Text: Anna Nordin
  
I maj var sadelmakaren Jochen Schleese från nätverket Saddlefit 4 Life i Sverige. Detta för att, under ett arrangemang av Ulrika Söderberg på Equikraft, undervisa om sadelanpassning för både häst och ryttare.
En kväll föreläste han för branschpersoner inne på Knytpunkten på Strömsholm. Då berättade han bland annat att många kvinnliga ryttare, däribland Anky van Grunsven, är opererade i ryggen på grund av hur bäckenet hamnar i traditionella sadlar. För att undvika tryck på ”de privata delarna” vinklas bäckenet bakåt, detta ger ett onaturligt tryck på de nedre ryggkotorna.
– Ingen sadel passar hästen om den inte passar ryttaren. Då kommer du inte att kunna sitta i balans vilket gör att du sätter dig i en position som påverkar både dig och hästen negativt, menar Jochen Schleese.
  
Anpassat för barnafödande
Kvinnans bäcken är anpassat för att kunna föda barn, något som gör att det skiljer sig från mannens på många sätt. Bland annat är kvinnors sittben placerade längre fram (mannens är centrerade under ryggraden). Blygdbenet är i jämnhöjd med sittbenen (mannens längre upp), kvinnor har betydligt kortare svanskota och rumpmusklerna är placerade högre upp än på en man.
– Skillnaderna är de facto så stora att man inom rättsmedicinen använder just bäckenet för att avgöra om ett skelett har tillhört en man eller en kvinna, säger Jochen.
Det är inte bara bäckenet som skiljer sig åt, det gör även längdförhållandet mellan över- och underbenen.
– Kvinnor har generellt sett längre överben än underben, medan motsatsen gäller för män. Dessutom har kvinnor till stor del muskelmassan på insidan av låret, medan män har mer muskler på baksidan. Det påverkar både placeringen av stigbygelkrampan och knästöden, menar Schleese, som själv marknadsför ”kvinnoanpassade” sadlar.
Han fortsätter:
– Att kvinnor behöver sadlar anpassade för kvinnokroppar är inte någon modegrej utan helt och hållet baserat på fakta. Vem som helst kan förstå det om man tittar på två skelett och jämför skillnaderna.

Jochen Schleese in action på Strömsholm. Foto: Maria Sjölinder

Exempel på ”sadelbesvär”
  
Jochen Schleese guidar åhörarna på föreläsningen kring vad han menar är orsaker bakom några av de vanligaste sadelproblemen bland (kvinnliga) ryttare:
  
Skavsår på blygdbenet
Om sadeln inte sätter dig i en position där du är i balans, finns risken att du sätter dig så att blygdbenet slår i sadeln för att hålla balansen. I sadlar utformade för kvinnor finns ofta en urskålning för att skydda blygdbenet från tryck.
  
Skavsår av troskanten
Män har ganska tätt mellan sittbenen och sadlar är därför traditionellt relativt smala i sätet, vilket gör att många kvinnors sittben hamnar utanför säteskanten. Det försämrar stabiliteten i sitsen och är vanligen även obekvämt.
Om sittytan på sadeln är för smal kommer sittbenen att hamna precis på sömmen i kanten av sätet. Det leder lätt till smärta, skav och obehag.
– Du kan själv kolla var i din sadel som sittmärkena syns efter ridning. Hamnar de precis på sömmen? I så fall är sätet för smalt, vilket gör att sadeln upplevs som hård och man får ont i rumpan, säger Jochen.
  
Knipande överskänkel
Om sittytan på sadeln är smalare än ytan mellan sittbenen får sittbenen inget stöd. Då måste benen spännas för att ”hållas ihop” och skydda dina privata delar från att slå i sadeln. Spända ben trycker upp ryttaren ur sadeln och försämrar sitsen. En klämmande skänkel försämrar också lyhördheten hos hästen.
  
Stolsits/utåtvinklade fötter
Eftersom kvinnans lårmuskler (bland annat hamstringsmusklerna som ansvarar för böjning i knäleden och sträckning i höftleden) till stor del sitter på insidan av benet, jämfört med som hos mannen på baksidan, behöver benen mer plats i sadeln.
Om sadeln är för vid mellan låren kommer benen att stå ut från sadeln och åka framåt. Ryttaren hamnar då i stolsits, med dålig kontakt och med tårna pekandes utåt i stället för framåt. För att sadeln ska passa kvinnor behöver den enligt Schleese kombinera ett brett säte, med stöd för sittbenen, med en smal midja där insidan av låren ska vila.
Kvinnors längre överben gör dessutom att stigbygelkramporna bör vara placerade något längre bak än vad de traditionellt sett är, annars hamnar man lätt i stolsits.
  
Knäna utanför kåpan/knäsmärta/ryggsmärta
Om överbenen inte får plats i sadeln – på grund av felvinklade knästöd, felplacerade stigbygelkrampor eller för bred sadelmidja – hamnar de fel och då rätas även de båda S-kurvorna i ryggen ut. Därmed slutar den stötupptagande förmågan att fungera som den ska, vilket kan leda till ryggont hos både häst och ryttare. Det kan även leda till smärta och skador i knäleder och knäligament.
  
Ryggproblem
Om sadeln ger för lite stöd baktill kommer kvinnan vara tvungen att felvinkla sitt bäcken för att få stöd, vilket på sikt leder till ryggsmärtor.
– Flatbacksadlar är rena mardrömmen för en kvinnorygg, menar Jochen.
Dessa är enligt honom tillverkade för att passa män, där de båda sittbenen tillsammans med svanskotan bildar en tripod med tre lika långa ben. Män får alltså stöd av svanskotan i en ”platt” sadel.
– Kvinnans svanskota är mycket kortare. Dessutom är rumpmusklerna placerade högre upp jämfört med en mans, vilket gör att hon behöver rulla längre bak för att få stöd av dem. Alltså om inte sadeln kan kompensera för detta genom mer stoppning baktill i sätet.
Om sadeln inte är uppbyggd bak är enda alternativet för många kvinnor, enligt Schleese, att vinkla bäckenet fel vilket är skadligt på sikt.
– Tyvärr är alltför många vana vid det, de vet inte om något annat.
  
Höftsmärta
Bäckenets form gör enligt Jochen att kvinnans normala benställning i sadeln hamnar lite längre fram än mannens. Om kvinnan drar bak benet kommer en sena att ta emot skelettkanten vid höftkulans urgröpning, vilket ger smärta som gör att man drar fram benet igen, hamnar i bakvikt och håller för mycket i tygeln.

Missa inte Hippson nummer 4 2019 – med mer sadeltips
I aktuellt nummer av kunskapsmagasinet Hippson, som börjar delas ut till prenumeranterna den 8/8 och finns i butik från den 13 augusti, berättar Jochen Schleese hur du säkerställer att sadeln även passar hästen. Missa inte det!
Läs mer om tidningsnumret

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se