Utrustning
Publicerad: 2019-08-08
Överst till höger en kvinnas respektive en mans bäcken. Foto: Tomas Holcbecher (vänster) och Johan Sjögren
"Manliga" sadlar kan skada kvinnliga kroppar
Artikeln publicerades ursprungligen 2019-08-08. Eftersom det är en läsarfavorit ur arkivet väljer Hippson att återpublicera artikeln på nytt.
Sadlar har tillverkats av män för män i 4 500 år. En tradition som har fortsatt och som ibland ställer till problem i dag, när så många kvinnor rider. Det kvinnliga och manliga bäckenet skiljer sig markant åt, vilket gör att vissa kvinnor kan ha svårt att sitta bra i sadeln.
Text: Anna Nordin
I maj var sadelmakaren Jochen Schleese från nätverket Saddlefit 4 Life i Sverige. Detta för att, under ett arrangemang av Ulrika Söderberg på Equikraft, undervisa om sadelanpassning för både häst och ryttare.
En kväll föreläste han för branschpersoner inne på Knytpunkten på Strömsholm. Då berättade han bland annat att många kvinnliga ryttare, däribland Anky van Grunsven, är opererade i ryggen på grund av hur bäckenet hamnar i traditionella sadlar. För att undvika tryck på ”de privata delarna” vinklas bäckenet bakåt, detta ger ett onaturligt tryck på de nedre ryggkotorna.
– Ingen sadel passar hästen om den inte passar ryttaren. Då kommer du inte att kunna sitta i balans vilket gör att du sätter dig i en position som påverkar både dig och hästen negativt, menar Jochen Schleese.
Anpassat för barnafödande
Kvinnans bäcken är anpassat för att kunna föda barn, något som gör att det skiljer sig från mannens på många sätt. Bland annat är kvinnors sittben placerade längre fram (mannens är centrerade under ryggraden). Blygdbenet är i jämnhöjd med sittbenen (mannens längre upp), kvinnor har betydligt kortare svanskota och rumpmusklerna är placerade högre upp än på en man.
– Skillnaderna är de facto så stora att man inom rättsmedicinen använder just bäckenet för att avgöra om ett skelett har tillhört en man eller en kvinna, säger Jochen.
Det är inte bara bäckenet som skiljer sig åt, det gör även längdförhållandet mellan över- och underbenen.
– Kvinnor har generellt sett längre överben än underben, medan motsatsen gäller för män. Dessutom har kvinnor till stor del muskelmassan på insidan av låret, medan män har mer muskler på baksidan. Det påverkar både placeringen av stigbygelkrampan och knästöden, menar Schleese, som själv marknadsför ”kvinnoanpassade” sadlar.
Han fortsätter:
– Att kvinnor behöver sadlar anpassade för kvinnokroppar är inte någon modegrej utan helt och hållet baserat på fakta. Vem som helst kan förstå det om man tittar på två skelett och jämför skillnaderna.
Jochen var tidigare tysk landslagsryttare i fälttävlan. Efter karriären vidareutbildade han sig hos Passier och blev ”Certified Master Saddler”. Han har i dag ett eget sadelmärke och har gjort kvinnliga sadlar till sin specialitet. Dessutom har han grundat nätverket Saddlefit 4 Life, för kunskapsspridning inom sadelinpassning.
Jochen Schleese in action på Strömsholm. Foto: Maria Sjölinder
Exempel på ”sadelbesvär”
Jochen Schleese guidar åhörarna på föreläsningen kring vad han menar är orsaker bakom några av de vanligaste sadelproblemen bland (kvinnliga) ryttare:
Skavsår på blygdbenet
Om sadeln inte sätter dig i en position där du är i balans, finns risken att du sätter dig så att blygdbenet slår i sadeln för att hålla balansen. I sadlar utformade för kvinnor finns ofta en urskålning för att skydda blygdbenet från tryck.
Skavsår av troskanten
Män har ganska tätt mellan sittbenen och sadlar är därför traditionellt relativt smala i sätet, vilket gör att många kvinnors sittben hamnar utanför säteskanten. Det försämrar stabiliteten i sitsen och är vanligen även obekvämt.
Om sittytan på sadeln är för smal kommer sittbenen att hamna precis på sömmen i kanten av sätet. Det leder lätt till smärta, skav och obehag.
– Du kan själv kolla var i din sadel som sittmärkena syns efter ridning. Hamnar de precis på sömmen? I så fall är sätet för smalt, vilket gör att sadeln upplevs som hård och man får ont i rumpan, säger Jochen.
Knipande överskänkel
Om sittytan på sadeln är smalare än ytan mellan sittbenen får sittbenen inget stöd. Då måste benen spännas för att ”hållas ihop” och skydda dina privata delar från att slå i sadeln. Spända ben trycker upp ryttaren ur sadeln och försämrar sitsen. En klämmande skänkel försämrar också lyhördheten hos hästen.
Stolsits/utåtvinklade fötter
Eftersom kvinnans lårmuskler (bland annat hamstringsmusklerna som ansvarar för böjning i knäleden och sträckning i höftleden) till stor del sitter på insidan av benet, jämfört med som hos mannen på baksidan, behöver benen mer plats i sadeln.
Om sadeln är för vid mellan låren kommer benen att stå ut från sadeln och åka framåt. Ryttaren hamnar då i stolsits, med dålig kontakt och med tårna pekandes utåt i stället för framåt. För att sadeln ska passa kvinnor behöver den enligt Schleese kombinera ett brett säte, med stöd för sittbenen, med en smal midja där insidan av låren ska vila.
Kvinnors längre överben gör dessutom att stigbygelkramporna bör vara placerade något längre bak än vad de traditionellt sett är, annars hamnar man lätt i stolsits.
Knäna utanför kåpan/knäsmärta/ryggsmärta
Om överbenen inte får plats i sadeln – på grund av felvinklade knästöd, felplacerade stigbygelkrampor eller för bred sadelmidja – hamnar de fel och då rätas även de båda S-kurvorna i ryggen ut. Därmed slutar den stötupptagande förmågan att fungera som den ska, vilket kan leda till ryggont hos både häst och ryttare. Det kan även leda till smärta och skador i knäleder och knäligament.
Ryggproblem
Om sadeln ger för lite stöd baktill kommer kvinnan vara tvungen att felvinkla sitt bäcken för att få stöd, vilket på sikt leder till ryggsmärtor.
– Flatbacksadlar är rena mardrömmen för en kvinnorygg, menar Jochen.
Dessa är enligt honom tillverkade för att passa män, där de båda sittbenen tillsammans med svanskotan bildar en tripod med tre lika långa ben. Män får alltså stöd av svanskotan i en ”platt” sadel.
– Kvinnans svanskota är mycket kortare. Dessutom är rumpmusklerna placerade högre upp jämfört med en mans, vilket gör att hon behöver rulla längre bak för att få stöd av dem. Alltså om inte sadeln kan kompensera för detta genom mer stoppning baktill i sätet.
Om sadeln inte är uppbyggd bak är enda alternativet för många kvinnor, enligt Schleese, att vinkla bäckenet fel vilket är skadligt på sikt.
– Tyvärr är alltför många vana vid det, de vet inte om något annat.
Höftsmärta
Bäckenets form gör enligt Jochen att kvinnans normala benställning i sadeln hamnar lite längre fram än mannens. Om kvinnan drar bak benet kommer en sena att ta emot skelettkanten vid höftkulans urgröpning, vilket ger smärta som gör att man drar fram benet igen, hamnar i bakvikt och håller för mycket i tygeln.
(För en avspänd häst som kan prestera optimalt behövs en avspänd ryttare, och alltså en sadel som passar även ”piloten”.)
- Känsla av att ”slitas isär” vid höfterna
- Ryggsmärta
- Nacksmärta
- Smärta i knäna
- Diskproblem i ryggen
- Urinvägsinfektioner
- Bäckenproblem/obehag
- Dålig sits
- Framför/bakom hästens rörelse
- Knän och tår utåtvinklade
- Får kämpa för att sitta still i sadeln
- Stolsits
- Svängande/flaxande ben/skänklar
- Obalanserad
- Svårt att sitta ner i trav

I aktuellt nummer av kunskapsmagasinet Hippson, som börjar delas ut till prenumeranterna den 8/8 och finns i butik från den 13 augusti, berättar Jochen Schleese hur du säkerställer att sadeln även passar hästen. Missa inte det!
Läs mer om tidningsnumret
Liknande webbartiklar
- Hästsportaffär med 90 år på nacken: "Det går att hoppa 1,80 i manskapssadel också"
- Konsten att hitta rätt sadel: ”Det är rätt mycket pengar det handlar om”
- Sadeln måste ge hästen rörelsefrihet
- KGL. HOF SADELMAGER BRØDRENE F. & L. DAHLMAN
- Syna och förnya den gamla sadeln
- Forskningskollen: Sadeln kan avslöja både hälta och ryttarfel
- Danny Kroetch kommer till Sverige: '"Han har anpassat över 60.000 sadlar"
- En sadelpadd du korrigerar med luft
- Så påverkar sadelns passform din häst
- "Ställ massor av frågor till sadelinprovaren"

Sociala medier räddade överraskningsfölet
En dag när Karolina Rosqvist kom ut i hästarnas hage låg det ett litet föl där. Söta lilla Samherji är resultatet av en tjuvbetäckning.
Se SVT:s inslag när de hälsar på Karolina och Samherji i stallet

Placering för Henrik von Eckermann
På fredagskvällen blev Henrik von Eckermann placerad i en 1,50-klass med omhoppning tillsammans med Glamour Girl.

"Viktigt med realistiska förväntningar"
Enar Tollig är veterinär för det svenska fälttävlanslandslaget. Här ger han sin syn på rehabilitering och vikten av ett bra teamwork.
– Samarbete över yrkesgränsen ger hållbara och friska hästar

Hästar motiverar elever till skolarbete
Att inkludera hästar i undervisningen kan hjälpa elever att klara av skolan. Det menar Fia Davidsson som tar med sina elever till stallet.
Socialpedagogen: ”Lär sig om sig själva i förhållande till hästen”

Är alltid ditt ansvar att hästen har vatten
Vad gör man som hästägare när vattnet är förorenat eller inte alls kommer ur kranen? Josefine Elving, forskare på SVA, berättar om den viktiga reservplanen.
"Bara fantasin sätter gränser för var det går att få tag i vatten."

Den coolaste katten i hästhagen
Här har vi en riktigt cool katt som inte har några som helst problem med att skaffa nya vänner. I hagen med unghästarna trivs han bra.

Patrik Kittel kommer inte till Göteborg
Gothenburg Horse Show krockar i år med tävlingar i Doha. Patrik Kittel har nu bekräftat, till SVT Sport, att han väljer att tävla i Qatar istället.

Vill skapa ökad säkerhet med nytt verktyg
Genom ett systematiskt säkerhetsarbete hoppas Svenska ridsportförbundet kunna minska antalet olyckor inom sporten.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar

Teknik som förenklar hästägandet
AI-teknikens intåg i våra stall gör att hästägare kan larmas under dygnets alla timmar och snart lanseras även ett koliklarm. Emelie Lindell förklarar.

Patrik Kittel tog en placering i Amsterdam
Världscupen har intagit Amsterdam och för dressyrens del är tävlingen i full gång. På fredagen tog Patrik Kittel en placering.

Ökade kostnader drabbar ridskolor
Det har blivit allt dyrare att driva ridskola och flera terminsavgifter har höjts. Vissa elever väljer att sluta rida när även privatekonomin påverkas.

Video: Fredrik Bergendorff om säkerhet
Sveriges förbundskapten berättar om förslaget kring nya flaggregler och hur nya utlösningsbara hinder med svensk teknik kommer på bred front inom fälttävlan.
Se och lyssna på intervjun: "Har fått ryttarna att rida ännu mer exakt"

De är årets testryttare vid Bruksprovet
En av publikfavoriterna vid Bruksprovet är hingstarnas testridning. Här presenteras årets testryttare i både hoppning och dressyr.

Rak häst i uppridning på medellinjen
Hur får man till den där perfekta uppridningen i galopp längs medellinjen, följt av halt, hälsning och igångsättning?

Ett kungligt liv nära hästarna
Drottning Elizabeth II var en passionerad hästälskare. Hästarna följde henne genom livet och hon har gjort ett stort avtryck inom ridsporten.
Delade hästintresset med familjen

Björn Svensson: ”Var brutalt ärlig”
Björn Svensson är en av Sveriges främsta unghästutbildare. Här bjuder han på sina bästa tips för dig som letar efter ny häst samt hur de själva arbetar.
Allt du upplever med hästen vid provridning ska du kunna leva med

Bruno lämnar hagen med elegant språng
Louise Svantes Annbjers valack Bruno är en spjuver utöver det vanliga. I klippet hoppar han över tråden och ser väldigt nöjd ut med sig själv.

Svenska idéer ska göra fälttävlan säkrare
Straffpoäng för riven flagga, regler om marklinjer och MIM-teknik. Svenska initiativ och teknik ska göra internationell fälttävlan säkrare.

Hästar rids genom öppen eld för att renas
Ett hundratal hästar rids varje år genom öppen eld under festivalen Las Luminarias i San Bartolomé de Pinares, Spanien.

Vinterns träning har gett resultat
Almida Ericsson har varit på årets första tävling och är nöjd med hur det gick. Hon vågar galoppera på och kan hålla nervositeten under kontroll.
Träningsakademin: "Kändes jättebra att starta året på bästa sätt"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren


Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– TEMA: Framtidens Ridskola
– Porträtt: Emma Emanuelsson
– Tömkör för framåtbjudning
– Pararyttarens favoritövning
– Kolikens ABC
– Lär hästen lasta sig själv
...och mycket, mycket mer!