Text & foto: Anki Yngve
   
Julia är utbildad på Axelsons Animal Massage School, som är Nordens äldsta och största massageskola för djur. Utbildningen på häst tar ungefär ett år, du är aktivt på skolan i tre till sex dagar vid fem tillfällen och praktiserar däremellan. För skolans diplomering krävs godkänt teoretiskt och praktiskt prov samt 100 dokumenterade praktiktimmar.
- Jag blev färdig för fyra år sedan, men det är först nu jag satsar på att göra detta på heltid, berättar Julia, som även har gått en ryggutbildning på häst hos Axelsons. Dessutom är hon utbildad humanmassör.
- Det kan absolut vara en fördel att kunna känna igenom både ryttare och häst. Har ryttaren till exempel varit skadad kanske han eller hon är starkare i ett ben, vilket påverkar ridningen. Många ryttare rider som sin enda träning, men det är egentligen bäst om man även kan komplettera med annat, säger hon.
Syftet med hästmassagen är framför allt att tidigt upptäcka och åtgärda muskelspänningar, innan de leder till regelrätta skador. Dessutom tycker de flesta hästar att det är skönt att bli masserade.
  
Armbåge, rygg och rumpa
Julia masserar framför allt tävlingshästar, samt en och annan häst hos ryttare som tränar seriöst utan att tävla. Mest rör hon sig i ridhästvärlden, det har inte blivit så mycket trav- och galopphästar ännu.
- Hos ridhästarna hittar vi framför allt muskelproblem runt armbåge, rygg och rumpa, säger hon.
Hästen som i dag ska få massage heter alltså Cortex (e. Cortus-Ceylon) och är en av Julias återkommande kunder. Valacken är elva år, har gått upp till 1,40-hoppning och rids och tävlas av Amanda Andersson i halländska Hishult.
Om Julia träffar en helt ny häst, eller en häst hon inte har sett på länge, vill hon gärna titta på den även i rörelse. Helst både på rakt spår och under longering utan inspänning i båda varven.
- Då kan jag få ledtrådar om exempelvis oliksidighet i rörelserna eller i muskulaturen. Sådana ledtrådar kan vara att hästen helst väljer korsgalopp i ena varvet eller bär svansen snett. Är takten regelbunden? Rör den sig villigt framåt? Följer den spåret och rör sig korset jämnt?
En gräns för Julia är att hon inte tar sig an halta eller skadade hästar, dem skickar hon vidare till veterinären.
- Jag behandlar inte en halt häst, massage är en komplementär behandling som inte ersätter veterinärvård. Möjligtvis kan jag kolla igenom hästen efter muskulära ledtrådar, inför veterinärbesöket, säger hon.
Det gäller förstås, som alltid, att välja behandlare med omsorg. Hästmassör är ingen skyddad titel så det får vem som helst kalla sig.
- Kolla så att personen är utbildad och ansvarsförsäkrad. Be gärna om referenser. Det finns ett bra branschråd där du bara får gå med om du har gått vissa utbildningar, de har en uppdaterad lista, tipsar Julia.
  

Longeringen kan avslöja oliksidighet.
  
Ägarens ledtrådar är viktiga
När hon har kikat på hästen i rörelse ställer Julia upp den på gången. Hon tittar på den stillastående och frågar ägaren hur hästen känns, om det kanske har hänt något på sistone. Har hästen förändrats, till exempel börjat sparka bakut mot skänkeln eller börjat vara motvillig i fattningarna? Sådant är viktig information till massören.
Julia ger massage utifrån det hon känner i hästens muskler och efter vad ägaren har berättat. Sedan avslutar hon med stretchning. Ett par dagar efter massagen brukar hon höra av sig till ägaren för att höra hur hästen känns och hur det har gått. Efter fyra veckor är det oftast dags för återbesök, massage en gång i månaden brukar vara lagom.
- Jag kan inte låta bli att engagera mig personligen i varje häst. Men det är också en del av tjusningen med jobbet, att man verkligen lär känna hästarna, säger hon.
Hästar med stora problem kan ibland behöva masseras oftare under en period. Till exempel om en låsning eller spänning har suttit länge, eller är allvarlig.
- De allra flesta ridhästar har någonting i musklerna som kan förbättras med massage. Hittills har jag bara varit med om två av cirka 200 hästar där jag inte har hittat någonting alls. Sedan behöver ju inte alltid hästen ha ont av det.
  

    
Ska helst vara kall i musklerna
Vad ska man då tänka på som hästägare inför massagen?
- Hästen ska vara inne, ren och torr, säger Julia.
Helst vill hon inte att hästen ska ha varit riden precis innan. Då är den uppvärmd i muskulaturen vilket kan göra stelhet och spänningar svårare att hitta.
- Ibland kan man i och för sig vilja massera något som ligger lite djupare in i muskeln. Då kan det vara en poäng att hästen är varm och därmed mjukare i vävnaderna, säger hon.
Går det att välja en tid för massagen när det är lite lugnare i stallet är det enligt Julia bra.
- Är det väldigt oroligt, med fodringar och liknande, är risken att man inte får kontakt med hästen mentalt. Då är det svårt att ge en bra behandling.
Cortex bajsar i början av massagen och enligt Julia är det en ganska vanlig reaktion när hästen slappnar av. Och även om hästen bör vara kall i kroppen inför massagen förespråkar hon en skrittpromenad med den efteråt.
- Exempelvis kan du rida ut en sväng på eftermiddagen. Dagen efter brukar du kunna rida som vanligt.
  
Finns grenspecifika problem
Julia går oftast igenom hela hästen vid varje tillfälle, även om hon på "kända" hästar lägger mindre tid på de kroppsdelar som hon vet inte brukar ha spänningar eller stelheter.
- Hopphästar har till exempel ofta problem runt bogblad, skulderblad och manke. Då lägger jag mer tid där.
De flesta hästar är positiva till att få massage. Men det finns individer som inte alls vill.
- En häst jag mötte gillade över huvud taget inte att man tog på henne. Jag tror inte att det egentligen handlade om smärta utan det var snarare en integritetsgrej. Så hon fick bara pressur, det accepterade hon.
På frågan hur djupt man egentligen kan komma med massage på en häst svarar Julia:
- Ganska djupt. Du kan göra relativt mycket, massagen fortplantar sig ner i muskeln. Det finns undersökningar gjorda med värmekamera som visar att värmen går ner en bra bit.
Hon känner ner på benen och registrerar hur de känns. Däremot masseras aldrig senorna, även om de är en förlängning av musklerna.
- På utbildningen gick vi däremot igenom senorna väldigt mycket, vilket jag har haft otrolig nytta av i samtal med hästägarna.
  
Kan upptäcka sadelproblem
Enligt Julia kan man ofta känna på muskulaturen i manken om sadeln inte ligger som den ska.
- Klassikern är en unghäst som sadeln har legat perfekt på. Men så lägger den på sig muskulärt och sadeln börjar klämma. Då blir musklerna spända, förklarar hon.
En sadel som klämmer gör med tiden att musklerna förtvinar. Men Julia aktar sig för att ge alltför mycket råd om sadlar. Märker hon att en häst har ont av sin sadel hänvisar hon ägaren till en kunnig sadelutprovare, eftersom hon själv inte har rätt utbildning.
- Däremot kan jag säga att "här har hästen fått skav, det här borde du låta en yrkesperson titta på".
Julia hittar ett område på Cortex rygg där han känns stum. Där lägger hon en pressur, det vill säga ett konstant tryck under en lite längre stund.
- Man måste hela tiden vara uppmärksam, det kan komma en spark om hästen har ont. Då får du backa och be om ursäkt. Det är viktigt att möta varje häst med respekt, säger Julia.
Hon hittar ytterligare en lite spänd muskel på Cortex, nämligen en av höftsträckarna på bakbenet.
- Det är vanligt på hopphästar som jobbar explosivt med höftsträckarmusklerna, förklarar hon.
  

Julia lägger en pressur på en stum muskel i Cortex rygg. 
  
Blir ofta trött efteråt

I dagsläget är det ingen karenstid inför tävling efter massage. Men enligt Julia kan hästarna både bli trötta och få träningsvärk, framför allt första gången.
- En häst som Cortex skulle mer eller mindre kunna tävlas samma dag som han har blivit masserad, han är så van. Men egentligen bör man låta det ta ett par dygn, till del för att massagen påverkar hästens kroppsuppfattning.
Varje massagetillfälle blir som en slags avstämning när det gäller hästens muskulära status. Massören kollar av hur hästen står och går, hur den känns i musklerna och om det är någon skillnad sedan sist.
- Ofta kan jag fråga något i stil med "Har du ändrat något, så här brukar inte hästen kännas?". Det handlar om att upptäcka förändringar i tid. Jag kan kolla på om hästen hela tiden tar fram ena benet, eller om den står och skrapar med ett och samma ben. Då kan musklerna vara kortare på den sidan, säger Julia.
Ibland stöter hon på hästar som behandlas regelbundet, men där samma problem kommer tillbaka gång på gång. Då kan man ana att något i exempelvis ridning eller hästhållning behöver förändras.
- Det kan handla om ryttaren, sadeln, hovbeslagen eller underlaget. Då får jag vara öppen för att det inte är mitt område som är huvudproblemet, utan hänvisa hästägaren vidare. Det jag framför allt kan är hästens muskler.
Handlar det om brister i ridningen ber hon ryttaren att ta kontakt med en duktig tränare.
- Vissa övningar kan jag i och för sig tipsa om. Amanda fick till exempel rida skänkelvikning i backe ett tag, eftersom Cortex rumpa var mindre på ena sidan och han behövde styrketränas, berättar Julia.
Samtidigt handlar det om att aldrig överanstränga hästen. Utvärdera ständigt både din ridning och din hästhållning. 
  
    

Om hästen håller svansen snett kan det bero på att muskeln är lite kortare på ena sidan.
- Ibland går den muskeln att stretcha ut, men det beror på hur hästen reagerar. Alla hästar accepterar inte att du "drar" i svansen, säger Julia.