Överst till höger en kvinnas respektive en mans bäcken. Foto: Tomas Holcbecher (vänster) och Johan Sjögren
Sadlar har tillverkats av män för män i 4 500 år. En tradition som har fortsatt och som ibland ställer till problem i dag, när så många kvinnor rider. Det kvinnliga och manliga bäckenet skiljer sig markant åt, vilket gör att vissa kvinnor kan ha svårt att sitta bra i sadeln.
Text: Anna Nordin
I maj var sadelmakaren Jochen Schleese från nätverket Saddlefit 4 Life i Sverige. Detta för att, under ett arrangemang av Ulrika Söderberg på Equikraft, undervisa om sadelanpassning för både häst och ryttare.
En kväll föreläste han för branschpersoner inne på Knytpunkten på Strömsholm. Då berättade han bland annat att många kvinnliga ryttare, däribland Anky van Grunsven, är opererade i ryggen på grund av hur bäckenet hamnar i traditionella sadlar. För att undvika tryck på ”de privata delarna” vinklas bäckenet bakåt, detta ger ett onaturligt tryck på de nedre ryggkotorna.
– Ingen sadel passar hästen om den inte passar ryttaren. Då kommer du inte att kunna sitta i balans vilket gör att du sätter dig i en position som påverkar både dig och hästen negativt, menar Jochen Schleese.
Anpassat för barnafödande
Kvinnans bäcken är anpassat för att kunna föda barn, något som gör att det skiljer sig från mannens på många sätt. Bland annat är kvinnors sittben placerade längre fram (mannens är centrerade under ryggraden). Blygdbenet är i jämnhöjd med sittbenen (mannens längre upp), kvinnor har betydligt kortare svanskota och rumpmusklerna är placerade högre upp än på en man.
– Skillnaderna är de facto så stora att man inom rättsmedicinen använder just bäckenet för att avgöra om ett skelett har tillhört en man eller en kvinna, säger Jochen.
Det är inte bara bäckenet som skiljer sig åt, det gör även längdförhållandet mellan över- och underbenen.
– Kvinnor har generellt sett längre överben än underben, medan motsatsen gäller för män. Dessutom har kvinnor till stor del muskelmassan på insidan av låret, medan män har mer muskler på baksidan. Det påverkar både placeringen av stigbygelkrampan och knästöden, menar Schleese, som själv marknadsför ”kvinnoanpassade” sadlar.
Han fortsätter:
– Att kvinnor behöver sadlar anpassade för kvinnokroppar är inte någon modegrej utan helt och hållet baserat på fakta. Vem som helst kan förstå det om man tittar på två skelett och jämför skillnaderna.
Jochen Schleese in action på Strömsholm. Foto: Maria Sjölinder
Exempel på ”sadelbesvär”
Jochen Schleese guidar åhörarna på föreläsningen kring vad han menar är orsaker bakom några av de vanligaste sadelproblemen bland (kvinnliga) ryttare:
Skavsår på blygdbenet
Om sadeln inte sätter dig i en position där du är i balans, finns risken att du sätter dig så att blygdbenet slår i sadeln för att hålla balansen. I sadlar utformade för kvinnor finns ofta en urskålning för att skydda blygdbenet från tryck.
Skavsår av troskanten
Män har ganska tätt mellan sittbenen och sadlar är därför traditionellt relativt smala i sätet, vilket gör att många kvinnors sittben hamnar utanför säteskanten. Det försämrar stabiliteten i sitsen och är vanligen även obekvämt.
Om sittytan på sadeln är för smal kommer sittbenen att hamna precis på sömmen i kanten av sätet. Det leder lätt till smärta, skav och obehag.
– Du kan själv kolla var i din sadel som sittmärkena syns efter ridning. Hamnar de precis på sömmen? I så fall är sätet för smalt, vilket gör att sadeln upplevs som hård och man får ont i rumpan, säger Jochen.
Knipande överskänkel
Om sittytan på sadeln är smalare än ytan mellan sittbenen får sittbenen inget stöd. Då måste benen spännas för att ”hållas ihop” och skydda dina privata delar från att slå i sadeln. Spända ben trycker upp ryttaren ur sadeln och försämrar sitsen. En klämmande skänkel försämrar också lyhördheten hos hästen.
Stolsits/utåtvinklade fötter
Eftersom kvinnans lårmuskler (bland annat hamstringsmusklerna som ansvarar för böjning i knäleden och sträckning i höftleden) till stor del sitter på insidan av benet, jämfört med som hos mannen på baksidan, behöver benen mer plats i sadeln.
Om sadeln är för vid mellan låren kommer benen att stå ut från sadeln och åka framåt. Ryttaren hamnar då i stolsits, med dålig kontakt och med tårna pekandes utåt i stället för framåt. För att sadeln ska passa kvinnor behöver den enligt Schleese kombinera ett brett säte, med stöd för sittbenen, med en smal midja där insidan av låren ska vila.
Kvinnors längre överben gör dessutom att stigbygelkramporna bör vara placerade något längre bak än vad de traditionellt sett är, annars hamnar man lätt i stolsits.
Knäna utanför kåpan/knäsmärta/ryggsmärta
Om överbenen inte får plats i sadeln – på grund av felvinklade knästöd, felplacerade stigbygelkrampor eller för bred sadelmidja – hamnar de fel och då rätas även de båda S-kurvorna i ryggen ut. Därmed slutar den stötupptagande förmågan att fungera som den ska, vilket kan leda till ryggont hos både häst och ryttare. Det kan även leda till smärta och skador i knäleder och knäligament.
Ryggproblem
Om sadeln ger för lite stöd baktill kommer kvinnan vara tvungen att felvinkla sitt bäcken för att få stöd, vilket på sikt leder till ryggsmärtor.
– Flatbacksadlar är rena mardrömmen för en kvinnorygg, menar Jochen.
Dessa är enligt honom tillverkade för att passa män, där de båda sittbenen tillsammans med svanskotan bildar en tripod med tre lika långa ben. Män får alltså stöd av svanskotan i en ”platt” sadel.
– Kvinnans svanskota är mycket kortare. Dessutom är rumpmusklerna placerade högre upp jämfört med en mans, vilket gör att hon behöver rulla längre bak för att få stöd av dem. Alltså om inte sadeln kan kompensera för detta genom mer stoppning baktill i sätet.
Om sadeln inte är uppbyggd bak är enda alternativet för många kvinnor, enligt Schleese, att vinkla bäckenet fel vilket är skadligt på sikt.
– Tyvärr är alltför många vana vid det, de vet inte om något annat.
Höftsmärta
Bäckenets form gör enligt Jochen att kvinnans normala benställning i sadeln hamnar lite längre fram än mannens. Om kvinnan drar bak benet kommer en sena att ta emot skelettkanten vid höftkulans urgröpning, vilket ger smärta som gör att man drar fram benet igen, hamnar i bakvikt och håller för mycket i tygeln.
Missa inte Hippson nummer 4 2019 – med mer sadeltips
Lördag avgjordes sex- och sjuårsfinalerna under Champion of the Youngsters på Grevagården. Pontus Westergren och Jörgen Larsson var i topp.
Lyckan över den importerade ponnyn förbyttes snart till oro när kvarka konstaterades. Men smittspridningen hindrades tack vare god isolering.
Jenny Stjernsten: "Bestämde att det bara var jag som skulle hantera Luna"
I havren har naturen fått ihop en utmärkt sammansättning av energi, protein, fibrer och fett. Men långt ifrån alla hästar tål havre – eller snarare stärkelsen i den.
Paradressyrens lagtävling under EM i Rotterdam är avgjord. Det svenska laget slutade på en sjundeplats under lördagen, endast 0,052 procent efter Italien.
Det var Tysklands och kvinnornas dag vid EM i Rotterdam, när det var dags för kürfinal. Werth vann, med Schneider och Bredow-Werndl hack i häl.
Det blir två svenska ryttare i hoppningens EM-final under söndagen. Nu står det även klart att Peder Fredricson väljer att rida, likt Henrik von Eckermann.
Peder: "Får försöka göra så gott vi kan – och se hur långt det räcker"
Ingen rådde på den regerande Europamästaren Isabell Werth när kürfinalen avgjordes i Rotterdam. Tillsammans med Bella Rose säkrade hon EM-guldet.
Silver till Dorothee Schneider – brons till Jessica von Bredow-Werndl
Patrik Kittel och Well Done de la Roche CFM fick till en riktigt bra kür. De belönades med 82,296 procent av domarna, de högsta poängen ekipaget fått i kür.
Patrik summerar EM-veckan: " Överlag ett jätte-, jättebra EM"
På Grevlundagården, hos Lisen och Peder Fredricson, utbildas hästar på elitnivå. Hållbarhet och kvalitet är A och O, exempelvis får inte strömaterialet damma.
Henrik von Eckermann har bestämt sig, han rider söndagens final i EM med Toveks Mary Lou. Ekipaget är mindre två rivningar efter ledande Ben Maher.
"Hon känns jättebra och fräsch och toppen därför väljer jag att rida"
Therese Nilshagen och Juliette Ramel summerar sina kürritter, som inte gick riktigt så bra som de önskat. Dante var matt och Buriel K.H. överladdad.
"Vi åker hem med en lagmedalj vilket är jätteroligt och lite plåster på såren"
Evelina Tovek har varit en del av det svenska EM-laget i Rotterdam. En mitt i gänget men samtidigt helt i skuggan av de fyra ryttarna som ridit.
När Lena Malmström red in på banan vid EM i paradressyr i Rotterdam gjorde hon det på sin egen uppfödning – det sjuåriga stoet Fabulous Fidelie.
Malmström: "Har utbildat henne själv med hjälp av Stefan Jansson"
Agneta Högsvik Hjerpes katt Freddy har en härlig personlighet och han har så här i mästerskapstider full koll på sändningarna via tv.
Missa inte det söta klippet i Hippson-TV: "Verkar vilja följa i mattes fotspår"
Belgiska hopplaget hade som mål att kvala till OS i Tokyo 2020 vid EM i Rotterdam. De gjorde inte bara det, utan tog dessutom EM-medalj för första gången.
Kontrolleras släpet regelbundet vet du att din häst reser tryggt. Och många som struntar i att serva sin hästtransport råkar istället ut för dyra reparationer.
Både Henrik von Eckermann och Peder Fredricson är inom två rivningar från guldmedaljen. Men att de startar i finalen är ingen självklarhet.
Det blev ingen medalj för det svenska hopplaget vid EM i Rotterdam på fredagen. Både ryttarna och förbundskapten är överens om att det blev stolpe ut.
Se ritterna: "Ska man ta medalj måste man leverera felfria rundor"
Paradressyrens lagtävling går över två dagar vid EM i Rotterdam. När Anita Johnsson och Felicia Grimmenhag ridit ligger Sverige på en elfte plats.
Förbundskapten Agneta Aronsson: "Det har gått bra, lite bättre än i går"
Ponnyn Hope har hittats efter att ha varit försvunnen i en vecka. För SVT berättar ägaren om känslorna kring att ha honom hemma igen.
Med bland annat:
– Henrik Ankarcrona
– Patrik Kittels drömgård
– Kom igång med frihetsdressyr
– Övergången från bete
– Rutiner för ett lyckat meeting
...och mycket mycket mer
Läs numret i det digitala arkivet
Ansvarig utgivare: Ann-Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
