Text: Husdjursagronom Sara Slottner, Foto: Vanora
  
Bakgrunden är ännu inte helt känd, men det har funnits många olika teorier om vad som orsakar sjukdomen. Insekter, svamp, virus, växtgifter och gifter från bakterier är teorier som varit aktuella genom åren. I nuläget är man dock ganska säker på att sjukdomen orsakas av att bakterien Clostridium botulinum växer och producerar gift lokalt i hästens digestionskanal. Skillnaden mot "vanlig" botulism är att det verkar vara en annan typ av gift, typ C, som orsakar gräsbetessjuka - medan botulism i Sverige orsakas av typ B. Det har visat sig att insjuknade hästar ofta även har högre halter av en annan typ av klostridier i träcken, Clostridium perfringens. 
 
Dödligheten är hög
Dödligheten hos insjuknade hästar är mycket hög. Symtomen är antingen akuta eller kroniska och beror på förändringar i det autonoma nervsystemet. En uppsjö av symtom finns beskrivna vilket kan göra det svårt att ställa rätt diagnos. Exempel på symtom är allt från lätt kolik, ökad hjärtfrekvens, svårigheter att svälja, muskeldarrningar, svettningar, nedsatta tarmrörelser och viktnedgång. Det förekommer också hastiga dödsfall utan föregående symtom. 
Sjukdomen drabbar nästan uteslutande betande hästar, och då främst unga individer. Om en häst drabbats av gräsbetessjuka på en viss betesmark är risken att drabbas av sjukdomen även högre för andra hästar som betar där. Friska hästar har visat sig ha högre nivåer av antikroppar mot typ C jämfört med hästar som har insjuknat i gräsbetessjuka. Hästar som betat på samma beten som hästar som insjuknat har ännu högre nivåer av antikroppar, vilket indikerar att de utsatts för smittämnet men uppenbarligen inte insjuknat av det. 
Det spekuleras i om det kan finnas subkliniska fall (hästar som är sjuka men som inte visar symtom) av gräsbetessjuka, men det har ännu inte kunnat bevisas. Eventuellt kan tarmslemhinnans skydd vara viktigare för att sjukdomen inte ska bryta ut än mängden antikroppar i blodet. 
  
Vaccin en möjlighet
Forskarna hoppas att det ska gå att framställa ett vaccin mot sjukdomen, som kan användas till hästar i riskzonen. Framgångsrika försök med vaccin gjordes redan på 1920-talet - men teorin lades på hyllan efter att offentligt ha kritiserats av en konkurrerande forskare, som ansåg att streptokocker låg bakom sjukdomen. Det faktum att hästar som utsatts för toxinet, men som inte har utvecklat sjukdomen, har högre halter av antikroppar än insjuknade hästar eller hästar som aldrig varit i kontakt med giftet stödjer teorin om att ett vaccin skulle kunna förebygga sjukdomen. Detta har likheter med framtagandet av vaccin mot stelkramp - en sjukdom som orsakas av en annan typ av klostridier.
 
 
Referenser:
Newton, J.R., Wylie, C.E., Proudman, C.J., McGorum, B.C. & Poxton, I.R. 2010. Equine grass sickness: Are we any nearer to answers on cause and prevention after a century of research? Equine Veterinary ournal (2010) 42, s.477-481.
 
Waggett, B.E., McGorum, B.C., Wernery, U., Shaw, D.J. & Pirie, R.S. 2010. Prevalence of Clostridium perfringens in faeces and ileal contents from grass sickness affected horses: Comparisons with 3 control populations. Equine Veterinary Journal (2010) 42, s. 494-499.
 
Ireland, J.L. & Newton, J.R. 2011. Improving antemortem diagnosis of equine grass sickness. Veterinary Record 2011, 168, s.261-262.
 
McCarthy, H.E., French, N.P., Edwards, G.B., Poxton, I.R., Kelly, D.F., Payne-Johnson, C.E., Miller, K. & Proudman, C.J. 2004. Equine grass sickness is associated with low antibody levels to Clostridium botulinum: a matched case-control study. Equine Veterinary Journal 36, nr 2, s. 123-129.
 
McCarthy, H.E., French, N.P., Edwards, G.B., Miller, K. & Proudman, C.J. 2004. Why are certain premises at increased risk of equine grass sickness? A matched case-control study. Equine Veterinary Journal 36, nr 2, s. 130-134.
 
Newton, J.R., Hedderson, E.J., Adams, V.J., McGorum, B.C., Proudman, C.J. & Wood, J.L.N. 2004. An epidemiological study of risk factors associated with the recurrence of equine grass sickness (dysautonomia) on previously affected pastures. Equine Veterinary Journal 36, nr. 2, s. 105-112. 

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronom Sara Slottner om aktuell hästforskning här på Hippson.se. Genom sitt företag Equinfo håller hon annars föreläsningar och undervisar på hästutbildningar - i ämnen som hästkunskap och etologi.