Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2015-01-27Foto: Privat och Anna Nordin
Mikael: ”Hästen är bakhjulsdriven”
Mikael Lundstedt är legitimerad kiropraktor för människa och häst, han har tidigare varit lärare på såväl Kiropraktorhögskolan som på Svenska Ridsportförbundets C-tränarutbildning. En vinterkväll gästade han Gömmargårdens RS – för att berätta om hästens biomekanik och det han kallar "ekipagebehandling".
Text: Anna Nordin
– Ryttaren har en passiv inverkan som direkt blir aktiv för hästen. Vår vikt och balans, våra spänningar och låsningar påverkar den. Jag tittar på och försöker behandla hästens och ryttarens biomekanik, var och en för sig och ihop, förklarar Mikael.
Vad är det då för skillnad mellan att hjälpa ryttare och hästar?
– Man skulle kunna tro att det är lättare att behandla människor, eftersom de kan berätta var de har ont. Och det är det på sätt och vis, men ändå inte, säger han.
Vi är mindre atletiska
Hästarna är ofta mer vältränade och kroppen är deras verktyg, som de flyktdjur de är. Hästar ”lyssnar” enligt Mikael på hemläxan de får, genom att de har ett annat reflexsystem jämfört med oss och genom att de responderar helt utan aktivt medvetande.
– De märker när det känns bättre och rör sig då så, det finns ingen placeboeffekt när det kommer till hästar, menar han.
Vi ryttare har ofta stillasittande arbeten och förvärvade problem i rörelseapparaten. Då är det enligt Mikael svårare att få effekt av hemläxan. Människan har inte heller samma typ av reflexsystem och samma behov av ”fight and flight” som hästen.
– Vi responderar också på behandlingen, mer eller mindre utifrån vårt aktiva medvetande. Och då spelar placeboeffekten in direkt.
Hästryggen är en länk
– Hästen är alltid och enbart bakhjulsdriven. Det är här i bakbenen som all kraft produceras, säger Mikael och visar.
Framdelen ska endast vidarebefordra kraften som produceras bak, och för att detta ska fungera behöver hästens rygg vara en effektiv länk. Mikael bjuder på en metafor.
– Hästen ska enkelt kunna flytta sin naturligt främre tyngdpunkt bakåt, likt en kraftigt accelererande motorcykel som nästan lyfter med framhjulet.
För att klara det måste hästen vara lösgjord och utan fysiska problem, plus ha en exteriör som möjliggör flyttandet av tyngdpunkten. Kraften ska kunna ”komma igenom” framdelen.
Vikt på framkärran
En hästs tyngdpunkt ligger strax bakom dess framben, cirka 70 procent av vikten ligger på frambenen i vila. Sadel och ryttare adderar ytterligare vikt till framdelen.
– När vi pratar om att korta och länga hästen menar vi egentligen steglängden, inte själva kroppen, säger Mikael.
Det är via ryggens totala rörelse vi kan korta och länga steget på ett för hästen skonsamt sätt. I alla fall om den arbetar effektivt bakifrån, genom ryggen och är framför skänkeln med egen styrka och bärighet.
När hästen samlar sig ändras vinklingen och lutningen på bogbladen – från mer stående till mer liggande – vilket kortar avståndet mellan fram- och bakben i steget. Detta samtidigt som hästens kropp bakom bogbladen “passerar genom dem”, med en framåt- och uppåtdrivande kraft bakifrån.
Mår bra av låg form
När vi pratar om att hästen ”går på tygeln” menar vi egentligen att den är självbärig, och har lagt tyngdpunkten bakåt. Den stannar då där utan att vi får tyngd i handen – eller behöver använda skänklarna mer än till understödjande drivning ihop med vårt bäcken, som står för den viktigaste framåtdrivande hjälpen.
En ung häst behöver oftare gå i en låg form, för att enklare kunna arbeta med och genom ryggen och hitta detta läge. Äldre hästar behöver också den lägre formen, innan de på ett skonsamt vis kan samlas mer och i en högre form.
Starkare i kroppen
En Grand Prix-häst är vältränad och kan hitta läget där kraften kan passera genom ryggen, även i en högre och mer samlad arbetsställning. Detta när den har fått rätt, individanpassad träning och är i nivå med vad den bör klara av utan negativa belastningar på rörelseapparaten (skelett, leder, ligament, ledkapslar, ledbrosk och muskler).
– Den låga formen är alltså bra som uppvärmning för alla hästar, oavsett nivå, sammanfattar Mikael.
När hästen tar ner huvudet lyfts ryggen uppåt med hjälp av ligamenten i hals och rygg. Då halsen kommer ner flyttas också bogspetsen framåt, bland annat med hjälp av halsens muskler, vilket gör att bakbenen bereds mer plats att komma in under hästen.
Därefter kan vi, om hästen är mogen, samla upp den och använda kraften vi har skapat – genom att aktivera ryggen och få kraften att flöda framåt och uppåt.
Måste ha ett driv
En av åhörarna är orolig för att hästen ska ”hamna på bogarna” när hon rider den i lång och låg form.
– Om det händer beror det på att det inte finns tillräckligt med driv framåt. Vilket i sin tur kan bero på att ryttaren inte följer med, alltså med sitt bäcken, och därmed låser kraften och rörelsen.
Mikael förklarar att om bäckenet är låst, då är sittbenen i fel riktning och kan ge ett läge som motsvarar haltinformation till hästen. Antingen på bägge sidor eller endast på dess ena sida.
– Bakbenen är som två separata motorer, vi måste förmedla jämn aktivering till bägge bakbenen för att kunna kräva rakriktning och liksidighet. Rid som Elvis, råder Mikael, alltså med ordentliga ”bäckenrull” som följer hästens rörelser.
Välter inåt på volt
Hästens ryggrad har stor rörlighet uppåt och nedåt. Rörligheten i sidled är dock väldigt liten i den del där vi sitter. Om hästen rids med sänkt rygg har den ingen eller mycket begränsad förmåga att runda sig kring vår skänkel. Ryttaren kan då uppleva att den ”välter” inåt och att bogen ”ramlar ut”, eller att den har ett “lätt” kontra ett ”svårt” varv när det gäller att kunna runda sig.
– Ibland blir detta problem omvänt beroende på gångart, alltså galopp eller trav, säger Mikael.
När hästen lyfter sin rygg får den däremot en viss böjlighet, eftersom ryggkotornas leder är öppna och stödda av kraften i ryggens olika muskellager. Den kan då glida i sidled, vilket gör att vi ärligt kan runda hästens rygg runt vår skänkel med en äkta eftergift.
Exteriören spelar roll
Hästens exteriör påverkar hur väl den kan klara olika uppgifter som ridhäst, vilken disciplin den passar bäst till, men även vilken typ av problem den kan tänkas få.
Både ett rakt och ett lutande bäcken kan ge en hållbar häst, men det lutande bäckenet gör oftast att hästen kan samla sig lättare. Ett kraftigt lutande bäcken ger dock i vissa fall en ökad belastning på framför allt ländryggen.
Lårbensvinkeln samverkar med bäckenets vinkel. Den får inte vara för vinklad, då får hästen svårt att ta vikt på bakbenen.
– Ett sluttande kors och ett något mer rakt lårben kan kompensera varandra, men hästen kan då få bäckenet som ett problemområde gällande ökad belastning. Mindre vinkel i bakbenet ger en snabbare häst, så det är att föredra på kapplöpningsraser, förklarar Mikael.
Bogarna spelar också stor roll.
– En dressyrhäst bör ha liggande bogar, då är de redan rätt placerade för samling. Det blir lättare för kraften att komma igenom, en sådan exteriör ger mer frambensgest men framför allt mer upplyftande kraft. Raka bogblad är som att gå runt med uppdragna axlar, frambenen hamnar lite ”bakom” hästen. Vilket i sin tur kan ge en något ”stickande” gång, säger Mikael.
Fotnot: I nästa del av referatet från clinicen, som publiceras inom kort, tar Mikael Lundstedt med oss ut i ridhuset. Där undersöker och hjälper han ett faktiskt ekipage.
Liknande webbartiklar
- Mikael behandlar både ryttare och häst
- Kiropraktorn och värmekameran
- Vårpromenad och sadelfunderingar
- SLU bygger unikt rörelselaboratorium för hästar och ryttare
- Så påverkar underlaget hästens biomekanik
- Hästarna behöver träna sina
magmuskler – och vi vår balans - Så går Roepstorffs biomekaniska studier till
Fem tips för hästar på boxvila
I konvalescensstallet Stall Steninge By tar Annelie Lundkvist hand om skadade hästar. Hon delar med sig av fem tips för att få hästar på boxvila att trivas.
"Jag gör alltid stretchövningar på hästar som står på boxvila"
Byggde egna bomstöd med nivåskillnader
I rehabiliteringssyfte blev Lina Engelin rekommenderad att arbeta hästen över upphöjda bommar. Hon gav sin man uppgiften att snickra.
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Svart på vitt: Nosen bakom lod lönar sig
45 hästar studerades under Aachen Grand Prix Special två år i rad. En färsk studie bidrar med hård fakta till diskussionen i dagens debatt.
Finns kopplingar mellan FEI:s världsranking och hästens noslinje
25 hästböcker du inte får missa!
Mulle, Svarta hingsten och Silver, hästarna i böckernas värld är många. Det är aldrig för tidigt, eller för sent, att börja läsa hästböcker.
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!