Text: Linnea Lindahl
Foto: Jenny Nilsson

Ingela Johansson är uppfödare och har sysslat med avel av welshponnyer i snart 35 år. På Joelsbo stuteri i småländska Bredaryd, cirka tre mil väster om Värnamo, driver hon sin verksamhet.
Det var i början av juni månad i år som det rutinerade och välmeriterade stoet Rhoson Anja gav uppfödarna en rejäl överraskning.
– Hon hade varit på ultraljud och då syntes bara ett föl. Kanske kan de ha legat bakom varandra så att de inte syntes ordentligt på ultraljudet, men det var i alla fall helt oväntat att det skulle vara två därinne, säger Ingela Johansson. 

Fick hjälpa till att dra ut fölet
Med hjälp av en kamera i stallet kunde Ingela se när det var dags för stoet att föla.
– Jag sms:ade min vän Jenny Nilsson, som också driver verksamhet i ett stall hos oss, och sedan gick jag ut i stallet. Allt verkade lugnt och stoet lade sig ned och krystade men sedan hände ingenting. Vid alla fölningar jag varit med om har vi nästan aldrig haft några komplikationer, men nu tänkte jag att nu händer det. För varje fölning kommer man närmre att något går galet, så när ingenting syntes trodde jag först att det var kört.
Ingela valde att gå in till stoet och känna efter själv om hon kunde hitta fölet och hjälpa till.
– Jag kände efter och hittade ett litet ben och sedan ett till. Sedan kände jag i vilken vinkel huvudet låg och jag tyckte att det kändes normalt. Så när stoet krystade hjälpte jag till att dra och så kom det ut ett litet föl.
Det var en liten krabat, en hingst, som sedan fick namnet Miracle.
– När jag fått ut honom pratade jag och Jennie om hur liten han var, men att han verkade må bra, säger Ingela.

Vaknade till liv
Anja reste sig, men sedan lade hon sig ned igen.
– Då såg jag hur en stor mörk bubbla kom ut när hon krystade och jag fick nästan panik. Jag tänkte att nu är något verkligen fel. Jag gick in i boxen och när det gick hål på bubblan som kom ut så kände jag ännu ett par hovar och insåg att det var ytterligare ett föl på väg, säger Ingela.
Ut kom ett litet sto som fick namnet Alivia, inspirerat av engelskans ”alive”.
– Hon var nästintill livlös när hon kom ut, väldigt slapp och liksom hopklämd. Jag masserade bröstkorgen och daskade henne lätt på ganascherna och plötsligt så vaknade hon och blev väldigt livlig.
Mamma Anja såg först något förvirrad ut över att det låg två små föl vid hennes sida, men började sedan nöjt att slicka båda två.



Rutinerade mamman har koll
I dag, nästan fyra månader senare, har fölen vuxit till sig och mår fortfarande bra.
– De är jättepigga och fina båda två. Hingsten är lite större, men båda har vuxit bra, säger Ingela. 
Att få ett syskon att leka med från start har varit roligt för fölen.
– De är väldigt lika varandra till sättet, nyfikna, orädda och sociala. De har lekt med varandra något otroligt och är väldigt tighta. Så små föl brukar vanligtvis leka bredvid varandra, men dessa två har verkligen lekt med varandra. De har sprungit runt i hagen och det har varit fullt ös.
Welshstoet Anja är en rutinerad mamma på 22 år och vet vad som gäller. Tanken var att Anja i år skulle få sitt sista föl, sitt trettonde. Men det blev alltså även föl nummer 14 som kom till världen.
– Hon har fått extra hö och kraftfoder under sommaren och har kunnat producera mjölk för två föl utan problem. Både hon och fölen är i fint hull. Vi insåg att de behövde vara inne på natten för att de behövde extra vila, men på dagarna har de busat i hagen hela dagen.
Tanken är att fölen ska säljas i framtiden när de blivit lite äldre.
– Det hade varit väldigt roligt om det finns någon som skulle vilja köpa dem tillsammans. De har ett speciellt band mellan sig, så det skulle egentligen vara lite synd att sära på dem.