Foto: Andreas Johnsson

Jens Fredricson är uppvuxen på Flyinge. Hästar har varit hans vardag så länge han kan minnas, och hans yrke under nästan lika lång tid. Som stallmästare på Strömsholm och Flyinge ansvarar han bland annat för att både hästar och elever lärs upp i en ridkonst som ska vara långsiktig och högkvalitativ, och som bygger på rätt grunder.
– För en elev som kanske ska bli ridlärare själv och föra ridkonsten vidare är det viktigt att jobba med teorin utifrån våra ridhandböcker. Grundridningen – det är det arbetet som ska vara roligt!, säger han.

Känslan kan tränas upp
Men känslan är också en viktig del i ridkonsten.
– När du som ryttare lär dig att känna in och känna av din häst, och jobba utifrån det, då har du det jag kallar ”känsla”, säger Jens med inlevelse.
– Känslan kan du lära dig att hitta när du får sitta på en häst som kan och vet. Det är därför det är så avgörande att vi är noggranna och långsiktiga i utbildningen av våra unghästar, fortsätter han.

På anläggningarna lär sig eleverna vikten av noggrann unghästutbildning. 

Hårt arbete ligger bakom
På Strömsholm och Flyinge finns redan ett mycket gott hästmaterial tack vare utbildningstakten och den höga ambitionsnivån.
– Ett tiotal hästar per årgång utbildas, och ju större erfarenhet de får desto mer kan de fungera som schoolmasters i verksamheten. Målet är att samtliga hästar ska vara på S:t Georges-nivå, säger Jens.
– Vi har det inom räckhåll men det är inget man klarar av på en kafferast precis. Det har tagit oss lång tid och hårt arbete att komma dit vi är idag.

Flyinge, en av Sveriges riksanläggningar inom hästnäringen.

Viljan att lyckas måste vara störst
En hjärtefråga för Jens både som ryttare och hästmänniska och i egenskap av yrkesrollen stallmästare är att värna ridläraryrkets status och den svenska ridskolan generellt.
– Jag uppmuntrar våra elever här att bli ridlärare. Det är så viktigt för sporten i stort att det finns bra människor på marken som kan hjälpa ryttarna till fortsatt utveckling. Vi har historiskt sett haft för många unga ryttare på för unga hästar, då är det svårt att få till det.

Ridning är dock en färskvara. Hur ska man som elev eller student göra för att bibehålla både känslan och ridkunskapen efter avslutad utbildning?
– Vi kan ge alla elever en god introduktion och en solid grund att utgå ifrån. Men som ryttare och instruktör behöver du ständigt jobba vidare. Då krävs en grundmurad kärlek till hästen och känsla för ridningen.
Vad avgör om du lyckas eller inte som ryttare?
– Det viktigaste av allt är viljan att lyckas. Den måste vara större än rädslan att misslyckas. Jag brukar säga till mina elever att så länge man anstränger sig till hundra procent och gör så gott man kan så lär man sig.
Att anstränga sig till hundra procent innebär inte bara den sportsliga, fysiska insatsen på ridbanan. Nej, Jens menar hundra procent – totalt.
– Ja. Ibland får jag påminna eleverna om att det gäller att skapa rätt förutsättningar hela vägen. Man måste äta rätt, sova tillräckligt och nå ett inre lugn för att lyckas hela vägen. Hästarna känner alltför väl om du är sur och trött eller lider av prestationsångest. Det är inte hundraprocentiga förutsättningar – varken för häst eller ryttare.

Jens Fredricson, stallmästare på Flyinge och Strömsholm. Foto: Roland Thunholm