Text: Ida Röök
Foto: Adobe Stock

Lena Ström jobbar som veterinär på Universitetsdjursjukhuset vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), hon forskar kring hästens syn och har disputerat i ämnet. Enligt henne finns det en del som skiljer människa och häst åt när det kommer till synen.
– Hästen har till exempel sämre synskärpa. Däremot har den klart bättre mörkerseende än oss, dess syn är mer anpassad till att klara av både dagsljus och mörker, säger hon.
Hästens öga är till utformningen mycket större än människans. Pupillen kan vidga sig rejält och ögat har därför större kapacitet att ta emot och ta vara på det ljus som finns.
Precis som oss människor har hästen – i den bakre delen av ögat – en näthinna som innehåller ljuskänsliga celler, så kallade fotoreceptorer som innehåller fotopigment. När fotopigmentet träffas av ljus startar en kemisk process, nervimpulser skapas som skickas via synnerven till syncentrum i hjärnan för bearbetning och tolkning.

Tar längre tid att anpassa
Distributionen av fotoreceptorerna skiljer sig mellan hästens öga och människans, hästen har också ett känsligare fotopigment vilket bidrar till en mer effektiv mörkeranpassning. Dessutom har hästen en reflekterande hinna i den bakre delen av ögat, tapetum lucidum, som gör att ljuset studsar och passerar fotoreceptorerna två gånger. Detta medför en kraftigare ljusstimulering och mer effektivt användande av små mängder ljus.
– Du får dock ha i åtanke att det på grund av den ökade kapaciteten i ögat tar lite längre tid för ögonen innan de är helt anpassade och hästen kan utnyttja sitt goda mörkerseende fullt ut. Särskilt när man går från ljus till mörker, då kan det behövas så mycket som 30 minuter innan hästens syn är helt anpassad till den nya situationen. Även om det är en gradvis process, säger Lena Ström.

Kan försvåra
Pannlampan då, hur fungerar den ihop med hästens syn?
– Den är framför allt till för ryttaren. Hästen ser så pass bra i mörker att den inte behöver någon pannlampa. Även när det för oss människor är beckmörkt snappar hästens ögon upp ljus, som gör att den ser mycket bättre.
I studier som har gjorts har man bland annat funnit att vildhästar kan galoppera i mörker, och undvika stenar och annat som kommer i deras väg.
– Möjligen kan pannlampans ljuskägla försvåra för hästen, eftersom ljuset gör att den inte kan utnyttja sin fördel med bra mörkerseende fullt ut. Ögat anpassar sig till ljuskäglan och det blir svårare för hästen att se vid sidan om. Tyvärr finns inte mycket forskning gjord på detta i dag. Det hade så klart varit intressant att titta närmare på hur hästens prestationsförmåga påverkas av att ridas i mörker jämfört med i ljus, säger Lena.

Vill du läsa fler fördjupande artiklar, ta en titt på det senaste numret av kunskapsmagasinet Hippson här.