Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2015-12-04När du inte är nöjd med hur hästen har vårdats
Vad gör man om man inte är nöjd med, eller är tveksam till, den vård eller behandling som hästen har fått? Hippson reder ut vad Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård är och gör.
Text: Åsa Pernes
Arkivfoto: Dollar Photo Club och Tomas Holcbecher
Varje dag möter massor av hästar veterinärer eller andra ur gruppen djurhälsopersonal – ofta handlar det om att de har blivit skadade, ska vaccineras eller behöver få nya skor. Nästan alltid går allt bra och hästägarna är nöjda. Men ibland uppstår oenighet.
Gäller det ekonomiska frågor – exempelvis krav på skadestånd – ska kunden vända sig direkt till hästkliniken, djursjukhuset eller till den godkända hovslagare som har utfört arbetet. Är det däremot så att man är tveksam till något i den veterinärmedicinska behandlingen kan man kontakta Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård.
65 hästärenden på tre år
Till nämnden anmäler hästägaren namngiven djurhälsopersonal, du kan med andra ord inte anmäla en klinik. Ansvarsnämnden består i dag av sju ledamöter, gruppen ska ha en bred kompetens och ska enligt lagen även inhämta sakkunnigutlåtanden av utomstående experter vid behov.
I och med den nya lagstiftningen från 2010, som bland annat innebär att djurhälsopersonalen har fått eget ansvar, trodde nog många att det skulle ske en ”naturlig” ökning av ärenden till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Detta eftersom fler personalgrupper kunde anmälas. Så har inte skett, vilket även ansvarsnämndens jurist Annelie Svensson är förvånad över.
– Vi hade nog förväntat oss att se en ökning. Men antalet anmälningar ligger konstant på cirka 120 per år och i den siffran ingår samtliga djurslag, berättar hon.
Varje anmälan kan dock gälla flera personer ur djurhälsopersonalgruppen, det kan exempelvis vara flera veterinärer som har varit inblandade i vården av djuret. Statistiken gällande hästar visar att man under de senaste tre åren (2012–2014) har prövat cirka 65 ärenden, i 45 fall har det blivit avslag.
– När det gäller hästar är det ofta mycket pengar det rör sig om. Så här handlar det inte så sällan om att hästägaren vill ha någon form av ekonomisk ersättning. Vi prövar den veterinärmedicinska delen i anmälan, men avvisar det som rör eventuella krav på skadestånd, säger Annelie Svensson.
Osäkerhet om regler och skyldigheter
Tittar man på dessa siffror och betänker hur många hästar som dagligen kommer i kontakt med djurhälsopersonal känns de spontant ganska låga. Trots detta finns det, enligt Anne Zedén Yverås som är juridiskt sakkunnig konsult, ett behov av föreläsningar om ansvarsfrågorna. Bland annat om vilka som tillhör djurhälsopersonalen och vilka skyldigheter den gruppen inte får åsidosätta.
För här råder det enligt Anne osäkerhet. Hon håller främst sina föreläsningar för dem som arbetar med djursjukvård och djurhälsovård, men på senare tid har hon även öppnat upp kurserna för djurägare. Då handlar det mer om vad de kan förvänta sig av vården och vilka krav de kan ställa på den.
Hej Anne! Behövs det verkligen kurser om det här, vet inte djurhälsopersonalen vad som gäller?
– Ja, det tycker jag behövs. En av skyldigheterna när man har legitimation eller godkännande (till exempel godkänd hovslagare, reds anm.) för arbete inom djurens hälso- och sjukvård är att hålla sig uppdaterad på och arbeta utifrån den gällande lagstiftningen. Sedan behöver man även veta vilka arbetsuppgifter som kan lämnas över till annan personal.
Så det är svårt för djurhälsopersonalen att veta vilka skyldigheter den har?
– Oj, ja, det här är inte lätt för dem. Det råder en stor osäkerhet om vad som gäller och jag får många frågor om regelverket. Ofta får jag samtal från djurhälsopersonal som vill ”bolla” frågor med mig. De har inte så många undervisningstimmar som handlar om det här i sina utbildningar.
Kan du ge exempel på sådant man har velat bolla?
– Det handlar bland annat om ansvarsfrågan, vem som gör vad. När man gjorde om lagen 2010 fick all personal eget ansvar för det man gjorde. Det fick givetvis till följd att många vill känna sig säkra på att de arbetsuppgifter de själva ska utföra följer lagstiftningen. Vilket inte alltid är fallet.
– Tidigare arbetade man i stor utsträckning på veterinärens ansvar och på vissa arbetsplatser fortsätter personalen att jobba som tidigare. Om något händer ”tar jag det på mitt ansvar” säger en del veterinärer, men så fungerar det inte. Händer det något är det eget ansvar som gäller, om det inte står annat i lagstiftningen. Har du legitimation eller godkännande kan du prövas i ansvarsnämnden, är det annan personal som har brutit mot regelverket kan den prövas i domstol och ges böter eller i allvarliga fall fängelse.
Vad är det du möter mest osäkerhet kring?
– Osäkerheten gäller främst vilka arbetsuppgifter en djurvårdare får utföra, sedan frågar djurhälsopersonalen ofta vad som får delegeras. Andra frågor handlar om anställningsformer i förhållande till det ansvar och de skyldigheter man har som djurhälsopersonal, och som följer av legitimationen eller godkännandet.
Du nämnde att djurägare ofta inte vet vad de kan förvänta sig och vilka krav de kan ställa på vården …
– Djurägare är förstås mer eller mindre insatta, men i en undersökning jag gjorde i somras framgick att många förväntar sig att en veterinär ska göra mer än vad som är fallet i verkligheten. Kanske känner man inte till att djursjukvårdare är ett yrke som inte längre finns, utan har delats in i legitimerad djursjukskötare (motsvarar en sjuksköterska) och djurvårdare (motsvarar en undersköterska).
– Den här indelningen innebär att man ska ställa krav på att den djurklinik man vänder sig till har behörig personal för de behandlingar som utförs. Det är exempelvis inte godtagbart att bemanna stationärvård över natten med en djurvårdare, som kan behöva tillämpa ett undantag i lagstiftningen för att rädda ett djurs liv eller lindra dess lidande i väntan på att behörig personal rings in.
– Har man stationärvård ska behörig personal finnas på plats, även på natten. Det här är sådant jag tycker att en hästägare ska fråga om när han eller hon har sin häst inlagd. Vem arbetar på natten och vad har den personalen för behörighet, vad får de göra i ett akut läge om hästen blir sämre?
Du är lite kritisk till ansvarsnämndens arbete, kan du förklara varför?
– Ja, det är jag, och det är utifrån mina kontakter med djurägare som upplever att det inte är värt mödan att skicka in en anmälan. Jag kommer oftast i kontakt med djurägarna efter att de har fått ett beslut från ansvarsnämnden. Och berättelserna är ganska lika.
– Hästägaren har skickat in en anmälan för att det är något han eller hon inte är nöjd med eller är tveksam till när det gäller behandlingen. Det kan exempelvis handla om diagnosen, var den rätt eller fel? Kunde hästen ha fått en annan behandling? Fick den rätt mängd läkemedel eller borde den ha fått någon annan medicin? Skulle veterinären ha opererat snabbare eller inte alls?
– Sedan får ägaren beslutet och inser att ansvarsnämnden bara riktar in sig på den rent veterinärmedicinska delen. Då uppstår en viss frustration eftersom det är precis det djurägaren vill ha hjälp med att förtydliga. ”Jag kan inte något om veterinärmedicinska saker”, säger djurägaren till mig, ”det var ju det jag ville att ansvarsnämnden skulle titta på. Jag ville att de skulle pröva om det var rätt behandling till rätt diagnos!”.
– Djurägarna behöver ha en hel del veterinärmedicinska kunskaper för att göra en sådan här anmälan. Det är det inte många som har och det tycker jag inte heller är rimligt att begära.
Vad kan djurägarna anmäla?
– Grunden för en anmälan är att du misstänker att djurhälsopersonal har åsidosatt någon av sina skyldigheter. Det kan bland annat handla om hur man har fört journal, intygsskrivande, hur man har hanterat läkemedel eller hur delegering har skett inom djurhälsopersonalen. Alla arbetsuppgifter ska vara utförda i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
– En sak som djurägare bör vara medvetna om är att om de inte är nöjda med journalföringen så räcker det inte med att visa att den har brustit. Det måste även ha inneburit risk för vården av djuret. Många anser att en sådan brist alltid medför en viss risk för att den veterinärmedicinska vården av exempelvis hästen ska bli lidande. Men ansvarsnämnden gör ofta en annan bedömning.
– För att djurägare ska kunna skriva en något så när tydlig ansökan är en förutsättning att man får ut journalen över djurets behandling. Detta så att man vet vilka som har varit inblandade i djurets vård, vilka personalgrupper det handlar om och vem som har gjort vad. Vad har hänt och vilka bedömningar har man gjort?
– Det händer att anmäld djurhälsopersonal vägrar att lämna ut journalerna och de har ingen skyldighet att göra det enligt lagstiftningen, om de arbetar i privat verksamhet. Då blir det svårare för djurägaren att skicka in ett ärende med ”korrekta uppgifter”, eller att rådfråga någon annan om det man upplever har blivit fel i behandlingen av ens djur.
Finns det något mer du tycker att hästägare bör tänka på eller veta?
– Det är inte ovanligt att djurägare säger till mig att de går hos en väldigt bra veterinär och klinik, därför att personalen alltid är så trevlig. När jag sedan frågar om det var en djursjukskötare eller en djurvårdare som vaccinerade djuret vet de inte. I stället tänker man bara ”djursjukvårdare”. Många djurägare vet alltså inte vem som är behörig att utföra de olika behandlingarna på djuret. De vet inte skillnaden i kvalifikationer och kompetens, utan litar på att man gör rätt i verksamheten.
– Det gör man också i de allra flesta fall, men sedan finns det skräckexempel där man systematiskt bryter mot lagstiftningen eftersom det inte syns förrän det går allvarligt fel. Som djurägare kan du därför tänka att veterinär, djursjukskötare och djurvårdare är djursjukvårdens läkare, sjuksköterska och undersköterska. Även om det inte är helt överförbart vad de olika yrkesgrupperna får göra, så ger det en rimlig utgångspunkt och referensram för frågor och krav. En undersköterska får exempelvis inte söva dig i den vanliga sjukvården och en djurvårdare får inte söva ditt djur i djursjukvården.
Djurhälsopersonal är en gemensam benämning för yrken som kräver behörighet. De arbetar utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet när det gäller journalföring, regler för hur intyg ska skrivas, tystnadsplikt med mera. Djurhälsopersonalen består av:
- veterinär
- djursjukskötare
- godkänd hovslagare
- godkänd legitimerad sjuksköterska
- godkänd legitimerad sjukgymnast
- godkänd legitimerad tandläkare
Källa: Jordbruksverket
Liknande webbartiklar
- Djursjukskötare varnas – utförde tandingrepp
- Veterinär får varning efter allvarliga fel
- Veterinär får erinran efter brister vid hästbesiktning
- Missade fraktur – veterinär får erinran
- Ponny utsattes för vanvård hos fodervärd – veterinär får erinran
- Tvist om hästköp – veterinär vägrar lämna ut journal
- Veterinär varnas – brister i behandling och journalföring
- Veterinär får erinran efter behandling av skadat öga
- Veterinär får erinran för slarvig besiktning
- Tog aldrig av skon för att undersöka hovböld
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Militärhästar sprang lösa i London
Imorse kom flera hästar lösa i centrala London i samband med en militärövning. Brittiska medier rapporterar och delar videor från händelsen.
Kvinna åtalas för djurplågeri – hästar svalt
Länsstyrelsen upptäckte allvarliga brister under besök på en gård i Småland. Kvinnans hästar omhändertogs men fick avlivas till följd av svält.
Hästarna välkomnas hem från Riyadh
Hästarnas resa hem från Riyadh har kommit till sitt slut och de har landat på hemmaplan igen. Svenska ridsportförbundet delar bilder från resan.
Hästen gick ner i poolen: "Jag fick panik"
När Michaela kom hem från jobbet upptäckte hon att hennes häst ramlat ner poolen. Gunnel hade trampat igenom poolens plåttak och var fast.
"Brandmännen var som handlingsförlamade och förstod ingenting"
Den svåra skritten – finslipa på detaljerna
Rygga i vinkel och på volt och rid skänkelvikning i skritt mellan koner. Med pararyttaren Felicia Grimmenhags övningar kan du och hästen dra ner på tempot.
"Att jobba skritten är viktigt för alla men också något många glömmer bort"
Hästgård med mysigt sjöläge
Utanför Söderköping finns en hästgård med strandläge, hus med pool, sju boxar samt tre mindre ponnyboxar och en egen ridbana.
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
”Charlie” byttes mot ensilagebalar som liten
Det tog hundra försök för Ebba Berglöf att hoppa upp på Catch Me Not innan Peder för tolv år sedan såg honom på en tävling.
Här berättar ägaren mer om hästen som blev trea i världscupfinalen
Misstänkts gjort sexuell handling mot häst
En man i södra Sverige ska vid flera tillfällen ha tagit sig in i stall och även gjort sexuella handlingar mot en häst. Nu åtalas han för flera brott.
Vid ett tillfälle hittades han inne i en hästbox med en stol
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!