Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2015-09-29
Till vänster Gittan Gröndahl från SVA. Till höger ärr från när kotlederna har vikt sig.
Många frågetecken kring fruktad nervsjukdom – där hästen “kotar över”
I vintras skrev vi om tre hästar i Stockholmstrakten som avlivats på grund av en nervsjukdom, som misstänktes vara polyneuropati. Förra veckan kom det en fråga om sjukdomen till redaktionen – så vi bestämde oss för att ta reda på mer om den fruktade åkomman.
Text: Natalie Lindholm
Foto: Mikael Propst (porträtt) och Gittan Gröndahl/SVA (häst)
Nervsjukdomen polyneuropati var okänd ända fram till 90-talet, faktum är att den fortfarande är så pass ovanlig och lite omtalad att många hästägare aldrig har hört talas om den. Polyneuropati har förekommit både i Sverige, Norge och Finland och sjukdomen benämns ibland som Scandinavian knuckling syndrome, eftersom det typiska symtomet är att hästen “kotar över”.
Mellan åren 1995 och 2012 har man konstaterat 136 utbrott i Norden, flera inom samma områden. Sedan dess har ytterligare ett antal fall förekommit.
Alla hästraser drabbas och man har hittills inte kunnat hitta vilken faktor som utlöser sjukdomen. Hästar på stall drabbas i lika stor utsträckning som de på lösdrift, ridhästar lika väl som travare.
Man anser inte att sjukdomen är smittsam, även om det ofta har dykt upp flera fall i samma stall och område.
Kan i värsta fall bli liggande
De vanligaste symtomen för polyneuropati är att hästen blir svag i musklerna och kotar över i bakbenen. I övrigt är den pigg och äter som vanligt. Lindriga fall kan handla om att hästen har svårt att rätta benen efter underlaget och snubblar när den går. En del hästar kan få svårt att ställa sig upp.
De som drabbas värst blir liggande och kan då behöva avlivas av djurskyddsskäl. Hästar som överlever tillfrisknar i regel efter en längre tids konvalescens.
Man vet ännu inte varför hästarna blir sjuka eller vilka som ligger i riskzonen för att få sjukdomen. När forskare har obducerat hästar med misstänkt polyneuropati har man dock sett att de har en nervskada utanför det centrala nervsystemet. Den typen av nervskador kan orsakas av giftiga substanser, vitaminbrist eller ämnesomsättningsproblem – men än så länge finns det inga klara svar att få.
En gemensam nämnare för samtliga sjuka hästar är dock att de har ätit hösilage. Hur det har påverkat har man ännu inte kunnat svara på, då även friska hästar ätit av samma bal.
Utesluter liknande sjukdomar
Så hur diagnostiseras en sjukdom med en så luddig sjukdomsbild? Jo, genom uteslutningsmetoden. SVA övervakar och forskar på sjukdomen tillsammans med Norges veterinärhögskola och tycker att alla hästar som misstänks ha polyneuropati bör undersökas av en erfaren veterinär.
Myndigheten rekommenderar både blodprov och en neurologisk undersökning, samtidigt som veterinären utesluter allt som kan ge liknande symtom. Bland annat patellaupphakning, korsförlamning och botulism.
Om sjukdomen aldrig blir så allvarlig att hästen måste avlivas läker den ut av sig själv. Någon behandling finns inte, även om tillskott av selen och E-vitamin ges ibland.
En tredjedel avlivades
Hästen behöver vila i några månader eller i enstaka fall upp till ett år. Under den tiden måste den skyddas från skador, slippa gå på ojämnt, djupt eller sluttande underlag och undvika att stressas. Hästar som har svårt att resa sig kan i vissa fall hjälpas på fötter, men det bör hela tiden finnas en dialog med veterinär om livskvaliteten för hästen.
Prognosen för hästar som insjuknar är osäker. Nästan en tredjedel av hästarna som SVA har följt avlivades, oftast inom ett par dagar till två veckor – eller upp till tre månader efter sjukdomens utbrott. Hästarna som överlevde slutade kota över efter i genomsnitt fem månader. Ett par månader senare var hästarna tillbaka i sitt ursprungliga arbete igen.
Vissa får fel diagnos
Tillförordnade statsveterinären Gittan Gröndahl på SVA säger att många veterinärer saknar kunskap om sjukdomen och hur den yttrar sig. Detta eftersom den inte har funnits beskriven i veterinärlitteraturen tidigare. Men tack vare hennes och kollegornas forskning finns den numera med i nyare fackböcker.
– Det finns säkert fortfarande en del lindrigare fall där hästarna inte har fått rätt diagnos, och där de utan framgång behandlas för exempelvis knä- eller ryggproblem. Och så finns det nog en del svåra fall där hästar har avlivats när de har blivit liggande, utan rätt diagnos.
Finns det några teorier om varför bara vissa hästar verkar drabbas? Och varför en del drabbas hårdare?
– Unga hästar drabbas oftare. Kanske har de sämre motståndskraft, eller så utsätts de för större påverkan av utlösande faktorer. Samtidigt har unga hästar en bättre prognos för överlevnad än äldre. Försvagade hästar som är små och lätta har också större möjlighet att komma upp på benen under sjukdomstiden, än vad stora och tunga hästar har.
Varför förvärras sjukdomen om hästen blir stressad eller trött?
– Hästen blir lättare uttröttad i musklerna. Den behöver energi att koncentrera sig på att styra benen rätt, när nerverna som ger signaler till och från musklerna har nedsatt ledningsförmåga. Snabba rörelser, svängar, stopp och förändringar i underlaget är svårast och leder ofta till "tappade ben", snubbling eller överkotning.
Läs mer på www.sva.se
taggar
Liknande webbartiklar
- Hästarna i Rättvik riskerar att dö av mystisk sjukdom
- Tre hästar avlivade efter nervsjukdom
- Kampanj för att stoppa kvarkan
- Hästar i Frankrike konstaterat smittade efter hemkomst
- Gittan Gröndahl vill studera årets utbrott av EHV-1: ”Viktigt att få rätt diagnos snabbt”
- Häst död i nervsjukdom – 14 av 17 drabbade
- Fruktad nervsjukdom konstaterad i Rättvik
- Läsarfråga: Kan vi tävla nyimporterade hästar?
- Maktlistan plats 13-20: En salig blandning
- Stärkt smittskydd målet för hästprojekt
relaterade artiklar

Topphästen Parzival har somnat in
En av världens mest framgångsrika dressyrhästar har galopperat vidare. Adelinde Cornelissens stjärna Parzival somnade in den 2 februari.

"Jag kände att Cosmo hade tävlat mycket"
Efter vinterträningen är Jens Fredricson redo för 2023. Här berättar han om målen för året med "Cosmo" och de andra hästarna.

"Det viktigaste är viljan att lyckas"
Jens Fredricson är stallmästare och sportansvarig på Ridskolan Strömsholm och Flyinge och han brinner för utbildning. Både av ryttare och hästar.
Högkvalitativ ridkonst – en grund för ett yrke inom hästnäringen.

Klåda och utslag – inte bara sommarplåga
Sophie Fredrikssons häst plågas av eksem året om. Han har konstaterad allergi men trots foderbyte så fortsätter eksemen att komma.

Miljöträna din häst till avspändhet
Nervvrak som skenar på prisutdelningen eller som far omkring på besiktningar. Föreställningen om rädda dressyrhästar är utbredd, men måste det vara så?
»Hästens instinkt är att fly, det jag gör är att lära in nytt beteende.«

Valde bort besiktning – hästen hade artros
Säljaren intygade att hästen var utan skadehistorik men efter köpet visade den sig ha atros. Köparen kan ändå ha rätt att få pengar tillbaka.
Advokat Eva Johansson: En uppförsbacke i rätten men du kan få rätt

Ingen hästfest utan en stor mässa
Inget Gothenburg Horse Show utan mässan Eurohorse. Efter två års pandeminuppehåll är såväl tävlingar som mässa och publik tillbaka.

I huvudet på en lektionshäst
Stenungsunds RK firar 50 år och det firades med Ryttargala. Ett populärt inslag var US film med lektionshästarna ute i hagen.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar

"Måste vi lära oss rida i ett lägre tempo"
Har du en häst som brukar ha lite bråttom? Att lära hästen bromsa korrekt är första steget mot samling. Christina Drangel förklarar mer.
Bromsa handlar inte om att göra halt utan att sakta ner tempo

Lagar täcke med Gorilla lagningstejp
Hippsons Cajsa Ekström Arman tröttnade på att sy ihop små hål i hästens täcke och testade att laga med en vanlig lagningstejp.
Blev förvånad över resultatet! Missa inte filmen på hur hon gjorde

Inomhusfälttävlan + hoppning = Bordeaux
Tävlingarna i franska Bordeaux bjuder på hoppning av flera slag. För många av hoppryttarna är jakten på världscuppoäng inne i ett intensivt skede.

Ny karens- och förbudslista 1 mars
Det blir en del förändringar i karens- och förbudslistan för tävling den 1 mars. SvRF förtydligar de viktigaste ändringarna och länkar till hela listan.

Samanthas sanndröm om Australien
Samantha Harudd vill se världen och hålla på med hästar. Det kan hon med jobbet som kombinerar hästar, Australien och turism.

Kolik hos häst – det du behöver veta
Kolik kan drabba alla hästar året om, men man ser en viss ökning under hösten när man stallar in hästarna mer och det ibland blir täta foderbyten.

Har du en häst utan idealisk exteriör?
Tränaren och domaren Jan-Ove Olsson ger råd om hur du kan hantera träning och ridning på en häst med en exteriör som kan ge problem i ridning och träning.

Dags för valp? Missa inte uppfödarens tips
Susanne Fagrell är en erfaren uppfödare av dansk-svensk gårdshund. En vanlig ras man ofta ser i stallar. Här ger hon viktiga tips inför hundköpet.

Boxlek, stretching eller vadå?
Har du någon gång haft en häst som inte följer givna mönster? Som roar sig själv eller har speciella vanor?

Nytt år med väldigt många möjligheter
Avelsbloggen med Maria Oscarius är tillbaka och hon ser framemot många spännande händelser i uppfödarlivet under året.
Uppfödning på väg till Daniel Bachmann-Andersen med Lina Dolk

Varför kraschar hästar i hinder?
Forskare från Storbritannien har en teori om hur traditionell träning av hästar ibland leder till fel beslut när ett hinder ska tas.

Kung Henrik etta på rankingen
Han har gjort det igen Henrik von Eckermann – etta på FEI:s rankningslista efter januari och världsmästaren är fortfarande på topp.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren



Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– TEMA: Framtidens Ridskola
– Porträtt: Emma Emanuelsson
– Tömkör för framåtbjudning
– Pararyttarens favoritövning
– Kolikens ABC
– Lär hästen lasta sig själv
...och mycket, mycket mer!