Arkivfoto: Ida Röök och Adobe Stock
Arbetsmiljön inom hästnäringen innebär ofta en fysiskt tung arbetsbelastning. I ett treårigt forskningsprojekt är förhoppningen att hitta metoder och verktyg för att förbättra den, och samtidigt ge oss mer tid över till hantering av hästarna.
– Det handlar om att våga tänka utanför boxen, säger Cecilia Lindahl på Rise.
Text: Jennie Börs
Projektet är ett samarbete mellan forskningsinstitutet Rise, Högskolan Dalarna och Hushållningssällskapet Sjuhärad – det finansieras av Stiftelsen Hästforskning. I problemformuleringen har forskarna ringat in en tuff arbetsmiljö med problematiska arbetsställningar, många moment som fortfarande görs manuellt samt höga olycksfallsrisker.
– Det finns en traditionsbundenhet i arbetssättet som är ganska hantverkarmässigt. Den tekniska utvecklingen inom hästnäringen har varit svag i jämförelse med andra branscher, som till exempel jordbruket som ligger nära till hands. Dessutom finns brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Cecilia Lindahl, senior forskare hos Rise.
Nya metoder och verktygMedan jordbruket har tagit till sig mekaniseringen, för att effektivisera samt underlätta arbetet, står hästnäringen kvar i hur arbetet traditionellt sett har utförts. Ett fokus i projektet är därför att hitta metoder och verktyg för att förbättra arbetsmiljön på de punkter den brister.
– Vi vill hjälpa till att få i gång det här arbetet på arbetsplatserna. Dessutom jobbar vi mycket med att motivera, att medarbetarna ska känna engagemang samt att det ska vara roligt att jobba med dessa frågor, säger Cecilia och fortsätter:
– Målet är att arbetsplatserna ska hitta fungerande metoder för att arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågorna och att detta arbetssätt ska leva kvar även när det här projektet är slut.
Forskare med olika kompetenserI projektgruppen ingår, utöver Cecilia från Rise, även hästrådgivare Margareta Bendroth från Hushållningssällskapet Sjuhärad samt Åsa Bergman Brun och Ing-Marie Andersson som är doktorand respektive professor i arbetsvetenskap från Högskolan Dalarna. Det är en grupp med olika erfarenheter och kompetenser, där vissa har hästbakgrund och andra inte.
– Jag skulle säga att vi kan se med lite olika glasögon, så att vi kompletterar varandra på både ett bra och nödvändigt sätt, säger Åsa som utöver att vara doktorand i arbetsvetenskap även har en bakgrund som sjukgymnast.
Halvvägs in i projektet har en enkätstudie med kompletterande intervjuer hos ridskolor och travstall i regionerna Västra Götaland, Uppland samt Dalarna genomförts. Detta för att få en bättre helhetsbild om hur arbetsmiljön i stall ser ut, men även över hur anställda upplever sitt arbete med fokus på arbetstillfredsställelse, arbetsförhållande och arbetets innehåll.
Nästa steg i projektet syftar till att under ett års tid aktivt hjälpa två ridskolor respektive två travstall med att förbättra sitt arbetsmiljöarbete.
– De har själva fått titta på arbetsplatsen med nya ögon, på varje miljö och arbetsmoment, och utvärdera hur det fungerar. Utifrån en handlingsplan prioriterar vi sedan i samråd vad som är viktigast att arbeta med framöver. Och där får de stöttning från oss, säger Cecilia.
Ett unikt engagemang för arbetet
Något forskarna hittills kommit fram till genom projektet är att de anställda inom hästnäringen har ett stort engagemang för sitt arbete. Detta trots de förhållandevis tuffa arbetsförhållandena.
– Människor som väljer att arbeta inom hästnäringen har ett väldigt unikt engagemang för sitt arbete. De tycker verkligen att de har ett attraktivt jobb och de är nöjda med det, säger Cecilia.
Utöver arbetsmiljöer som kräver ett tungt och fysiskt arbete kan forskarna även se att arbetstiderna, särskilt inom travet, kan vara påfrestande. Arbetstiden innefattar ofta tidiga morgnar, sena kvällar samt helger.
– Förhållandet mellan det fysiska arbetet och tid för återhämtning blir därför inte optimalt. Hade man den fysiska arbetsbelastningen men med tid för återhämtning, då hade man kanske klarat det bättre, säger Åsa och fortsätter:
– Det finns helt klart flera utmaningar vad gäller arbetsmiljön, men det som är spännande är att arbetet trots allt upplevs attraktivt. Arbetet är en av de viktigaste sakerna i intervjupersonernas liv och därför behöver vi hitta faktorer som hjälper till att även göra det hållbart över tid.
Tunga lyft är vanligt på de flesta hästarbetsplatserna. Arkivfoto: Ida Röök
Mekanisering en lösning
För att förbättra arbetsmiljön menar forskarna att det behöver ske en mekanisering och rationalisering inom hästnäringen. Framför allt handlar det om att anamma tankarna om detta i de fall nya stall byggs.
– Det handlar om att våga tänka utanför boxen och inte bygga enligt traditionella vanor. Mekaniska lösningar behövs för att slippa köra skottkärra och utfodringsfrågan kan lösas med automatisering. Dessa lösningar finns redan i dag, men det handlar om att tänka i rätt banor och att våga investera, säger Cecilia och Åsa fyller i:
– Det här är något som är spännande, för vi vet ju att det i dag finns fler hästar än kor i Sverige. Ändå ligger lantbruket avsevärt mycket längre fram vad gäller mekanisering i arbetet.
Genom mekanisering av de vardagliga stallsysslorna skulle även en stor tidsvinst göras. Tid som i dag exempelvis läggs på att mocka, sopa och utfodra skulle i stället kunna läggas på mer värdefulla arbetsuppgifter.
– En sak Margareta Bendroth lyft mycket är att man bör tänka på vad arbetskraft faktiskt kostar. Med hjälp av mekaniska lösningar skulle det finnas mer tid till den faktiska hanteringen av hästarna, som kanske är det som i slutänden genererar mest förtjänst, säger Cecilia.
Skapa en hållbar framtid
En förbättring av arbetsmiljön är också ett måste enligt forskarna. Dels för att få ett hållbart arbetsliv, dels för att få anställda som vill arbeta inom branschen.
– Redan nu finns signaler om att det kan vara svårt att rekrytera folk, framför allt på grund av arbetstiderna. Att kunna hitta och behålla kompetent personal är en väldigt viktig del, annars får branschen stora problem på sikt, säger Cecilia och fortsätter:
– Sedan är det dessutom avgörande att de som väljer det här yrket faktiskt, fysiskt, klarar av att arbeta med det över många år – utan att ta slut i kroppen. Detta med tanke på den glädje som finns inför jobbet.
Tidigare på Hippson.se:
Hästtjejer tar innovationen i egna händer – utvecklar ridsporten
Johanna tog del av Maria Tereses sitsanalys
Hästtjejen Ellen basar över 2 000 anställda
Kombinerar civilingenjörsstudier med elitsatsning i fälttävlan
Deras smarta elektroniksystem ska upptäcka hälta i tid
Medvetenhet viktigt för att bli en symmetrisk ryttare
Sensorer ska mäta dammpartiklar i ridhuset
Hästnäringen framtidssäkras i projektet Innovare
Deras vibrerande dosa hjälper ryttaren att titta upp
De har utvecklat en innovativ stigbygel och sula
Snart kan du och hästen få tränarhjälp på distans
Uppkopplad häst ger aha-upplevelse
Flyinges ridhus har blivit ”smart” – ridkonst ska mätas objektivt
Projektet har tre fokusområden:
I brist på tävlingar gäller det att hitta på andra stallaktiviteter. Hos stall Ärentuna i Uppsala antog man tillsammans dansutmaningen #jerusalemachallenge.
Ett företag i södra Sverige som erbjuder sommarbete fick kraftig kritik i somras. Ägaren föreläggs att se till att hästarna får ordentligt med grovfoder.
Senaste anmälan mot hästhållningen på gården gjord i slutet av december
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Trots att man är ung kan man ha en stor karaktär och en stark vilja. Det visar det här fölet, som inte tänker släppa fram någon annan till maten.
Betfor består av torkad betfiber och melass och kommer från sockerbetan. Det är en råvara som säljs utan några andra tillsatser, men hur är det med mash?
En ny studie visar att på relativt få generationer har den specialiserade aveln av SWB-hästar lett till en genetisk uppdelning mellan hopp- och dressyrhästar.
På torsdagkväll är det dags att sitta redo i soffan. Då sänds Ryttargalan från studion i Stockholm och en rad fina priser ska delas ut.
Nu har du chansen att köpa en utvald bokserie och få en av våra populära böcker på köpet (värde 199 kronor). Erbjudandet gäller endast över helgen.
Ett av hästlivets största problem: Hur löser man fodring mitt på dagen? Jo, med hjälp av en höautomat från Dayfeed.
Hur kan ridsporten komma att förändras? Flera proffs svarar på hur de ser på framtiden med våra hästar – utifrån sina specifika expertområden.
I skånska Klippan finns en fin liten gård med vackert boningshus, stall med sex boxar, uppvärmd pool, orangeri och ett växthus.
En familj som köpt en gård i Jämtland fick en chock när de öppnade stalldörren. Där inne låg två döda hästar som gårdens tidigare ägare lämnat kvar.
Hästar förstår fler ord än vi tror. Det, och mycket mer, får vi höra om i ett avsnitt av Sveriges Radio P1 och programmet Språket.
Ska man kyla eller värma en febrig häst? När har febern blivit skadligt hög? Kan man ge hästar febernedsättande? Varför får hästar feber?
Karin Öljemarks uppfödning DeFino, fem år, och är tänkt att bli en framtida dressyrstjärna. Här tar han sig an en bomövning med en alldeles egen stil.
Se klippet i Hippson-TV: "Det är tur att han ska bli dressyrstjärna"
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, om uppdraget.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
I somras ramlade lusitanon Iberico i hagen och skadade sig så illa att han bröt sju tornutskott. Efter månader av rehabilitering är han nästan återställd.
Ägaren: "Lärt mig hur viktigt det är med ett genomtänkt rehabiliteringsprogram"
Något så enkelt som en upphöjd bom i ett hörn kan göra att hästen lär sig att byta galopp. Det gäller dock att ryttaren är följsam över bommen.
Volt tillbaka mot bommen: "Ryttarens blick och följsamhet är viktig"
Det är inte svårt att förstå att det kan vara svårt för Evelyn Banffy att komma igång med mockningen av hagen när hon får så fint sällskap.
Peder Fredricson inledde veckan starkt tillsammans med Hansson WL. Tillsammans vann de en 1,45-klass i Oliva, Spanien.
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!