vägrar släppa ridningen"
- Hästarna hjälpte Stina ur depressionen efter sjukdomen: ”Får magi i kroppen när jag rider”
- Hästarna hjälpte Åsa efter hjärnblödningen: ”Tårarna sprutade när jag kunde rida igen”
- Förlamade Marléne satsar på dressyren: “Kan inte tänka mig ett liv utan hästar”
- Leila Lindholm om ridningens kraft: ”Varje sekund på hästryggen gör mig lycklig”
- Ryttare hamnar mitt i cykeltävling och körs på: ”Jag är fortfarande chockad”
- Carolines och Antons otroliga resa: ”Min häst gav mig livet tillbaka"
- Fia Davidssons häst dämpade ADHD:n – nu hjälper hon andra
- Anordnar ridning för pappor: ”Bra för föräldrar att få en förståelse”
- Bitte uppmuntrar pensionärer till ridning: ”Ålder är bara en siffra”
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!