Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2015-09-29
Till vänster Gittan Gröndahl från SVA. Till höger ärr från när kotlederna har vikt sig.
Många frågetecken kring fruktad nervsjukdom – där hästen “kotar över”
I vintras skrev vi om tre hästar i Stockholmstrakten som avlivats på grund av en nervsjukdom, som misstänktes vara polyneuropati. Förra veckan kom det en fråga om sjukdomen till redaktionen – så vi bestämde oss för att ta reda på mer om den fruktade åkomman.
Text: Natalie Lindholm
Foto: Mikael Propst (porträtt) och Gittan Gröndahl/SVA (häst)
Nervsjukdomen polyneuropati var okänd ända fram till 90-talet, faktum är att den fortfarande är så pass ovanlig och lite omtalad att många hästägare aldrig har hört talas om den. Polyneuropati har förekommit både i Sverige, Norge och Finland och sjukdomen benämns ibland som Scandinavian knuckling syndrome, eftersom det typiska symtomet är att hästen “kotar över”.
Mellan åren 1995 och 2012 har man konstaterat 136 utbrott i Norden, flera inom samma områden. Sedan dess har ytterligare ett antal fall förekommit.
Alla hästraser drabbas och man har hittills inte kunnat hitta vilken faktor som utlöser sjukdomen. Hästar på stall drabbas i lika stor utsträckning som de på lösdrift, ridhästar lika väl som travare.
Man anser inte att sjukdomen är smittsam, även om det ofta har dykt upp flera fall i samma stall och område.
Kan i värsta fall bli liggande
De vanligaste symtomen för polyneuropati är att hästen blir svag i musklerna och kotar över i bakbenen. I övrigt är den pigg och äter som vanligt. Lindriga fall kan handla om att hästen har svårt att rätta benen efter underlaget och snubblar när den går. En del hästar kan få svårt att ställa sig upp.
De som drabbas värst blir liggande och kan då behöva avlivas av djurskyddsskäl. Hästar som överlever tillfrisknar i regel efter en längre tids konvalescens.
Man vet ännu inte varför hästarna blir sjuka eller vilka som ligger i riskzonen för att få sjukdomen. När forskare har obducerat hästar med misstänkt polyneuropati har man dock sett att de har en nervskada utanför det centrala nervsystemet. Den typen av nervskador kan orsakas av giftiga substanser, vitaminbrist eller ämnesomsättningsproblem – men än så länge finns det inga klara svar att få.
En gemensam nämnare för samtliga sjuka hästar är dock att de har ätit hösilage. Hur det har påverkat har man ännu inte kunnat svara på, då även friska hästar ätit av samma bal.
Utesluter liknande sjukdomar
Så hur diagnostiseras en sjukdom med en så luddig sjukdomsbild? Jo, genom uteslutningsmetoden. SVA övervakar och forskar på sjukdomen tillsammans med Norges veterinärhögskola och tycker att alla hästar som misstänks ha polyneuropati bör undersökas av en erfaren veterinär.
Myndigheten rekommenderar både blodprov och en neurologisk undersökning, samtidigt som veterinären utesluter allt som kan ge liknande symtom. Bland annat patellaupphakning, korsförlamning och botulism.
Om sjukdomen aldrig blir så allvarlig att hästen måste avlivas läker den ut av sig själv. Någon behandling finns inte, även om tillskott av selen och E-vitamin ges ibland.
En tredjedel avlivades
Hästen behöver vila i några månader eller i enstaka fall upp till ett år. Under den tiden måste den skyddas från skador, slippa gå på ojämnt, djupt eller sluttande underlag och undvika att stressas. Hästar som har svårt att resa sig kan i vissa fall hjälpas på fötter, men det bör hela tiden finnas en dialog med veterinär om livskvaliteten för hästen.
Prognosen för hästar som insjuknar är osäker. Nästan en tredjedel av hästarna som SVA har följt avlivades, oftast inom ett par dagar till två veckor – eller upp till tre månader efter sjukdomens utbrott. Hästarna som överlevde slutade kota över efter i genomsnitt fem månader. Ett par månader senare var hästarna tillbaka i sitt ursprungliga arbete igen.
Vissa får fel diagnos
Tillförordnade statsveterinären Gittan Gröndahl på SVA säger att många veterinärer saknar kunskap om sjukdomen och hur den yttrar sig. Detta eftersom den inte har funnits beskriven i veterinärlitteraturen tidigare. Men tack vare hennes och kollegornas forskning finns den numera med i nyare fackböcker.
– Det finns säkert fortfarande en del lindrigare fall där hästarna inte har fått rätt diagnos, och där de utan framgång behandlas för exempelvis knä- eller ryggproblem. Och så finns det nog en del svåra fall där hästar har avlivats när de har blivit liggande, utan rätt diagnos.
Finns det några teorier om varför bara vissa hästar verkar drabbas? Och varför en del drabbas hårdare?
– Unga hästar drabbas oftare. Kanske har de sämre motståndskraft, eller så utsätts de för större påverkan av utlösande faktorer. Samtidigt har unga hästar en bättre prognos för överlevnad än äldre. Försvagade hästar som är små och lätta har också större möjlighet att komma upp på benen under sjukdomstiden, än vad stora och tunga hästar har.
Varför förvärras sjukdomen om hästen blir stressad eller trött?
– Hästen blir lättare uttröttad i musklerna. Den behöver energi att koncentrera sig på att styra benen rätt, när nerverna som ger signaler till och från musklerna har nedsatt ledningsförmåga. Snabba rörelser, svängar, stopp och förändringar i underlaget är svårast och leder ofta till "tappade ben", snubbling eller överkotning.
Läs mer på www.sva.se
taggar
Liknande webbartiklar
- Hästarna i Rättvik riskerar att dö av mystisk sjukdom
- Tre hästar avlivade efter nervsjukdom
- Kampanj för att stoppa kvarkan
- Hästar i Frankrike konstaterat smittade efter hemkomst
- Gittan Gröndahl vill studera årets utbrott av EHV-1: ”Viktigt att få rätt diagnos snabbt”
- Häst död i nervsjukdom – 14 av 17 drabbade
- Fruktad nervsjukdom konstaterad i Rättvik
- Läsarfråga: Kan vi tävla nyimporterade hästar?
- Maktlistan plats 13-20: En salig blandning
- Stärkt smittskydd målet för hästprojekt
relaterade artiklar

Skilda vägar – ny ryttare till Triton Hästak
Alexander Zetterman och Triton Hästak har skördat framgångar ihop de senaste åren, bland annat i Falsterbo Grand Prix.

Individuellt NM-guld till Johanna Due Boje
Johanna Due Boje åkte till Flyinge med vetskapen om att hon hade chans att ta medalj – och det höll ihop hela vägen. Även silvret gick till Sverige.

Arthur bytte Frankrike mot Sverige
Hästskötaren Arthur Leportier är en 27-årig fransman som varje morgon går upp klockan halv sex för att ta hand om en av Sveriges bästa travhästar.

Lagguld: "Gemenskap och sammanhållning"
Det blev ett guld till seniorlaget på NM i Flyinge, dessutom ett silver till de unga ryttarna. För ponnyryttarna blev det ytterligare en guldmedalj.

Lägerdeltagare tog ride-in för hamburgare
Årets ridläger hos Slätterne gård fick en lite speciell tvist. Vid lägrets långtur red deltagarna nämligen till McDonalds i Sandviken för att köpa mat.

Kunskap är guldet i vågskålen
Att ha förståelse för hur hästens rörelseapparat fungerar är A och O för att kunna träna hästen hållbart. B-tränare Kajsa Boström ger sitt perspektiv.
"Träning ska vara roligt och meningsfullt för alla inblandade"

Drömmig gård med pool, stall och ridhus
I Olofstorp ligger en riktigt pampig hästgård. Där finns ett bostadshus i herrgårdsstil med pool, separat lägenhet och stall med 13 boxar.

Fyll på med salt och elektrolyter
Under sommarens varma träningspass kan det vara bra att fylla på hästens vätskeförråd. Foderrådgivaren Malin Heurlin tipsar.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar

Hur bra är Emilia Leo i galopp?
Emilia Leo är travtränare, kusk och en av landets bästa montéryttare. På fredagens ATG Hästarnas Mästare representerar hon travsporten.

De rider ungdoms-EM i fälttävlan
Sista helgen i juli rids fälttävlans-EM för juniorer och young rider i Hartpury, Storbritannien. Nu står det klart vilka svenska ryttare som deltar.

Skånes hästföretagare öppnar stalldörrarna
Snart är det dags för årets upplaga av Hästrundan i Skåne. Under tre dagar kan besökare åka runt i länet och delta i hästiga aktiviteter.
"Vill visa upp den stora bredd och variation av kunskap och aktiviteter"

Se klipp: En hälsning från Mary Lou i Italien
Mary Lou, Henrik von Eckermanns före detta tävlingshäst, lever pensionärsliv i Italien. Hästskötare Tiia Karhu har nyligen hälsat på stoet .

Hovslagaren om forskningsprojektet
Just nu studeras hur sporthästar påverkas av att ridas med eller utan skor. Under maj månad utfördes praktiska försök hos Peder Fredricson.

Sara Grönvall blickar framåt efter olyckan
När Sara Grönvall var med om en allvarlig ridolycka, som satte henne i rullstol, förändrades allt. Men nu vill hon fokusera på framtiden.
Om ridrädsla, SM-guld och ljus i mörkret: ”Har gjort mig mer ödmjuk”

Ont, det gör ont
Olika typer av hältor är det vanligaste skadeorsaken hos våra ridhästar. Med ett genomtänkt träningsupplägg kan vi få hållbarare och mer friska fyrbenta atleter.
»Många gånger är hälta ett resultat av hästens träning«

Guide: Välj rätt vindskydd för din hage
Ett väderskydd i hagen gör att hästarna kan söka skydd när vädret inte är idealiskt. Det finns en del att tänka på vid val av skydd – ta del av tipsen här.

Bommar som ger bättre hörnpasseringar
När Nina Hofmann Küppers tränade hoppryttare i Tyskland lade hon ibland in bommar i övningen. Detta för att fånga deras fokus.
Dressyrryttaren: "Det är lika viktigt att rakrikta som att runda"

Svenska medaljer vid NM i Flyinge
Den här veckan pågår Nordiska mästerskapen, NM, på hemmaplan i skånska Flyinge. Några svenska medaljörer har redan korats.

Louise Romeike visade formen i Polen
Det blev en lyckad fälttävlanshelg för Louise Romeike i Strzegom, med två vinster och en andraplats. För Nation Cup-laget blev det stolpe ut.

Upptäckten av en hästsko på marken
Känslan av att vara riktigt taggad på ett ridpass kan nog alla relatera till, men så kommer man ut till hagen: en tappad hästsko.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren


Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– TEMA: Förebygg skadorna
– Porträtt: Jessica von Bredow-Werndl
– Bli en stjärna på rakriktning
– Som gymträning för hästar
– Skydda din häst mot fästingar
– Stallmaskiner som underlättar
...och mycket, mycket mer!