Text: Jennie Börs
Foto: Linnea Lindahl
  
I april månad fick fyra dressyrryttare på landslagsnivå möjlighet att ta del av forskaren Maria Terese Engells sitsanalys. Syftet med projektet – som är ett samarbete mellan dressyrens sponsor Saab, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt Engells företag Rider in Balance – är att sprida kunskap och att svenska ryttare ska bli mer hållbara. Jeanna Högberg var en av dem som fick möjlighet att delta i sitsanalysen.
– Det var jättekul och väldigt lärorikt, Maria Terese tänker kring ryttarens sits på ett sätt som jag inte har sett den på förut. Vi fick verkligen lära oss att använda små korrigeringar som jag sedan har kunnat ta med mig in i det vardagliga arbetet, säger hon.
  
Skapa balans i sitsen
Jeanna berättar mer om det nya tankesätt hon nu har fått upp ögonen för.
– Maria Terese fokuserade väldigt mycket på att obalans i sitsen kommer från olika sektioner i bålen eller mellandelen. Sedan bryter hon ner det i mindre klossar som förflyttar sig eller roterar, säger Högberg och fortsätter:
– För mig blev det ett helt annat sätt att se på ridning. Ofta får eller ger vi korrigeringar i stil med "sitt i lodrät sits", "flytta vikten jämnt mellan sittbenen" eller "trampa ner mer i ena stigbygeln".
Med hjälp av olika övningar på backen studerade Maria Terese Jeannas balans. Detta för att kunna kartlägga vilka bättre, respektive sämre, rörelsestrategier som fanns. Genom analysen hittade hon fyra fokusområden för Jeanna att arbeta vidare med.
– Jag hade en liten rotation i bäckenet och en liten förskjutning av bålen. Sedan behövde jag flytta fram mitt överliv, samt skjuta fram hakan något för att hamna i lod. Dessutom hade jag en liten tippning av huvudet.

Bäckenets position: Här kan du känna om du har en tippning i bäckenet, det vill säga om ena höftbenet är högre än det andra. Du kan också ha en rotation, där ena höftbenet hamnar lite längre fram. 
  
Träningen börjar avsuttet
I ett första steg fick Jeanna sedan, genom avsuttna övningar, träna sina svagheter i sitsen. Något som utövades på såväl balansmatta som pilatesboll.
– För mig var det nytt att träna med hjälp av pilatesbollen. Där fick vi avsuttet tänka oss in i hur vi rörde oss tillsammans med hästen i olika typer av rörelser. Här kommer rotationerna av de olika sektionerna in, för att underlätta och inte försvåra för hästen i framför allt sidvärtsrörelser, berättar hon.
Då vi i våras träffade Maria Terese Engell förklarade forskaren att träningen inledningsvis handlar om att skapa en förståelse avsuttet, när situationen är enklare.
– Först därefter kan färdigheterna tas med in i den tekniska delen av ridningen.
Fördelen med att träna avsuttet är enligt Engell att tempot kan skruvas ner till slowmotion, vilket gör det lättare att hänga med i alla viktiga detaljer.
– Det går också att repetera väldigt många gånger utan att hästen blir trött.
  
Utveckling genom upprepning
Väl på hästryggen fortsatte arbetet med att nå balans i sadeln. Jeanna Högberg fick, utöver de nämnda fokusområdena, tänka mycket på hur hon satt i slutor.
– I slutorna låg stort fokus på hur jag roterar mitt överliv. Det ska vara på väg och roterat mot bokstaven, i stället för att endast blicken riktas mot riktmärket som man klassiskt tänker, säger hon och fortsätter:
– Annars var det de här små bristerna i min sits vi jobbade på. Och när de där små detaljerna föll på plats kunde jag verkligen känna en stor skillnad.
Att lägga tid på att hitta en korrekt grundsits menar Jeanna är av största vikt, detta eftersom sitsen ska fungera som ett hjälpmedel för hästen. Hon har därför fortsatt att tänka i Maria Tereses banor.
– Mycket av träningen på hemmaplan har handlat om att jag, gång på gång, har tänkt på de små svagheter jag behövde rätta till. För att kunna uppnå förändring måste man korrigera tills det sitter i ryggmärgen, det är först då en ny position i sadeln kan uppnås.
  
Har fått mindre nackont
Jeanna berättar att hon tidigare har haft en del problem med nackont orsakat av ridningen. Med hjälp av Maria Tereses korrigeringar av sitsen, där överlivet har hamnat i en ännu bättre lodrät position, kan hon känna en förbättring.
– Maria Terese beskrev att den inre bålmuskulaturen arbetar när vi håller oss nära lodplanet och att det är en typ av muskulatur som kan jobba under lång tid. När vi hamnar för långt från lod tar i stället den yttre bålmuskulaturen över, säger Högberg och fortsätter:
– Den yttre muskulaturen orkar inte jobba under längre tid, så efter att man har ridit många hästar efter varandra blir den uttröttad. Skador eller förslitningar riskerar då att uppstå. Så genom att korrigera mitt överliv samt hakans position har min nacke blivit mycket bättre. Detta eftersom jag har hittat en bättre balans i sitsen.

Här visar Jeanna en felaktig position där hon hamnar bakom lod och där den yttre bålmuskulaturen arbetar...

... jämfört med när den lodräta sitsen är i balans med överliv och haka på plats. Då är det i stället den inre och uthålligare bålmuskulaturen som gör jobbet.
  

Jeannas ryttarkollega Johanna Due-Boje under den avsuttna träningen med Maria Terese. Kamerorna i bakgrunden läser av markörerna hon har placerade på kroppen. Foto (detta): Jennie Börs

Tidigare på Hippson.se:
Forskare vill förbättra hästnäringens arbetsmiljö
Hästtjejer tar innovationen i egna händer – utvecklar ridsporten
Johanna tog del av Maria Tereses sitsanalys
Hästtjejen Ellen basar över 2 000 anställda
Kombinerar civilingenjörsstudier med elitsatsning i fälttävlan
Deras smarta elektroniksystem ska upptäcka hälta i tid
Medvetenhet viktigt för att bli en symmetrisk ryttare
Sensorer ska mäta dammpartiklar i ridhuset
Hästnäringen framtidssäkras i projektet Innovare
Deras vibrerande dosa hjälper ryttaren att titta upp
De har utvecklat en innovativ stigbygel och sula
Snart kan du och hästen få tränarhjälp på distans
Uppkopplad häst ger aha-upplevelse
Flyinges ridhus har blivit ”smart” – ridkonst ska mätas objektivt