Vad är det för skillnad på rehabilitering och förebyggande vård?
– Vid rehabilitering har man en underliggande skada och utifrån skadan skapas en plan för att göra hästen så frisk som möjligt. Målet med en rehabiliteringsplan är att återfå funktion eller att få hästen åter i träning. Vid förebyggande vård försöker man se små tecken på att en skada är på väg och då hjälpa hästen genom olika behandlingar eller att lägga om sin träning. Vid rehabilitering och förebyggande vård arbetar man oftast med samma metoder. Det är den bakomliggande orsaken till behandlingsmetoderna som skiljer de två begreppen åt.

Enar Tollig, veterinär för fälttävlanlandslagen och driver egen klinik i Hjo. 

I Dunstans webinar pratar ni om att hälta är den vanligaste orsaken till att en hästägare söker veterinär. Vad är viktigt när det kommer till en hältundersökning?
– Ju mer jag lär mig desto mer har jag förstått vikten av en rikligt bra anamnes. Att veterinären försöker förstå vad hästägaren har för problem och hur de upplevs. Man kan ha en misstanke om vad man tror är felet men ägarens information och känsla ger bra ledtrådar så man börjar leta i rätt ände. Efter en bra anamnes görs så klart en klinisk undersökning. Man känner igenom hästen och tittar på hur hästen rör sig på olika underlag. Om det inte är uppenbart vad felet är och anamnesen ger oss information om att problemet visar sig tydligt vid ridning kan även ett ridprov genomföras. I webinariet visas ett ridprov och vad testryttaren bedömer vid provet. Beroende på vad man hittar i undersökningsfasen tas vidare beslut och vilka diagnostiska metoder (röntgen, bedövning, ultraljud och så vidare) som bäst lämpar sig för vidare utredning.

Nu bygger man oftast ett team runt ekipaget bestående av veterinär, equiterapeut, hovslagare och så vidare. Vilka är fördelarna i att arbeta på det sättet som veterinär?
– Fördelarna är att man angriper problemet med olika ögon. Jag tar gärna hjälp av en duktig terapeut för att se så min bedömning stämmer överens med deras bedömning. De olika professionerna är bra på olika saker och genom att hjälpas åt kan vi driva utvecklingen framåt och skapa friskare och hållbarare hästar. Sen har olika veterinärkliniker kommit olika långt med detta arbetssätt och det finns så klart mer att göra. Jag skulle bland annat vilja ha mer studier och forskning inom området. Sen tror jag att vi generellt kan bli bättre på att följa upp våra behandlade hästar. Att vi inte släpper i väg en häst för tidigt utan faktiskt lägger tid på att göra en sista uppföljning även om hästen inte längre har några bekymmer.

Vid en klinisk undersökning känner man igenom hästen och tittar på hur hästen rör sig på olika underlag.

I webinariet pratar du om att du som veterinär får av terapeuten tillbaka en viss kontroll av en häst som du tidigare behandlat. Vill du utveckla det lite?
– Det handlar om att ha en bra dialog mellan veterinären och terapeuten. Det kan vara så att vi har behandlat en häst på kliniken och i samråd med terapeuten lagt upp en rehabiliteringsplan. Då litar jag på att terapeuten sköter rehabiliteringen och uppdaterar mig om hur processen går. Jag få löpande avstämningar och vi kan under processens gång bolla idéer om något i planen behöver ändras.

Hur ser du på att vissa hästägare tar ut en terapeut till stallet i stället för att åka till klinik med hästen?
– Jag kan förstå att en hästägare i vissa fall väljer att ta ut en terapeut till stallet i stället för att åka till veterinären. Speciellt när man inte upplever något synbart fel på hästen. Där har terapeuten ett ansvar att ta reda på om dennes behandlingsmetoder räcker eller om hästägaren borde åka till veterinär. I de oklara fallen kan man som terapeut alltid ringa en veterinär för att rådfråga. Jag försöker ha väldigt god kontakt och relation med de terapeuter som arbetar i mitt område. Just för att öka samarbetet professionerna emellan.

Vad är viktigt som hästägare att ha med sig när det handlar om rehabilitering?
– Det är nog att ha realistiska förväntningar. Vid en skada försöker man alltid göra en prognos, att detta kan vi förvänta oss efter skadan är läkt. Beroende på vad prognosen säger behöver hästägaren anpassa sina förväntningar. Jag kan ibland uppleva att många hästägare har en förväntan att en skada eller symptom ska botas helt när det i själva verket beror på kroniska förändringar där man måste ändra och anpassa träningen. Jag ser dock en positiv utveckling till att hästägare är mer villiga att lägga tid och pengar på rehabilitering i dag än för några år sen. Det har nog mycket att göra med att kunskapen hela tiden ökar och att rehabilitering nu är en del i de flesta hästförsäkringarna. Det gör att många hästägare har möjlighet att lägga både tid och pengar på rehabilitering.  

I webinariet ”Rehabilitering för häst” svarar Enar Tollig och andra experter från olika yrkesgrupper om rehabiliteringsprocessen. De pratar om rehabiliteringsplanen, skillnaden mellan olika yrkesgrupperna samt hur forskningen inom rehabilitering för häst ser ut. 
Se webinariet gratis här