Text och foto: Jennie Börs
  
Maria Terese Engell har avlagt en doktorsavhandling med fokus på hur ryttaren använder sin kropp vid ridning. Nu ligger hon i startgroparna inför ett nytt forskningsprojekt kring ryttarens sits. Där är syftet att ta fram vilka strategier och kroppsliga färdigheter som krävs för att kunna kommunicera med hästen på bästa sätt.
– Utifrån dessa färdigheter är målet att kunna se vilka slags element en ryttare behöver för att kunna prestera så bra som möjligt. Sedan hoppas vi kunna göra upp en utvecklingsplan för hur ryttare ska tränas för att skapa dessa färdigheter, säger Maria Terese.
När hon studerar en ryttares sits börjar hon alltid med en analys från backen. Där får ryttaren göra olika övningar på en balansmatta med ögonen både öppna och stängda. På så sätt kan Maria Terese se vilka rörelse- och balansstrategier som används.
– Jag kollar på hur kroppsdelarna väljer att positionera sig var för sig och i förhållande till varandra. Därigenom kan jag kartlägga vilka bättre respektive sämre strategier ryttaren har.
  
Mätverktyg bidrar med detaljer
Som ett komplement till analysen används även ett objektivt mätsystem. Systemet består av markörer som fästs på ryttarens huvud, axlar, rygg, bröst, höft och bäcken. Markörerna läses i sin tur av med hjälp av kameror.
– Det fungerar som så att när flera kameror ser markörerna samtidigt, då kan de tala om exakt var en viss punkt befinner sig och hur den rör sig. Med hjälp av markörbaserad hastighetsvideo kan vi mäta på ett väldigt noggrant och precist sätt, säger SLU-professorn Lars Roepstorff som också ingår i forskningsprojektet.
Genom mätningarna går det alltså att se hur en kroppsdel rör sig i olika riktningar.
– Vi kan se rörelser framåt, bakåt, uppåt, nedåt och åt sidorna. Men vi kan även studera hur kroppsdelen roterar runt olika axlar. Det är dock viktigt att någon som har kunskap om att analysera data gör detta för att det ska bli korrekt, säger Lars.
Maria Terese menar att hon har haft stor nytta av det objektiva mätsystemet.
– Speciellt i början av mina analyser, eftersom jag då har haft något helt objektivt att luta mig emot. Med hjälp av mätinstrumenten tränar jag mina ögon till att se olika element och jag kan värdera datan mot vad jag själv har sett.

Johanna Due-Boje under den avsuttna träningen. Kamerorna i bakgrunden läser av markörerna hon har placerade på kroppen.
  

Forskarna Maria Terese Engell och Lars Roepstorff.
   
Skapar medvetenhet avsuttet
När ryttarens sits har analyserats övergår arbetet till att behålla de goda, men samtidigt ändra de mindre bra, strategierna hos honom eller henne. Det är något som görs med hjälp av avsutten träning på balansmatta, balansstol eller pilatesboll.
– Första fasen till förändring handlar om att skapa en medvetenhet om vad man gör med sin kropp. En ryttare gör nämligen samma fel oavsett om personen är avsutten eller uppsutten, säger Maria Terese och fortsätter:
– Det handlar därför om att inledningsvis skapa en förståelse avsuttet när situationen är enklare. Först därefter kan färdigheterna tas med in i den tekniska delen av ridningen.
Många tekniska färdigheter går att träna avsuttet, menar Maria Terese. Det är inga som helst problem att öva på rörelser såsom skolor, piruetter eller galoppombyten.
– Fördelen med att träna avsuttet är att tempot kan skruvas ner till slowmotion, vilket gör det lättare att hänga med i alla viktiga detaljer. Det går också att repetera väldigt många gånger utan att hästen blir trött.

Även andra mätverktyg kan användas. Här har en sensor placerats i Johannas ryggslut för att mäta dynamiska rörelser och rotationer i sadeln.
  
Due-Boje drar upp revbenen
Under tre dagar på Segersta Equestrian fick fyra dressyrryttare på landslagsnivå möjlighet att ta del av Maria Tereses sitsanalys. Detta som ett samarbete mellan dressyrens sponsor Saab, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Engells företag Rider in Balance – med syfte att sprida kunskap och ge mer hållbara ryttare. En av dem som fick pröva konceptet var Johanna Due-Boje.
– Jag tycker att träningen var väldigt bra och superintressant. Maria Terese kunde verkligen se de små detaljerna i sitsen som gör skillnad. Att dessutom ha sensorer påkopplade gör ju att man vid en analys ännu tydligare kan se var svagheterna verkligen finns, säger hon.
Johanna fick framför allt fokusera på sin bröstkorgs vänstersida, då hon tenderar att dra upp revbenen något på den sidan.
– Tidigare har jag känt att jag har haft problem med att min vänsterhand vill krypa upp lite högre än den högra. Maria Terese menar att problemet inte sitter i handen, den höjda handen är ett symtom där orsaken bakom behöver hittas. I mitt fall handlar det om att jag drar upp revbenen på vänstersidan.
  
Fick en aha-upplevelse
Något som gav Johanna en aha-upplevelse, när hon efter den avsuttna träningen kom upp i sadeln, var slutorna. Det är en rörelse Due-Boje beskriver att hon alltid tyckt har varit svår att rida.
– Där fick jag tänka mycket på att mitt bäcken ska vara stabilt och i position mitt i sadeln, utan att höfterna flyttas. I stället är det axlarna och bröstet som ska styra riktningen på hästen, säger hon och fortsätter:
– När jag fick koll på min kropp de där sista millimetrarna kände jag att jag fick ett helt annat flyt i rörelsen.
Med sig från Segersta menar Johanna att hon tar alla de små detaljer och övningar hon fått genom Maria Tereses analys och träning. Johanna hade också turen att ha med sig sin tränare, tillika mamma, Tina Due-Boje.
– Det är lite extra lyxigt, för nu kan mamma hjälpa mig att hålla koll på de här detaljerna hemma. Maria Terese gjorde egentligen inga stora förändringar i hur jag rider, men de här små sakerna ger ett stort utslag på rörelserna.

Johanna Due-Boje är glad över sitshjälpen från Maria Terese.


Hon kände stor skillnad på framför allt slutorna, när de små detaljerna i hennes sits föll på plats.
  
Teknik är framtiden
En önskan från Johannas håll är att regelbundet kunna få den detaljerade sitshjälp Maria Terese gav.
– Jag önskar också att mina elever kunde få den här hjälpen. Det hade varit fantastiskt om detta kunde finnas med som en del av tränarutbildningen i framtiden. Inte bara att få det tränade ögat utan också en kunskap om hur sensorer kan användas, säger Johanna och fortsätter:
– Det finns så mycket hjälp att få av tekniken nu för tiden, då tycker jag att vi ska försöka anamma det i så stor utsträckning det bara går.

Tidigare på Hippson.se:
Hästtjejen Ellen basar över 2 000 anställda
Kombinerar civilingenjörsstudier med elitsatsning i fälttävlan
Deras smarta elektroniksystem ska upptäcka hälta i tid
Medvetenhet viktigt för att bli en symmetrisk ryttare
Sensorer ska mäta dammpartiklar i ridhuset
Hästnäringen framtidssäkras i projektet Innovare
Deras vibrerande dosa hjälper ryttaren att titta upp
De har utvecklat en innovativ stigbygel och sula
Snart kan du och hästen få tränarhjälp på distans
Uppkopplad häst ger aha-upplevelse
Flyinges ridhus har blivit ”smart” – ridkonst ska mätas objektivt