Text: Anna Carlsson-Käck
 
Trä, plast, aluminium, kompositmaterial, olika inblandningar… Materialet i hästtransporternas golv varierar mellan både tillverkare och modeller. På Rydsgårds hästtransportcenter i Skurup, RHTC, har man erfarenhet av dem alla. Här arbetas det uteslutande med hästtransporter och har så gjorts sedan 2009.
– I dagsläget tar vi hand om mellan fem och sju transporter i veckan som ska servas eller repareras. Så vi har sett det mesta, berättar Henrik Nord som är delägare och verkstadsansvarig.
Han fortsätter:
– Visst kan vi se att en del transporter har mer problem än andra, men det handlar mer om material och konstruktion än om tillverkaren som sådan. Man får vad man betalar för, helt enkelt.
Är det något material som är bättre eller sämre än något annat just när det gäller golv?
– Rent generellt kan man säga att material med inblandning av aluminium har visat en längre livslängd än rent organiska material. Men man ska vara medveten om att det finns mer eller mindre välbyggda släp i aluminium, precis som det gör i glasfiber och trä, eller plyfa som det heter när vi pratar om hästtransporter. Man ska inte dra ett material över en kam.
    
Vanligare med flera skikt
På lite nyare släp är en sandwichlösning bestående av två aluminiumskivor med något kompositmaterial emellan, ofta plast, väldigt vanligt. Det här är enligt Henrik erkänt ett av de starkaste golven på marknaden, men det har också sina nackdelar eftersom det är svårt att kontrollera hur golvet mår.
Aluminium marknadsförs dessutom vanligen som ett underhållsfritt material, något som enligt Henrik är en sanning med modifikation.
– Risken för ett trasigt golv i en aluminiumvagn är extremt låg, men det gäller bara så länge det inte kommer i kontakt med någon annan metall, exempelvis chassits galvade stål, i kombination med en sur miljö som till exempel urin. Uppstår det då samtidigt friktion börjar även det ”underhållsfria” aluminiumet att rosta, säger han.
Nedbrytningsperioden är visserligen lång.
– Men om man tänker sig rost tillsammans med över- eller punktbelastning så kan man ju bara föreställa sig vad som kan hända, även om det tar ett tag tills det sker.
Ett annat golvmaterial är polyeten, en typ av plast, hur står det sig i konkurrensen?
– Det är ett material som hittills inte har visat några större brister eller problem med varken fukt eller urin, konstaterar Henrik.
 
Längst bak och i kanterna
De första tecknen på att golvet börjar ge sig, oavsett material, hittar man oftast längst bak i släpet. Alternativt ute i kanterna eller längst fram i transporten, där det lätt blir stående vatten och/eller urin. Även kanterna alldeles innanför skötardörren är utsatta.
– Ett trägolv är enklast att kontrollera. Har släpet en lös matta lyfts den ur, det ska ändå göras då och då för att låta golvet torka ordentligt. Titta sedan både ovanifrån och underifrån. Tryck med en vass mejsel i ytterkanterna. Är det mjukt och svampigt bör du hålla ett öga på det, med täta kontroller. Det är sällan fukten tränger ner mitt i vagnen, men med tiden sprider den sig även dit, säger Henrik och fortsätter:
– Med ett aluminiumgolv har du nästan alltid ett gjutet golv eller en limmad matta ovanpå. Det innebär att golvet måste undersökas underifrån. Samma sak med ett glasfibergolv, både aluminium- och glasfibergolven är svårkontrollerade, säger Henrik.
 
Låt den inte stå öppen
Annat som är bra att vara observant på är om transporten tar in vatten och om den ofta är fuktig när du öppnar den. Fukt är, oavsett material, inte bra.
– Håll transporten stängd, det gäller alla transporter, inte bara de som har trägolv. Genom att städa vagnen och hålla borta fukt ökar du livslängden med flera år, oavsett material. Alla släp mår bra av en ordentlig rengöring, säger Henrik.

Tidigare på Hippson.se:
"Besiktningen ska alltid kontrollera golvet"
Svensk produkt skyddar golvet i transporten
Theresa om mardrömmen: "Stod med hoven genom golvet"
Hästägarens mardröm slog in – golvet brast på trailern