Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2009-01-19
Lär dig mer om träningsfysiologi
- och om träning med pulsklocka
I slutet av året arrangerade Sleipner Bollnäs en utbildningsdag där veterinär Leif Stilling föreläste om hästens fysiologi och träning. Med fanns också Gösta Jonsson som jobbar med Polar pulsklockor. Han hade många kommentarer och inlägg under dagen - och talade varmt om träning med pulsklocka.
Träningsfysiologi är läran om kroppens normala livsfunktioner under påverkan av träning. Leif påpekade att den fysiologiska biten är lika viktig som foder och skoning, och att vi måste ta hänsyn till både yttre och inre (genetiska) faktorer. Både psykologisk kapacitet - alltså viljan att göra sitt bästa - och fysiologisk kapacitet såsom exteriör (ben och rörelse), cirkulatorisk kapacitet, samt energigivande processer (aeroba och anaeroba) har betydelse.
Leif förklarade en del om hästens fysiologi. Han berörde fyra av hästens tio organsystem - andningen, cirkulationen, nervsystemet och rörelseapparaten.
Andning, syreupptagning och reaktioner
Hästen andas olika i olika gångarter. I galopp tar den ett andetag per galoppsprång. I trav andas hästen däremot 2-3 gånger per steg, vilket innebär en ytligare andning än i galopp.
Mjältens roll är att bilda och fördela röda blodkroppar. Vid vila finns cirka 65 procent av hästens blodkroppar i mjälten. Då cirkulerar endast cirka 35 procent av de röda blodkropparna i blodet, men vid flykt eller stress är den siffran runt 65 procent. Syreupptagningen ökar 35 gånger på 60 sekunder, vilket delvis är en förklaring till hästens fantastiska syreupptagningsförmåga.
Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Det perifera nervsystemet är nervtrådar från ryggmärg till olika organ. Detta är kroppens organ för förmedling av intryck och impulser - från tanke till rörelse. En rörelse kräver att vissa muskler aktiveras och för det behövs ett visst mått av träning.
Olika sorters muskelfibrer
Rörelseapparaten består av skelettet (passiva delen) och muskelfibrer (aktiva delen). Hästens kropp består till 40-50 procent av i huvudsak två olika typer av muskelfibrer.
Typ 1-fibrerna är långsamma till sammandragning, men mycket uthålliga och helt syreberoende (aeroba). Dessa fibrer ökar i antal med ålder och är oberoende av kön.
Typ IIA är till hög grad syreberoende och ökar med ålder och träningspåverkan. Hingstar har större antal sådan här muskelfibrer än ston.
Typ IIB är hypersnabba till sammandragning, men inte så uthålliga. De arbetar till viss grad i närvaro av syre men framför allt under kemisk påverkan (anaeroba). Ston har en högre andel än hingstar. Typ IIB minskar med ålder och träningspåverkan, då de omvandlas till IIA-fibrer. Det är vid högintensiv och kort träning hästen använder IIB-fibrerna, där mjölksyra är restprodukt.
Typ, mängd och intensitet
Träning är en process som handlar om att anpassa hästen till ökad psykisk och fysisk påfrestning. Man talar om typ, mängd och intensitet av träning.
Vid tidig träning, mellan att hästen är 18 månader till tre år, sker en betydligt större muskelutveckling än hos äldre hästar. Den fysiologiska utvecklingspotentialen är stor och kan på det viset utnyttjas.
Det är således mycket bra att tidigt börja anpassa hästen till träning, eftersom den har lätt att bygga muskler i unga år samt har stor inlärningskapacitet.
Man bör dock tänka på att olika funktioner i hästen tar olika lång tid på sig för att utvecklas. Några riktlinjer i utvecklingen är att snabba vävnader (som till exempel hjärtat) är färdiga efter sex månader, medan medelvävnader (till exempel ligament) är färdiga efter tolv månader och långsamma vävnader (som skelettet) inte är klara förrän efter cirka 24 månader. Observera att det finns en stor individuell variation.
Kom också ihåg att jobba med gradvis tillvänjning när nya saker tränas. Se upp vid ny typ av träning då nya muskler används och kan överansträngas. För mycket uthållighetsträning minskar speeden, det vet travfolket. Det kan även hoppryttare tänka på, som vill vara snabba vid en omhoppning.
Träna omväxlande
Det finns ingen standardträning, men det är viktigt att träningen är omväxlande och att man tränar alla typer av muskler, både snabba och långsamma. Du ska också veta att det är farligt att träna för hårt och för länge, utan att ta hänsyn till återhämtningen. För mycket mjölksyra är skadligt, det skadar den anaeroba kapaciteten och ökar skaderisken markant. Det är mycket viktigt att inte överanstränga hästen, säger Leif.
Vid överträning kan hästen få polycytemi. Symptomen är ökad vilopuls och att den inte kommer upp i maxpuls, samt att återhämtningen är fördröjd.
Leif menar att det fysiologiskt bästa schemat är en successiv ökning av träningen i tre veckor och sedan en viloperiod (lite lättare träning) vecka fyra. Då läker de träningsskador som alltid uppkommer i kroppen vid träning. Vid formtoppning är det lämpligt att öka intensiteten på träningen tre veckor och vila veckan före start.
Utfodring bör inte ske senare än tre till fem timmar innan hårt arbete, säger Leif. Hästen kan få hyperinsulineffekt som resulterar i sockerbrist under loppet/tävlingen om den äter alldeles före.
Efter en del diskussioner bland åhörarna kom man överrens om att grovfoder är rätt OK, medan det inte är bra att ge kraftfoder före start.
Värm upp och varva ner gradvis
Uppvärmning är också en mycket viktig del. Leif menar att uppvärmning alldeles före start är fysiologiskt bäst. Uppvärmningen stimulerar blodproduktionen, höjer syretillförseln, koncentrerar hästens psyke och ökar prestationen.
Det är viktigt med gradvis uppvärmning av hela kroppen. Man kan göra två fel vid uppvärmning - för kort och för hårt!
Dessa råd gäller trav, vid ridning bör du inte överdriva din framridning så att hästen blir trött. När det gäller hoppning är det bra att börja att värma hästen i till exempel skogen. Hoppa inte för många språng innan start. Däremot är det bra att ha täcke på hästen, så att musklerna hålls varma.
Nedvarvningen ska vara aktiv för att få bort mjölksyran. Mätningar har visat att travhästar hade mer mjölksyra efter tävling än vid slutet av loppet.
Faktorer som kan göra att hästens prestation blir nedsatt är bland annat luftfuktighet, temperatur, vätskeförlust på mer än tre procent och avkylning (Obs - bra med täcke på före start!).
Varför pulsmätning?
Pulsmätning är enligt Leif och Gösta ett mycket bra hjälpmedel vid träning, klockan höjer träningskvaliteten, den varnar för överträning eller skada och du kan följa träningsutvecklingen. Dessutom uppmärksammas du på förändringar och återhämtning, samt på det allmänna hälsoläget. En sjuk häst har hög vilopuls (avvikelser på 3-6 slag är normalt) och låg/lång återhämtning.
Vilopuls är den lägsta punkt man har kunnat uppnå på en kurva som är mätt vid flera tillfällen, till exempel under en hel natt. Vilopulsen varierar mellan cirka 28 och 40 slag. Skillnaderna är fysiologiska och påverkas inte av träning.
Maxpuls är det högsta antal slag som hjärtat kan slå vid maximal ansträngning, cirka 230 slag med en variation på 10 slag. Hög maxpuls påverkas inte av ålder. Den beror på fysiologiska skillnader och varierar med typ av arbete - sprint, backe, simning.
Några exempel på vilo- respektive maxpuls hos några kända hästar:
Järvsöfaks
Vilopuls: 28-30
Maxpuls: 245
Varenne
Vilopuls: 24
Maxpuls: 249
Det har visat sig att riktigt bra hästar ofta har ett mycket stort spann mellan vilopuls och maxpuls. Det ser ut att vara samma sak med höga mjölksyrevärden, att de bästa hästarna har de högsta värdena och tål det. Inga försök är dock gjorda som bevisar detta.
Så går det till
Efter lunch var det dags för praktisk demonstration med pulsmätare. Gösta satte pulsmätare på tre travhästar (två nordsvenskar och ett varmblod) som sprang vardera tre varv på banan De skulle hålla sig på ett förutbestämt pulstal, som var högre för varje varv (160, 185 och 210). Mellan varje varv tog Leif blodprov och hästarna fick skritta en stund så att pulsen gick ner lite innan nästa körning. Blodproven analyserades med hänsyn till olika värden.
Efter den praktiska delen var det världspremiär för visning av Stigra Equine, som är ett nytt program för kalkylering av alla värden man får ut med pulsklocka. Värdena går att importera från Polars program och bearbetas i Stigra. Man mäter bland annat puls och laktatvärden, och mjölksyretröskeln går att bestämma. Du kan lägga träningskurvorna på varandra och se om du fått någon träningseffekt, med mera.
Stort intresse
Många av de cirka 100 åhörarna (mest från travet, men även fälttävlansryttare) hade kommit för att lära sig mer om träning, samt användandet av pulsklocka. Bland åhörarna fanns Jan-Olof Persson, ägare till Järvsöfaks, som i många år använt pulsklocka i sin träning. Han fick svara på en del frågor om hur han tränar sina hästar, eftersom de verkar gå "rätt" bra, som Gösta uttryckte sig.
Det var en allmän önskan att Leif skulle komma tillbaka och hålla en kurs enbart i hur man på rätt sätt använder pulsklocka och det nya programmet. Det är således bara för Eva Rajapakse och Yvonne Brolin, som så förtjänstfullt anordnat den här kursdagen, att ta nya tag med en ny utbildningsdag. Intresset verkar vara mycket stort.
Mer information finns på: www.horseandtraining.com
Leif Stilling.
Gösta Jonsson.
Tre hästar fick träna med pulsklocka.
Därefter togs blodprov...
...som analyserades på plats.
Intresset för utbildningsdagen var stort.
Hästen gick ner i poolen: "Jag fick panik"
När Michaela kom hem från jobbet upptäckte hon att hennes häst ramlat ner poolen. Gunnel hade trampat igenom poolens plåttak och var fast.
"Brandmännen var som handlingsförlamade och förstod ingenting"
Den svåra skritten – finslipa på detaljerna
Rygga i vinkel och på volt och rid skänkelvikning i skritt mellan koner. Med pararyttaren Felicia Grimmenhags övningar kan du och hästen dra ner på tempot.
"Att jobba skritten är viktigt för alla men också något många glömmer bort"
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Hästgård med mysigt sjöläge
Utanför Söderköping finns en hästgård med strandläge, hus med pool, sju boxar samt tre mindre ponnyboxar och en egen ridbana.
”Charlie” byttes mot ensilagebalar som liten
Det tog hundra försök för Ebba Berglöf att hoppa upp på Catch Me Not innan Peder för tolv år sedan såg honom på en tävling.
Här berättar ägaren mer om hästen som blev trea i världscupfinalen
Misstänkts gjort sexuell handling mot häst
En man i södra Sverige ska vid flera tillfällen ha tagit sig in i stall och även gjort sexuella handlingar mot en häst. Nu åtalas han för flera brott.
Vid ett tillfälle hittades han inne i en hästbox med en stol
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!