Text: Anki Yngve
Foto (vänster): Kajsa Ekedahl
Video (och skärmdump höger): Helena Nilsson/Fnork.se
  
Hej Åsa, först och främst, vem är du och vad är det för häst du har?
– Jag är snart 43 år, har ridit sedan barnsben och är numera WE- och dressyrryttare. Lapp Glans är en 17-årig kallblodstravarhingst jag köpte som åring och har haft som ridhäst från början. 
  
Har ni tävlat WE länge?
– Working equitation började jag med för två år sedan. Efter att ha varit utbränd och sjuk några år blev jag peppad av en vän att rida WE och satte vår första tävling som ett rehabiliteringsmål för mig själv. Lapp Glans var välutbildad i dressyr, som ju är grunden, och hinderträning tyckte vi båda två var jätteroligt.
– Vi debuterade i svår klass, lite kaxig ska man vara, eftersom jag sedan tidigare var van vid att rida på en hand och hästen behärskade alla rörelser som ingår. Resultatmässigt var det väl så där i tekniken, eftersom Lapp Glans som inte hade varit hemifrån på länge ansåg att det där med att stå stilla var för enkelt. Så han piafferade sig igenom halterna. Men jag blev biten och vi har fortsatt, utan piaffer i teknikmomentet.
  
Var München den internationella debuten? Hur gick det?
– München var vår första internationella start. Förra sommaren var vi med på en nationell, tysk tävling för att prova på. Men detta var som sagt den första ”riktiga” internationella. Och det gick väldigt bra!
– Mitt mål var att vi skulle ha roligt, göra stabila rundor och känna att min basnivå just nu platsar internationellt. Alla de målen uppfyllde vi, Lapp Glans stormtrivdes, han älskar publik och atmosfären och jag höll nerverna på plats. 
  
Vad har Lapp Glans för styrkor och svagheter?
– Han är otroligt arbetsvillig, intelligent, framåt och stark på alla sätt. Svagheterna är att han lätt blir för ”på” framåt och då blir lite framtung, plus att han har mycket humör som kan ställa till det om han inte är med på noterna. Du missar inte vad han tycker, om man säger så!
  
Vad fick ni för reaktioner i Tyskland, antar att det mest var spanska och portugisiska hästar i startfältet?
– Otroligt positiva reaktioner! Ja, det är mycket iberiska hästar, men även olika varmblodshästar och korsningar. I WE vill man gärna visa lite nationellt arv och på så sätt passar kallblodstravare bra, det är ju en skandinavisk ras. Väldigt många har kommit fram och frågat om rasen, hur de är och tycker att det är en helt fantastisk häst. 
 
Vilka erfarenheter tar du med dig hem?
– Med mig hem tar jag ett stärkt självförtroende och en enorm pepp att träna och tävla vidare! Jag har fått bra kritik från domare och medtävlare om de bitar vi ska jobba vidare med för att få högre poäng, och det stämde bra överens med min egen uppfattning. Mer energi och tryck, och att ”snäppa upp” formen lite mer står på förbättringslistan.
  
Jag läste att Lapp Glans är utbildad till svår dressyr, gör han alla Grand Prix-rörelser? 
– Ja, han är utbildad till svår nivå, enda GP-rörelsen som inte sitter är bytena i varje. Mest på grund av piloten… Jag har tänkt sätta dem, men har kommit till typ tre-fyra i varje. Sedan har något annat kommit emellan, så jag har fått lägga ner just det. Han har en underbar piaff och passage och gör rätt fina levader också.
  
Hur ser framtidsplanerna ut?
– Planen är att jobba vidare, rida Riksmästerskapen i augusti och sedan tävla mer utomlands i år, jag ska få ihop logistiken och ekonomin för det bara. Det stora målet är VM nästa år där Sverige har två platser, vi får kämpa för att en av dem ska bli vår.
  
Slutresultat i klassen
  
Klipp från teknikmomentet i München:

  
 Det inledande dressyrmomentet i samma tävling:

Anki Yngve

redaktion@hippson.se