Sport
Publicerad: 2014-09-15I huvudet på en överdomare: ”Du ska vara modig och våga säga till”
Vi har redan förbud mot vinklat spö i hoppning, och regler om bett och sporrar. Ändå höjs då och då röster om att det behövs tuffare domare och fler kontrollanter på tävling, till exempel vid framridningen. Men stämmer det?
Text: Åsa Pernes
Arkivfoto: Ida Röök
Vi ringer upp Marita Johansson som är både överdomare och A-domare i hoppning, och frågar vad hon tycker.
Behövs det fler och tuffare domare inom ridsporten?
– Överdomaren har en viktig roll på tävlingsplatsen, men jag tycker inte att vi behöver fler eller tuffare domare just nu. Faktum är dock att vi har fått fler och fler uppgifter, bland annat vad gäller utrustning som vi ska kontrollera. Det är betsling, sporrar, säkerhetsvästar, benskydd och så vidare. Om det här med olika kontroller ökar, då kommer vi nog att behöva vara flera på samma tävling i framtiden.
Hur ser du på din roll?
– Jag tycker att jag har en viktig uppgift och det är roligt att arbeta som domare och överdomare. Men du ska vara modig och våga säga till när du ser något. Du får inte fega ur! Sedan är det viktigt att man är påläst och behjälplig. Att vara påläst som överdomare är A och O, för du måste vara säker på din sak om du ska kunna konfrontera folk med olika saker som de har ”missat”. Du ska kunna göra det på ett trevligt sätt. Det kan gälla allt från utrustning till kval eller andra TR-frågor.
En del klagar på att de inte ser överdomaren vid framhoppningen, var ska han eller hon vara?
– Som överdomare är man hoppdomarens förlängda arm på tävlingsplatsen, när väl klasserna är igång ska man i första hand vara på framhoppningen. Visst ska du cirkulera runt också, men jag tycker inte att man ska tillbringa alltför mycket tid på läktaren eller i kafeterian under klassernas gång.
Man hör ibland skräckhistorier där ryttare exempelvis har gått undan och bestraffat sina hästar. Händer sådant ute på våra tävlingsplatser?
– Det händer nog. Men generellt sett tycker jag att det blir färre och färre otrevliga incidenter. De flesta är snälla mot sina hästar.
Upplever du att det är någon skillnad mellan ponny- och ridhästtävlingar?
– Ja, det gör jag, på ponnytävlingar är det mycket mer regler att ta hänsyn till. Man måste vara väl påläst när det gäller TR. Det gäller allt från betsling och säkerhetsvästar till sporrarnas längd och utseende. Här är inte ”allt tillåtet” som det lite är på ridhästtävlingar. En annan skillnad är förstås de hejande föräldrarna, på gott och ont. De som eldar på sina barn lite väl mycket när det gäller spö och drivning är inte så himla kul. Men de är som tur är en minoritet.
Är det någon skillnad mellan nivåerna på tävling, en del menar att det är fler incidenter i lägre klasser?
– Ja, här ser man verkligen skillnad. Det verkar som om många ungdomar och orutinerade ryttare inte bryr sig om att läsa TR. De kan inte reglerna, anmäler sig till och rider klasser som de inte får. Rider avdelning A fast de har en unghäst, och anmäler sig till meetings utan att ha kvalat in. Dessa ryttare vill rida och tävla, inte läsa tävlingsreglementet.
Berätta, hur går det till när någon exempelvis använder sitt spö fel inne på tävlingsbanan?
– Först säger jag något i stil med att ”nu får du lugna ner dig lite och vara försiktig med spöet” i mikrofonen. Jag upplever att de flesta, säkert 80 procent, då hejdar sig och inser att det där inte var bra.
– Om ryttaren däremot fortsätter, då säger jag att han eller hon ska komma upp till mig efter ritten, så att vi kan pratas vid mellan fyra ögon. Blir det för mycket får ryttaren ett gult kort. Vissa kan bli uteslutna direkt för osportsligt uppträdande, men det är som tur är inte jättevanligt.
– Många tycker att jag låter lite barsk och tuff, men det ska vara pinsamt att gå till domaren. Jag är där i första hand för hästarnas skull.
Är det ett problem med ponnyföräldrar, som det ibland påstås?
– Visst kommer det upp föräldrar till mig som är arga och irriterade, och tycker att jag har hängt ut deras barn. Men de är inte så många. Det finns förvånansvärt många bra föräldrar som kommer upp med sina barn till mig och vi har ett bra snack. Ibland gråter barnen lite när de kommer upp, och tycker att det är pinsamt att komma och prata med mig. Det ska vara pinsamt. Men min roll är absolut inte att vara otrevlig. Alla måste få en chans och fel kan alla göra. Många av dessa ryttare hälsar och kommer fram och pratar med mig senare, när vi möts på andra tävlingar.
Men sådant här händer väl bland storhästryttare också?
– Visst är det så. Det händer även bland elitryttare att jag får kalla upp någon till samtal. Jag minns en duktig ryttare som blev arg och slog sin häst. När hon kom upp till mig var hon dryg, arg och irriterad. När hon lämnade mig grät hon. Jag hade då förklarat för henne att ”därute står en massa barn och ungdomar som ser upp till dig. Du är en förebild för dessa ryttare, vad ska de tro när du gör så där”. Hon skämdes som en hund!
Det är inte tillåtet att använda sitt spö hur som helst, men är det inte svårt att avgöra exakt var gränsen går?
– Egentligen inte. Uppvinklat spö är förbjudet, du får heller inte använda spöet efter uteslutning, då riskerar du att få gult kort. Spöet får bara användas som en anvisning, inte som bestraffning.
Om man som publik ser något. Kan man säga till domaren då, eller måste domaren själv ha sett händelsen?
– Självklart kan man säga till om man ser något! Jag har varit med om det, det var en åskådare som kom fram och var upprörd över en ryttares beteende, ryttaren hade använt sporrarna oschysst. Jag kontaktade överdomaren och vi pratade ihop oss, sedan tog vi ett snack med den berörda ryttaren. Som medgav att han kanske blivit lite väl arg.
Men allt händer inte inne på banan. Det kan ske på framridningen, på framhoppningen eller mellan klasserna. Vad kan man göra åt det och vad har du upplevt?
– Det är svårt, när jag är domare och sitter och dömer då kan jag bara se det som händer på banan, och ansvara för det. Men ser överdomaren något, eller någon funktionär, då pratar vi ihop oss. Om jag ser något som jag undrar över när jag sitter och dömer, till exempel om sporrarna är för långa eller om betslingen ser felaktig ut, då ringer jag och så får överdomaren titta på det.
– Något som gör mig riktigt arg är när ryttare beter sig otrevligt mot funktionärer. Det är inte okej! Jag har kallat upp sådana ryttare för samtal.
Hur menar du då, har du något exempel?
– Där står funktionärerna på sin fritid, de gör det gratis så att du som ryttare ska kunna tävla. Då skriker man inte ”flytta på dig kärringjävel”. Vilket har hänt och inte är helt ovanligt.
Behöver vi hårdare regler, eller är regelverket okej?
– Jag tycker att Ridsportförbundet har gett oss bra verktyg. De har skärpt mycket i TR, så det är bra. Sedan uppmanas vi hela tiden att bli tuffare, och jag tycker att vi är tuffare! Om någon beter sig osportsligt är det ut med den ryttaren från banan som gäller.
– Däremot saknar jag något i regelverket om hur mycket man får tävla sin ponny eller häst, det är ett problem tycker jag. Här finns ingen bra begränsning på större meetings.
Är det ett nytt problem?
– Nu för tiden är det ganska många meetings. Ett exempel är föräldrar som köper en 20-årig ponny till sitt barn, som ska gå lätta klasser. Visst, men lätta klasser två gånger om dagen i fyra dagar, är det okej? Med framhoppning och allt. Hur mycket ska de rida?
– Jag som domare kan inte göra något i de fallen. Man ska vara rädd om sin kompis! En duktig ryttare skulle aldrig utsätta sin häst för något sådant. Han eller hon väljer tävlingsplats och klasser med omsorg. Det ska vara bra underlag, bra hindermaterial, bra banbyggare och så vidare.
Är det här frågor som ni domare pratar om – alltså hur ryttare använder spö, sporrar och så vidare?
– Ja, vi pratar om sådant. Vi har träffar där vi diskuterar och ventilerar olika saker, det behövs. Senast var det ett ponnybett vi diskuterade. Jag tolkade det som att det inte var tillåtet medan en kollega till mig tolkade det som att det var okej att använda. Det är inte helt lätt att avgöra ute på plats. Vi har önskat oss någon form av bildbank med bett, som vi kan ta fram och titta på.
Har du blivit hotad någon gång?
– Ja, det har jag blivit vid några tillfällen. Visst är det tråkigt när man blir utskälld och får höra att allt är domarens fel. Det händer att folk säger taskiga saker och beter sig illa, men det är som tur är sällan.
Kan du ge något exempel?
– Det mest obehagliga var nog en 18-årig kvinna som sporrade och slog sin häst ganska mycket. Jag ropade att nu var det nog och sa att hon skulle komma upp och prata med mig, det dröjde innan hon kom. När hon sedan dök upp hade hon med sig tre killar som stod utanför domartornet. Hon ställde sig ganska nära mig och skrek att jag minsann inte skulle måla upp henne som någon ”jävla djurplågare”. Hon talade också om för mig hur illa omtyckt jag var som domare och hur ”jävla dålig” alla tyckte att jag var. Det var faktiskt riktigt obehagligt och jag blev oerhört ledsen.
År 2013 var det totalt 13 anmälningar som gick till Disciplinnämnden. Känns det som en rättvisande siffra för antalet allvarliga incidenter?
– Det låter ganska lite tycker jag.
Intervjun tar nästan inte slut, för Marita är engagerad och vill säga mycket. Hon avslutar med att själv göra en kort sammanfattning.
– Jag älskar att döma och som domare har jag en jätteviktig roll. Det är väldigt kul med tävlingar och det har blivit mycket bättre, det är sällan man ser riktigt oschyssta ryttare. De försvinner, för det går inte att tävla om man inte är rädd om sin bästa vän. Vi har ju bra förebilder som Malin Baryard Johnsson, alla vill rida som henne. Proffsen säger säkert till sina hästar också ibland, för det måste man. Men man får aldrig vara oschysst!
taggar
Liknande webbartiklar
- Lagledare döms till böter för olämpligt uppträdande
- Debatt: Är det dags att sluta vara domare?
- Sanna ansågs för tung för sin ponny – fick gult kort och varning
- Sophie Lindström: ”Det är inte de som väljer livet som tävlingshästar”
- Torgersen om nämndens beslut: ”Vi accepterar det”
- Regelbundna kontroller av bett på tävling – för hästens bästa
- Överdomare besiktigade hästar på tävling: ”En konstig situation”
- Ekipage diskade på grund av miss med vaccinationsintyg: ”Bara ryttarens ansvar”
- Nya förslag i TR – inte fler än tre på prisutdelning
- Helt okej att tävla i kortärmat
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Se världscupfinalens svenska segerrundor
Sverige är dubbelt upp världscupmästare och där till fick vi även en tredjeplats i hoppning. De svenska ryttarna har minst sagt levererat i Riyadh.
I Hippson-TV kan du se såväl Patrik som Henriks sista rundor
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Svårklasscup i WE ska avgöras under SIHS
Working equitation har under flera år varit en uppvisningsgren under Sweden International Horse Show. Nu tar grenen ett nytt grepp.
Återupplev den svenska hoppmagin
Vilken lördagskväll det blev när den svenska hoppubliken än en gång fick uppleva sport på allra högsta nivå. Inte mindre än två svenskar på podiet.
Bildbomb: Följ den rafflande finalen genom Tomas Holcbechers lins
Hästarna kan vara vägen tillbaka till skolan
Med hjälp av hästarna vill Ulla-Karin hjälpa barn tillbaka till skolan. Deltagandet i projektet HästSam ska främja relationer, trygghet och lärande.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!