Ryttarträning
Publicerad: 2017-11-04Maria Terese Engell och Lars Roepstorff föreläste om både ryttarens och hästens rörelsemönster.
Sitsen påverkar ständigt din hästs balans
Under Dressyrringens seminarium på Smedstad ridsportcenter i slutet på oktober höll professor och veterinär Lars Roepstorff, tillsammans med veterinär Maria Terese Engell, ett mycket uppskattat föredrag. De berättade om sina aktuella forskningsprojekt – där Lars fokuserar på hästens rörelsemekanik och Maria Terese på ryttarens sits och balans.
Text: Åsa Pernes
Foto: Adobe Stock och Åsa Pernes (porträtt)
Forskningen sponsras delvis av dressyrryttaren Ulla Håkansons stiftelse, den har gett många insikter och byggstenar att arbeta vidare på. Lars Roepstorff har i sitt arbete på SLU riktat in sig på hästens rörelsemekanik och eventuella rörelsestörningar. För det är inte alltid lätt att se vilket ben hästen faktiskt är halt på.
Belastning och svårtolkade hältor
Trots att hästens hov är i marken under väldigt kort tid är belastningen hög. I galopp belastas hoven med två gånger sin egen kroppsvikt.
– Om din häst väger 600 kilo är det mer än ett ton hoven belastas med varje gång den är i marken, förtydligar Lars.
Han vet hur svårt det är med hältutredningar och att veterinärer ibland kan vara oense om vilket ben hästen faktiskt haltar på. För att illustrera svårigheten ytterligare visar han en kort film på en häst med hälta och frågar publiken på vilket ben den är halt. Uppgiften blir svår för alla utom Lars. Han vet nämligen exakt vilket ben hästen har hältan på, då han själv hade skruvat i en brodd på ena skon för att få fram rörelsestörningen.
– Som sagt, det är inte alltid så enkelt att se hältor, konstaterar han.
Tre viktiga pusselbitar i projektet
SLU-gruppens arbete har varit uppdelat på tre spår. Första delen har handlat om att objektivt och med olika mätmetoder ta reda på i vilken grad hästar är asymmetriska. Precis som människan har de en stark och en svag sida.
– Vi har också tittat på underlaget eftersom det har stor påverkan på hästen. Samt på både friska och halta hästars rörelsemönster, för att sedan övergå till ryttaren, förklarar Lars.
När det kommer till ryttaren har man även där fokuserat på vad personen har för asymmetrier. Målet har varit att kunna koppla ihop detta med asymmetrin hos hästarna.
– När vi mätte asymmetrier på hästar som ryttarna själva tyckte var helt jämna, då var det lika många asymmetriska individer som i den grupp av hästar som kommit till veterinär för hältutredning, säger Lars.
Han vet att det är svårbedömt och i projektet delades hästarna därför in i tre grupper – frisk häst/symmetrisk, möjligt halt häst/asymmetrisk och halt häst/väldigt asymmetrisk.
Ryttaren kan ge hästen asymmetrier
Maria Terese har stor erfarenhet av hur ryttarens sits påverkar hästen, något hon tog med sig till projektet.
– De flesta människor är asymmetriska och när de rider blir även hästarna ojämna. Även om en häst så klart också kan vara asymmetrisk i sig själv, säger hon.
Hon tar upp hur viktigt det är att man i vardagen försöker hålla kroppen rak, även när du till exempel sitter framför datorn eller i bilen.
– Vad spelar det för roll om någon säger till dig att sitta rakt och i balans i sadeln en timme om dagen, om du går eller sitter snett resten av dygnet? undrar hon.
Hjärnan skickar nämligen ut signaler som styr hur vi rör oss. Vill du bli liksidig och sitta bättre i sadeln måste du först bli medveten om ditt rörelsemönster. Det här går att ändra på, men det kräver träning.
En sits under ständig förändring
Maria Terese berättar att man inom andra idrotter har gått in och kartlagt snedheter hos idrottsutövarna. Vilket har gjort att de har kunnat träna specifika rörelser som är bra för just den individen.
– Det är hit vi måste komma inom ridsporten, menar hon.
Till skillnad från i de andra sporterna har ryttare ett levande djur att fokusera på. Det gör att vi måste kunna koncentrera oss både på vår egen balans och sits, och på hästens balans och form.
Om ryttaren har ont någonstans kommer hjärnan direkt signalera till kroppen att avlasta smärtan.
– Man sätter sig då så att det gör mindre ont, ganska snabbt kommer hjärnan att anpassa sig till den nya sitsen. Vilket gör att den blir accepterad, förklarar Maria Terese och fortsätter:
– Om vi ska få hjärnan att registrera nya rörelsemönster kan vi inte enbart förlita oss på ögonen och öronen.
Hon beskriver en annan del av nervsystemet som är jätteviktig för balansen, nämligen receptorerna. De hittar vi bland annat i våra fotsulor och handflator, men även utmed rygg och rumpa. Receptorerna, som tar emot signaler, är snabbare än ögat och öronen när det handlar om att skicka information till hjärnan. En ryttare som tränar upp och förlitar sig på dessa receptorer kommer snabbt att känna av minsta förändring och kunna korrigera sig.
Fotens placering i stigbygeln avgör
Hur foten placeras och används i stigbygeln har stor påverkan på sitsen. Maria Terese förklarar detta genom att likna kroppen vid olika byggklossar som staplas på varandra.
– Om du som ryttare till exempel har en fot som pronerar kommer den att hamna fel i stigbygeln. Det i sin tur påverkar ditt knä, som då pekar utåt och vrider både bäcken och höft.
Hur gör man om man vill ändra sitt rörelsemönster?
– Det är aldrig för sent att göra det. En viktig faktor om du vill ändra rörelsemönstret är dock i vilken hastighet du tränar, säger Maria Terese.
Hon föreslår att förändringstempot ska vara slowmotion. Då hinner kroppen uppfatta den nya rörelsen bättre. Men det tar tid.
– Du måste repetera en ny rörelse minst tusen gånger och då ska den vara perfekt varje gång. Blir det fel registrerar hjärnan detta snabbt, för den vill gärna hitta genvägar, förklarar hon.
Tänk på hur du går, sitter och står alla dygnets timmar.
Slowmotion är bästa tempot för att träna in ett nytt rörelsemönster.
Att öva in ett nytt sätt att röra sig tar tid, minst 1 000 perfekta repetitioner.
Liknande webbartiklar
- Johanna tog del av Maria Tereses sitsanalys: "Fick koll på de där sista millimetrarna"
- Ulla Håkanson donerar en miljon kronor till forskning om ryttarens sits
- Rätt andning ger stabil, stark och följsam sits
- Fokus på sitsen på Spanska ridskolan
- Familjen Hammarströms yngsta stjärna under inlärning: ”Rider när hon frågar efter det”
- Sitsträning med "huvud, axlar, knä och tå"
- Underlagsexperten: Så tar du hand om ridbanan i torkan
- Jonna tar utmaningen till en helt ny nivå: ”Det var lättare än jag trodde”
- Forskning bekräftar: Ridning ger bättre balans och kroppsuppfattning
- Voltigehästen som garanterat aldrig hoppar till
25 hästböcker du inte får missa!
Mulle, Svarta hingsten och Silver, hästarna i böckernas värld är många. Det är aldrig för tidigt, eller för sent, att börja läsa hästböcker.
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!