Text: Natalie Lindholm

Efter många år i världseliten, med meriter på EM och VM och rankingen världens bästa ekipage 2003, pensionerades Butterfly Flip ”Flippan” (f -91, e. Robin Z u. Baderna xx, ue. Moderne xx) slutligen 2008. Enligt Kristina var hon då fortfarande fräsch och pigg, faktum är att stoet haft en enastående hållbarhet hela karriären. 
– Hon var aldrig sjuk eller skadad och alltid lika glad att få åka ut och tävla, minns Kristina. 
– Jag tror det är väldigt få hästar som tävlat elva år i världseliten utan några sviter. Men Flippans hållbarhet är mycket tack vare Malins matchning. Hon har tränat henne på rätt sätt och tagit så bra hand om henne, konstaterar Kristina som följt Flippan tätt i alla år.
Kristina berättar att det var något speciellt med Flippan redan från början. Som föl hade hon en stark personlighet. Hon visste vad hon ville och inte ville, men var samtidigt väldigt social. Att hon skulle komma att bli en av världens bästa hästar var det dock ingen som kunnat ana då. Flippan växte upp hemma hos Kristina. Här gick hon i hage tillsammans med kallblodstravarna och reds i skogen av Kristina och ett par flickor som hjälpte henne i stallet. Det mesta var enkelt med Flippan som var en trevlig och lättsam häst. Som fyraåring började Flippan hoppa och det var nu Kristina insåg att hon skulle kunna bli något alldeles speciellt. 
– Min tränare fattade tycke för henne och frågade om hon fick träna henne. Jag hade inte så stora resurser hemma hos mig så jag tackade ja. 

Kände direkt att Malin var Flippans ryttare
Fyra år gammal blev Flippan Sveriges bästa fyraåring och nu visste Kristina att hon måste hitta en ryttare till stoet. Malin Baryard Johnsson hade precis kommit hem från England och nyss sålt en av sina topphästar. Flippan skulle precis fylla sex när Malin kom och provred henne. Det var inte kärlek vid första ögonkastet. Flippan var  nämligen lite nonchalant och tog livet med en klackspark. Men, så höjdes hindren och plötsligt började Flippan hoppa.  
– Jag tror Malin kände ganska tidigt att det här var en häst hon trivdes med att rida. Själv kände jag direkt att wow, här var ju Flippans ryttare, säger Kristina.
Malin lånade hem stoet och två veckor senare ringde pappa Pelle och berättade att de gärna ville behålla henne.  

Flippan var aldrig till salu
Samarbetet med Malin har tagit Kristina till platser hon aldrig trott hon skulle se. Hon följde Flippans karriär på nära håll i alla år och har med sig minnen från upplevelser få har ynnesten att få uppleva.  
– Det har varit väldigt både omvälvande och skojigt. Jag har fått se så mycket jag aldrig fått sett om det inte vore för Flippan!
Under åren har Kristina såklart fått många bud på stoet. Summor många bara drömmer om, men hon har konstant tackat nej. Flippan var aldrig till salu.  
– Några har påstått att jag var galen som inte sålde henne, men det har jag aldrig lyssnat på. Jag har gått på min egen intuition, behöll Flippan i alla år och det ångrar jag inte, säger Kristina och fortsätter; 
– Jag har aldrig gapat efter mer utan har varit nöjd och tacksam över allt hon och Malin presterat. För mig var det optimalt.  

Verksam i aveln via embryo
Efter tävlingskarriären flyttade Flippan tillbaka hem till Kristina för att gå i avel. Efter den andra fölningen blev Flippan dock sjuk och Kristina bestämde då att hon inte skulle behöva bära fler föl. När Stal de Muze i Belgien kontaktade Kristina och frågade om de fick låna Flippan och avla på henne via embryo transfer sa Kristina ja.  
– Embryotransfer var intressant naturligtvis och det är svårt att genomföra här i Sverige, konstaterar hon.
Sammanlagt fick Flippan tio föl och när hon inte längre gick att få dräktig fick hon leva fortsatt pensionärsliv på anläggningen i Belgien. Kristina åkte ner och hälsade på regelbundet. 
– Dom uppskattade Flippan väldigt mycket på stuteriet och skötte henne på ett bra sätt. Jag såg verkligen att hon trivdes och mådde gott där.

Följde Kristinas bil längs staketet vid sista besöket
På slutet blev hon lite trött och långsam och vi tog ett gemensamt beslut att hon inte skulle behöva leva längre än att hon skulle få vara frisk ända in i slutet, berättar Kristina. Senaste gången hon var nere och hälsade på Flippan gick stoet i en stor hage tillsammans med andra ston. När Kristina ropade på henne kom hon direkt galopperande för att hälsa. 
– Vi kelade med henne och borstade på henne sådär som hon tyckte om, minns Kristina.
Med sig i väskan hade hon ett äpple. En tradition hon tagit med sig från tiden på tävlingsbanan. 
– Jag brukade alltid ha med mig en morot eller ett äpple när vi sågs på tävlingar, jag fjäskade lite för henne naturligtvis, ler Kristina.
Flippan hittade äpplet i väskan och tuggade glatt i sig samtidigt som hon  bestämt motade bort alla andra nyfikna hästar. Det var precis sån hon var berättar Kristina. Social men väldigt bestämd. När det blev dags att åka såg Kristina hur Flippan lämnade flocken för att följa efter bilen längs staketet, så långt hon kunde.  
– Det är en väldigt tydlig bild av hennes stora personlighet. Det är svårt att beskriva henne, men hon var en fantastisk häst.

Flippans efterträdare? 
Kvar hos Kristina finns Flippans dotter Ninja Z som Kristina spår kan bli precis lika bra, om hon hamnar i rätt händer.  
– Det finns såklart inga garantier för någonting, det är många parametrar som ska stämma, men hon har fantastiska kvalitéer!