Gräsbetessjuka finns först beskriven från Skottland i början av 1900-talet. Sjukdomen är mycket vanlig i Skottland och England, och har rankats som den viktigaste hästsjukdomen att bekämpa av forskare i regionen.
Text: Husdjursagronom Sara Slottner, Foto: Vanora
Bakgrunden är ännu inte helt känd, men det har funnits många olika teorier om vad som orsakar sjukdomen. Insekter, svamp, virus, växtgifter och gifter från bakterier är teorier som varit aktuella genom åren. I nuläget är man dock ganska säker på att sjukdomen orsakas av att bakterien Clostridium botulinum växer och producerar gift lokalt i hästens digestionskanal. Skillnaden mot "vanlig" botulism är att det verkar vara en annan typ av gift, typ C, som orsakar gräsbetessjuka - medan botulism i Sverige orsakas av typ B. Det har visat sig att insjuknade hästar ofta även har högre halter av en annan typ av klostridier i träcken, Clostridium perfringens.
Dödligheten är hög
Dödligheten hos insjuknade hästar är mycket hög. Symtomen är antingen akuta eller kroniska och beror på förändringar i det autonoma nervsystemet. En uppsjö av symtom finns beskrivna vilket kan göra det svårt att ställa rätt diagnos. Exempel på symtom är allt från lätt kolik, ökad hjärtfrekvens, svårigheter att svälja, muskeldarrningar, svettningar, nedsatta tarmrörelser och viktnedgång. Det förekommer också hastiga dödsfall utan föregående symtom.
Sjukdomen drabbar nästan uteslutande betande hästar, och då främst unga individer. Om en häst drabbats av gräsbetessjuka på en viss betesmark är risken att drabbas av sjukdomen även högre för andra hästar som betar där. Friska hästar har visat sig ha högre nivåer av antikroppar mot typ C jämfört med hästar som har insjuknat i gräsbetessjuka. Hästar som betat på samma beten som hästar som insjuknat har ännu högre nivåer av antikroppar, vilket indikerar att de utsatts för smittämnet men uppenbarligen inte insjuknat av det.
Det spekuleras i om det kan finnas subkliniska fall (hästar som är sjuka men som inte visar symtom) av gräsbetessjuka, men det har ännu inte kunnat bevisas. Eventuellt kan tarmslemhinnans skydd vara viktigare för att sjukdomen inte ska bryta ut än mängden antikroppar i blodet.
Vaccin en möjlighet
Forskarna hoppas att det ska gå att framställa ett vaccin mot sjukdomen, som kan användas till hästar i riskzonen. Framgångsrika försök med vaccin gjordes redan på 1920-talet - men teorin lades på hyllan efter att offentligt ha kritiserats av en konkurrerande forskare, som ansåg att streptokocker låg bakom sjukdomen. Det faktum att hästar som utsatts för toxinet, men som inte har utvecklat sjukdomen, har högre halter av antikroppar än insjuknade hästar eller hästar som aldrig varit i kontakt med giftet stödjer teorin om att ett vaccin skulle kunna förebygga sjukdomen. Detta har likheter med framtagandet av vaccin mot stelkramp - en sjukdom som orsakas av en annan typ av klostridier.
Referenser:
Newton, J.R., Wylie, C.E., Proudman, C.J., McGorum, B.C. & Poxton, I.R. 2010. Equine grass sickness: Are we any nearer to answers on cause and prevention after a century of research? Equine Veterinary ournal (2010) 42, s.477-481.
Waggett, B.E., McGorum, B.C., Wernery, U., Shaw, D.J. & Pirie, R.S. 2010. Prevalence of Clostridium perfringens in faeces and ileal contents from grass sickness affected horses: Comparisons with 3 control populations. Equine Veterinary Journal (2010) 42, s. 494-499.
Ireland, J.L. & Newton, J.R. 2011. Improving antemortem diagnosis of equine grass sickness. Veterinary Record 2011, 168, s.261-262.
McCarthy, H.E., French, N.P., Edwards, G.B., Poxton, I.R., Kelly, D.F., Payne-Johnson, C.E., Miller, K. & Proudman, C.J. 2004. Equine grass sickness is associated with low antibody levels to Clostridium botulinum: a matched case-control study. Equine Veterinary Journal 36, nr 2, s. 123-129.
McCarthy, H.E., French, N.P., Edwards, G.B., Miller, K. & Proudman, C.J. 2004. Why are certain premises at increased risk of equine grass sickness? A matched case-control study. Equine Veterinary Journal 36, nr 2, s. 130-134.
Newton, J.R., Hedderson, E.J., Adams, V.J., McGorum, B.C., Proudman, C.J. & Wood, J.L.N. 2004. An epidemiological study of risk factors associated with the recurrence of equine grass sickness (dysautonomia) on previously affected pastures. Equine Veterinary Journal 36, nr. 2, s. 105-112.
Coronapandemin satte stopp för Jönköping Horse Show men i år är man tillbaka. Den 27-31 oktober är det dags för femte upplagan av tävlingen.
Brand i stall, hästar som gått ner sig i diken eller djur som fastnat. Detta är exempel på nödsituationer där räddningsarbetare kan behöva rycka ut.
Berättar om arbetet och ger tips till hästägare: "Ring hellre en gång för mycket"
Folkkäre Järvsöfaks lämnade jordelivet i höstas. Kallblodskungen är ett fantastiskt exempel på en travhäst som verkligen fick ett värdigt liv. Från start till mål.
I Brämhult ligger en välskött hästgård med ett stort bostadshus, stall, lösdrift och egen ridbana. En plats för familjen att trivas på.
Mathilda Karlsson får vänta på utslaget från idrottens skiljedomstol, CAS, rörande hennes indragna OS-plats för Sri Lanka, besked kommer i april.
Beslut kommer med bara tre månader kvar till OS
Region Stockholm håller på att utreda var man ska placera regionens ambulanshelikopter. Ett förslag är på Värmdö, något som väcker protester.
Namninsamling har startats – ett 90-tal hästar finns i området
Ska det vara ska det vara ordentligt och hästarna på gården Annelies har fulla uppmärksamhet. Vilket innebär att när det blir framgång blir det också avsked.
Om att driva rehabstall: "Jag är deras chef, sjuksköterska och bästa kompis"
En ny studie visar att sommarbetets positiva effekter inte är långvariga. Hästägare bör snarare ta ett grepp om hästens utevistelse året runt.
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Men vad innebär det? Det beskriver Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, i en krönika på temat.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Den här söta pållen har lite väl bråttom i hagen. Plötsligt halkar den i gräset, eller var det meningen hela tiden att den skulle lägga sig ner?
Både trav och galopp ingår i den här nyttiga övningen. Ryttaren får bättre koll på vägar och rytm – och hästen blir lydig och lyhörd med aktiva bakben.
Spana in Helena Schillers markarbetsövning – en "favorit i repris"
Den 28 januari är det dags för Ryttargalan 2020, som i år blir digital och direktsänd. Här är priserna som delas ut och de nominerade till galan.
Längtar du efter Gothenburg Horse Show och Scandinavium? Nu släpper arrangören en podcast, där det bjuds på hästsnack och starka minnen.
Första avsnittet handlar om Milton och John Whitaker – lyssna här
Vem tycker du borde vinna priset som den starkast lysande stjärnan under 2000-talet? Det avgörs i kategorin "Stjärnornas stjärna" vid Ryttargalan.
Lina Wiman sålde en häst till en privatperson för snart tre år sedan. Nu hävdar köparen att det är fel på hästen och stämmer säljaren.
Startar upprop om lagändring: "Dörren stängd för förståelsen kring företagandet"
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
Helgstrand Dressage går nu in i ett nytt samarbete med den tyska OS-medaljören Ludger Beerbaum. De satsar vidare i ett gemensamt bolag.
Lotta Zimmermann började rida som barn, tog en paus, kom tillbaka och fann kärleken till lusitanohästen och den portugisiska ridningen.
"Den portugisiska skolan fokuserar mer på att hästen ska hitta sin egen balans"
Låt mig får sova bara lite till, ska strax gå upp. Visst vill man bara ligga kvar i sängen när klockan ringer på måndag morgon.
Denna hästen har hittat hagens djupaste vattenpöl. Och tvekar inte att ta sig ett "härligt" lerbad.. Pax för att inte borsta den hästen!
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!