Text: Linnea Lindahl
Foto: Adobe Stock

Hur många timmar i sträck får en veterinär jobba? Hur långt får ett arbetspass vara?
– Jag kan bara svara utifrån hur vi på distriktsveterinärerna jobbar. Vi har sedan lång tid tillbaka ett arbetstidsavtal som innebär att en veterinär i beredskap, som till exempel jobbar på helgen, kan gå på sitt beredskapspass klockan 17.00 en fredag och gå av på måndag morgon klockan 08.00. Veterinären utgår då ifrån hemmet och rycker ut om något händer. Vi vet att det kan uppstå situationer där en enskild veterinär får jobba många timmar i sträck.
– När det gäller hur många timmar i sträck man får jobba så eftersträvar vi alltid att vår personal ska må bra och hålla sig frisk. Vi har just nu avslutat en pilotperiod där vi testar nya sätt att schemalägga arbetstid så att man får andra förutsättningar till återhämtning och mer förutsägbara arbetstider. Vi kommer nu utvärdera pilotprojektet för att se hur vi skulle kunna arbeta vidare med frågan. Vi har också infört en funktion, en beredskapstelefon, där koordinatorer jobbar helger och nätter med att ta samtal och fördela resor till de veterinärer som befinner sig närmast. Man tittar även på vilken veterinär som har bäst förutsättningar att ta fallet utifrån arbetsbelastning.

Vad är skillnaden på så kallad jourtid och att vara i beredskap?
– En distriktsveterinär som jobbar natt eller helg har beredskap, inte jour. Att ha beredskap innebär att du åker ut på det som händer och om man har jobbat under lång sammanhängande tid under beredskapspasset så kan man inte åka ut på fler ärenden utan att få möjlighet till återhämtning. Då kan det bli farligt, i trafiken bland annat. Veterinärer måste få återhämtning och då måste man i de lägena ha möjlighet att säga nej. Det är jättetufft för en veterinär att göra det, men det finns också ett stopp för hur länge man faktiskt kan jobba. Det händer också att vissa veterinärer får en lugn helg, ibland händer det inte lika mycket. Men ibland behöver vi sätta in en begränsning för att de ska orka.

Många konstaterar att veterinärbristen är ett faktum, där veterinärer är hårt pressade och inte hinner vila. Hur ser ni på den här problematiken, hur det påverkar veterinärerna som individer samt hur det påverkar hästvälfärden?
– Sverige har en veterinärbrist som är kännbar för hela branschen. Vi försöker alltid se till djurets bästa, oavsett vilken djurtyp det gäller. För vår del innebär det att vi, på uppdrag av Jordbruksverket, har ett beredskapsuppdrag. Flera privata aktörer väljer sedan en tid att frånträda beredskap, vilket innebär att Distriktsveterinärerna behöver täcka större områden. För att klara detta behöver vi rekrytera fler veterinärer som ingår i beredskapen. Många har tagit beredskapen för givet, och enligt mig behöver den omvärderas. Vi är unika i Sverige då vi är ett av väldigt få länder som har ett statligt uppdrag att ordna veterinärvård.

Hur kan man lösa frågan om veterinärbristen? Vad behöver göras?
– Distriktsveterinärerna och Jordbruksverket bad regeringen att utreda det statliga uppdraget om beredskap redan år 2020 och förra året kom ett förslag. Det utredningen föreslår är att begränsa beredskapen för Distriktsveterinärerna så att vi i princip skulle kunna hålla stängt mellan klockan 23 – 06 under delar av året eller i delar av landet utifrån hur stor efterfrågan är. Det är bra att man har tittat på det, men vi tror att ett sådant förslag skulle medföra andra problem. Vi har inte en djurskyddslagstiftning i dag som tillåter begränsad beredskap, så slutsatsen är att vi måste få tillgång till mer veterinärvård. Vi behöver fler veterinärer som tar beredskap i Sverige. Det är en förutsättning för att kunna leva upp till djurskyddslagstiftningen och stödja företagen på landsbygden. I slutändan handlar det om att värna våra djur och säkra vår livsmedelsförsörjning.

Hur skulle du säga att veterinärer generellt upplever sin arbetsmiljö i dag?
– Det beror mycket på vilka förutsättningar som finns lokalt. På platser där vi är för få blir det jobbigt och svårt att få tid för återhämtning. Där är det bra om även fler privata aktörer skulle kunna ta en del i beredskapen. På vissa ställen i landet är det bra, men på andra ställen är det svårt att upprätthålla beredskap och då måste vi stänga ner på den platsen utifrån arbetsmiljöskäl. Till exempel så har vi inte tillräckligt med bemanning i Norrlands inland just nu. För att vi ska kunna säkra arbetsmiljön krävs det fler medarbetare där.
– Jordbruksverket har som sagt lyft frågan till regeringen och vi jobbar brett med att hitta lösningar för en hållbar beredskap. Vi måste vara rädda om våra veterinärer, där har vi alla ett ansvar. Vi jobbar otroligt intensivt för att få bra villkor och för att veterinärer ska vilja jobba hos oss. Men det krävs mer resurser. Systemet, som det ser ut i dag, är inte hållbart i längden. 

Tidigare på Hippson.se
Nekades veterinärvård: "Sårbar och maktlös"