Text: Anki Yngve
  
Henrika Jormfeldt är professor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad. Nyligen höll hon, i samarbete med Folkuniversitetet syd, en föreläsning om sin hästrelaterade forskning. Detta på Kulturhuset Najaden i hemstaden.
Hon inleder med att förklara att hälsobegreppet traditionellt har handlat mycket om frånvaro av sjukdom eller andra, fysiska eller psykiska, problem. Medan Henrika i sin forskning har försökt bredda begreppet och även inkludera faktorer som autonomi, social delaktighet och begriplighet.
– Hälsa är något holistiskt och odelbart, men sjukvården i dag är väldigt uppdelad, menar hon.
  
Hästar värmer och lugnar
Själv har Henrika, på senare tid, framför allt forskat kring personer med schizofreni. Det finns redan studier som visar att de får tydliga, positiva hälsoeffekter av att utöva fysisk aktivitet. Och hon tror mycket på att involvera hästar i sådana aktiviteter.
– Hästen har sin självklara plats i naturen, det ger automatiskt fysisk aktivitet att hålla på med hästar. Sedan har hästarna något högre kroppsvärme och lägre andningsfrekvens än vi människor, vilket gör det värmande och lugnande att vara nära dem, säger hon och tillägger:
– En förutsättning för detta är givetvis att hästen trivs och inte blir stressad av aktiviteten. Det är jätteviktigt.
  
Finns olika terapiformer
I sin forskning använder Henrika paraplybegreppet ”hästunderstödda interventioner”, vilket inbegriper olika typer av aktiviteter. Exempelvis finns det hästunderstödd terapi (HUT), där man använder sig av hästar som terapeutiska hjälpmedel. En annan variant är hästunderstödd psykoterapi, där en psykoterapeut och någon som jobbar professionellt med hästar samarbetar för att hjälpa patienten. Dessutom brukar man prata om ”hästunderstödda aktiviteter”, som är lite friare i sin form. Och så ”terapeutisk ridning”, där det fysiska och själva ridningen är i fokus.
Henrika får ofta höra att det inte finns någon evidens för att använda hästar i vården. Men det stämmer inte, menar hon. Visst behövs det fler studier, men en del sådana har faktiskt gjorts. Och de tyder starkt på att hästunderstödd terapi har biopsykosociala fördelar.
– I studier har man exempelvis sett lovande resultat vad gäller självförtroende och ökad livstillfredsställelse hos barn och unga med ångest och depression. Andra studier har visat att hästunderstödd terapi bidrar till minskad social ångest hos unga kvinnor, samt att den stödjer en positiv självbild hos deltagare med missbruksproblem. Det har även visat sig vara en effektiv terapiform för våldsamma patienter i psykiatrisk vård.
  

Henrika med sina fyrbenta arbetskamrater. Foto: Dan Bergmark
  
Hästen är stor och dyr i drift
Ett argument mot olika former av hästunderstödd terapi är att hästar är stora och kostar mycket.
– Man kan tycka att det är rätt långsökt att argumentera för detta när vi vill att vården ska vara så kostnadseffektiv som möjligt. Men vi kan inte bara förlita oss på det verbala språket som i traditionella terapier. Vid vissa tillstånd kan det vara lättare att ta in sinnesintryck eller rörelse från en häst. Att bli mött där först, säger Henrika och fortsätter:
– Det man har sett hos patienter som har fått umgås med hästar är att deras symtom minskar snabbare. Detta är något som gäller både vid schizofreni, depression, fobier och missbruksproblem.
Själv har hon alltså forskat kring hästunderstödda aktiviteter för personer med schizofreni.
– Men egentligen är inte diagnosen det viktiga, man har sett liknande effekter oavsett diagnos.
 
Har sammanställt forskning
Det hela började 2018 med att Henrika genomförde en litteraturöversikt, för att undersöka vad det fanns för forskningsstöd för hästunderstödda interventioner. Hon hittade sex artiklar om hästar och schizofreni – varav fyra var kvalitativa och två var kvantitativa – som hade publicerats i internationella, vetenskapliga tidskrifter mellan 2003 och 2015.
Totalt omfattade studierna 137 individer med schizofreni eller liknande tillstånd, som hade deltagit i aktiviteter med hästar.
– Vilken typ av aktivitet var lite olika. Det kunde vara stallarbete, att lära sig sköta hästar, relationsskapande med hästen, ridning och så vidare. Ibland ingick även en gemensam måltid i aktiviteten, berättar hon.
Exempel på effekter man såg hos patienterna var ökat självförtroende och bättre självkänsla, ökad aktivitetsnivå, förbättrade sociala färdigheter, ökad glädje, minskade negativa symtom, större benägenhet att ta sina mediciner och minskat våldsamt beteende.
– Litteraturöversikten visade att det här faktiskt kan hjälpa de patientgrupper som har det allra svårast, dit personer med schizofreni hör. Det framkom ett flertal positiva effekter i studierna, men faktiskt inga risker eller biverkningar, säger Henrika.
  
Inga rapporterade skador
Själv var hon nästa förvånad över att det inte hade rapporterats in några skador eller olyckor under studierna, hästar är trots allt ganska flyktbenägna.
– Det är självklart oerhört viktigt med kunskap vid sådana här aktiviteter, så att hästen också mår bra och så att det hela är säkert. Hästar är stora djur.
Efter att ha sammanställt befintliga, vetenskapliga studier kunde Henrika konstatera att dessa indikerade flera positiva effekter med hästunderstödda interventioner. Men det blev också tydligt att fortsatt forskning behövs, för ytterligare kunskap.
  

Promenad med häst under en av IFSAP-träffarna. Foto: Privat
  
Medel till en vetenskaplig studie
I samarbete med IFSAP Halmstad, som är en lokal förening inom Schizofreniförbundet, har Henrika – på sin hästgård – genomfört ett projekt med hästunderstödda aktiviteter. Efter att projektet hade varit i gång ett år sökte och fick hon medel från Svenska postkodstiftelsen, vilket möjliggjorde genomförandet av en vetenskaplig studie.
Samarbetet pågick under hösten 2018 och våren 2019, och håller nu på att utvärderas.
– Projektet har gått ut på att medlemmar i IFSAP Halmstad, och deras närstående, har fått delta i hästunderstödda aktiviteter. Vi har haft träffar varannan söndag och allt som allt har 20 personer med schizofreni, i grupper om fem, deltagit. Sammanlagt har det handlat om 20 tillfällen och varje person har fått vara med på minst fem av dem, berättar Henrika.
  
Träning i att kommunicera
Varje tillfälle har varat i fyra timmar, inklusive restid och gemensam sopplunch. Själva aktiviteten, exempelvis promenad med hästarna i skogen, har hållit på i cirka en timme.
– Det vi framför allt såg att man tränade sig i under träffarna var social gemenskap och att kunna ge och ta i samarbetet med ett djur, säger Henrika.
Hon visar en bild på en kille som leder en häst. Hästen vill beta i vägrenen, medan deltagaren vill fortsätta promenaden. 
– En viktig aspekt i social gemenskap är att kunna komma överens och att kunna sätta gränser för vad som är okej. Hur mycket har vi rätt att bestämma över någon annan? När man leder hästen får man träna på att kommunicera för att utveckla tillit och självkänsla, säger hon.
Ett annat foto visar en aktivitet där deltagarna ska försöka få hästarna att sätta hovarna på en presenning.
– Det krävs ömsesidigt förtroende för att få hästen att våga och det gör gott för självkänslan att känna att man kan vägleda sin häst. Kommunikation är inte något självklart, den behöver tränas.
  
Kommer nära naturen
Något Henrika har tänkt på är att alla Astrid Lindgrens figurer – som Emil, Pippi, bröderna Lejonhjärta och Mio – har häst. Hästen är på något sätt en symbol för autonomi och egenmakt, vilket i sin tur är viktigt för hälsan. Hästen hjälper oss också att vara aktiva och att bli naturligt trötta.
– I terräng, som vid promenader med hästarna, tränas kondition och balans både hos två- och fyrbenta. Du måste lyfta på fötterna för att inte snubbla. Dessutom tränas som sagt samarbete och relationsbyggande, säger hon.
Det både deltagare och anhöriga har vittnat om är att aktiviteterna ökar livskvaliteten, man får chans att slappna av tillsammans.
– Att vara i naturen är naturligt avkopplande. Och naturligt avkopplande och lugnande aktiviteter är faktiskt kostnadseffektiva, menar Henrika.
  

Med hästen i skogen blir vi lugna och naturligt trötta. Foto: Privat
  
Stärkt social kompetens
Utvärderingen av projektet, i form av enkäter och intervjuer, pågår fortfarande. Det som har undersökts är bland annat vilken påverkan aktiviteterna har haft på deltagarnas psykiatriska symtom. Samt på deras fysiska aktivitet, självskattade hälsa och livskvalitet.
– Så här långt har vi exempelvis sett att flera av deltagarna har upplevt att deras sociala kompetens har stärkts. Preliminärt ser vi även en signifikant ökning av positiva känslor i anslutning till veckorna med hästunderstödda aktiviteter, berättar Henrika.
  
Flera publikationer på gång
Hennes förhoppning är att projektet ska leda till flera vetenskapliga publikationer – dels en statistisk utvärdering, dels en intervjustudie med deltagare om deras erfarenheter av hästens roll och inverkan. Och så en intervjustudie med närstående om deras upplevelse.
Henrika lyfter även upp att det, parallellt, pågår ett annat försök i Halland med hästunderstödd terapi till personer drabbade av utmattning eller depression. Vilket gör att det inom några år kommer att finns fler studier och mer evidens att hänvisa till.
Slutligen får Henrika Jormfeldt en publikfråga om hästarna. Har någon forskat på hur de reagerar på att delta i sådana här aktiviteter?
– Det finns en del forskning på gång faktiskt, för man tänker att de kanske skulle kunna fara illa. I den studie jag tänker på – på rak arm – kunde man dock inte alls se att hästen tar någon skada. Skulle någon deltagare vara väldigt utåtagerande och skrämma hästen är det förstås en annan sak.