Text: Anna Nordin
  
Josefin Blom Lugn har ridit distans sedan 2011, hon är utmanare till landslagstruppen och C-tränare i distansritt. Hon menar att hållbarhet är själva grunden inom distansen.
– Den måste genomsyra hela ditt tänk, ska hästen klara att gå 160 kilometer behöver du ha ett väl genomtänkt upplägg.
Under 2016 hade Josefins häst Chaman 480 godkända tävlingskilometrar utan hältor, vilket hon ser som ett kvitto på att hållbarhetsträningen har fungerat.
  
Lär dig hästens normalvärden
– I all träning behöver du ta hänsyn till individen och dess förutsättningar.
Det säger Josefin, som beskriver sig själv som den som ”utvecklar det hon har” eftersom hon vill behålla sina hästar.
– Den häst jag har tävlat 16-milsdistansen på är till exempel parallellförskjuten i ett av sina framben. Men vi har anpassat träningen efter det och tävlandet har gått jättebra. Du behöver också ta hänsyn till hästens mentala förutsättningar när du lägger upp träningen, påpekar hon.
Som ryttare och ansvarig för hästens träning är det viktigt att känna till sin hästs normalvärden för temp, puls och andetag.
– Kolla värdena fyra–fem dagar i rad så får du ett bra snitt. Hästar är flyktdjur och är därmed bra på att ”ge allt” när det behövs. Deras vilopuls ligger på 25 till 40 slag i minuten medan de vid maximal ansträngning kan komma upp i 200 till 240 slag, berättar Josefin och fortsätter:
– Detsamma gäller andningsfrekvensen som i vila är 8 till 16 andetag per minut och vid hårt arbete kan vara över 140! Hästen kan också ”bloddopa” sig själv, genom att mjälten är en stor blodreservoar som kan användas vid exempelvis stress eller hårt arbete.
  
Järnkoll på hästarnas grovfoder
När det gäller foder utgår Josefin från vad hästar äter i det fria.
– Det är ändå det deras tarmsystem och ämnesomsättning är anpassade för. Därför har jag valt ett kvalitetsgrovfoder som innehåller det hästarna behöver utifrån vad de ska prestera, i stället för att behöva komplettera med en massa kraftfoder.
– Eftersom mina hästar ska arbeta under lång tid blir det extra viktigt att ha koll på vätskeförlusten och därmed också förlusten av viktiga mineraler som natrium och kalium. Även transportering ger vätskeförluster, i kombination med att många hästar dricker sämre när de reser.
Josefin har precis gått över till att ha hästarna på lösdrift.
– Jag tror att omställningen var jobbigast för mig faktiskt, säger hon och ler. Jag känner mig mer bekväm med att ha dem inne, men jag ser ju att hästarna mår bättre och trivs när de får vara ute. Det är viktigt att vi inte förmänskligar hästarna, utan utgår från deras naturliga förutsättningar.
  
Hovar i god kondition
”Ingen hov, ingen häst” är ett klokt citat.
– Du kan inte klara en distansritt med en häst som inte har välskötta hovar. Vid sidan av att skaffa dig en kunnig hovslagare är det bra att själv läsa in sig på ämnet, så att du vet hur hoven fungerar, säger Josefin och förklarar:  
– Hoven står för 70 procent av stötdämpningen, den är elastisk och vidgas vid isättning. Strålen är en blodpump och stötdämpare, för att den ska kunna fungera korrekt behöver den ha markkontakt. Den ska ta den största delen av belastningen, inte hovväggen. En stråle som får arbeta korrekt blir stor, medan den om den inte har markkontakt på sikt krymper ihop.
När det kommer till själva träningen får Josefin ofta frågan om hon själv tränar något mer vid sidan av hästarna.
– Det finns inte en chans att hinna det. Men jag rider ju två–tre timmar per dag och är aktiv sju till tio timmar. En kompis som tävlar ”Iron man” följde med ut på ett av mina träningspass på en av mina hästar. I slutet av passet vädjade hon om att det skulle vara slut och förstod inte hur jag kunde orka, skrattar Josefin.
  
Ditt ansvar att inte sitta snett
Ryttarens betydelse för hästens hållbarhet är stor.
– Sträva efter följsamhet. Kolla upp din egen kropp efter eventuella snedheter och korrigera dem. Sitter du snett med en centimeter läggs tio procent extra av din vikt på den sidan. Sätt dig på dina händer så att du känner dina sittben och öva på att sitta så att de känns lika mycket, tipsar Josefin.
Träning kräver långsiktig planering. Det tar cirka tre till sex månader att träna upp en hästs kondition, sex till tolv månader att träna upp muskulaturen och upp till två år för skelett, leder och ligament. Hästen har däremot en fördel gentemot människan när det gäller att bibehålla sin muskelmassa.
– En häst kan behålla sin muskelkapacitet i sju veckor även vid total vila, menar Josefin.
Hon förklarar att vi behöver förstå att själva träningen är nedbrytande.
– Det är vilan efter som bygger upp. Vilan kan gärna vara aktiv, i form av skritturer eller promenader.
Sätt upp kort- och långsiktiga mål för er träning, så blir det lättare att ha koll på att den blir uppbyggande och inte sliter för mycket. Det krävs struktur och kontinuitet för att lyckas.
– Variera både underlag och träningsform för hållbarhet.
  
Olika träning beroende på gren
Josefin själv tränar sina hästar fyra till fem dagar per vecka och låter dem vila resten.
– I all vår träning sätter jag kvalitet före kvantitet. Jag har alltid ett fokus för varje pass, kortpass på en och en halv till två timmar och långpass på två–tre timmar för hållbarhet. För en ”vanlig” häst kan man nog halvera det, tillägger hon med ett leende.
Anpassa träningen efter det arbete hästen ska utföra. Det är olika sorters muskler som används vid uthållighetsgrenar jämfört med där styrka eller explosivitet behövs.
– Sedan tränar jag ”offroad” eller klättring med fokus på lösgjordhet, styrka och smidighet. Och så tränar vi dressyr och markarbete för lösgjordhet och liksidighet. Tro det eller ej, men det krävs mycket samling för att klara vissa delar av distansslingorna, säger Josefin och fortsätter:
– Jag galopptränar dessutom för kondition, mellan en halv och två timmar. Underlaget är extra viktigt för de långa galoppassen och de görs endast på preparerat underlag.
Det bästa sättet att få en hållbar häst är att förbereda den väl för sin uppgift.
– Individanpassa träningen och börja på rätt nivå. Ha tålamod, låt det ta tid. Och ta hjälp när du själv saknar kunskapen, samt underlätta hästens återhämtning efter ansträngning.

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se