Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2013-01-21När hästens liv tar slut = svåra beslut
Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har under 2012 drivit projektet Hästliv, där man har kartlagt vad som faktiskt händer med svenska hästar när deras liv tar slut. Vi fick en pratstund med projektledaren Karolina Thorell.
- Ofta drar man sig lite för att prata om sådant som avlivning, slakt och destruktion. Vilket gör att hästägare kan vara helt oförberedda när deras häst måste tas bort, säger hon.
Text: Anki Yngve
Foto: Cajsa Ekström
Projektet har dels handlat om vad som faktiskt händer med de hästar som dör i Sverige, dels har det handlat om att göra hästägare medvetna om de alternativ som finns och vad de kostar.
- Det finns drygt 360 000 hästar i landet och utifrån våra beräkningar borde mellan 18000 och 23500 av dem lämna jordelivet varje år. Vi har lagt ner mycket jobb på att ta reda på hur många som slaktas och avlivas, och hur många kroppar som tas omhand, berättar Karolina.
Enligt organisationens beräkningar slaktades omkring 4500 hästar år 2011. Ungefär 6300 gick till energiåtervinning (destruktion), länsstyrelserna lämnade drygt 1100 tillstånd för begravning och över 1600 kremerades. Summerar man detta till nära 13600 hästar inser man dock att det "fattas" hästkroppar i beräkningen.
- Vi kan inte vara säkra på i vilken omfattning det försvinner hästar och vi vet faktiskt inte riktigt vart de i så fall tar vägen, säger Karolina. Men klart är att fler hästar "borde" avsluta livet varje år.
Begravning
För att begrava en häst behövs nästan alltid tillstånd från länsstyrelsen.
- Förmodligen begravs fler hästar än de drygt 1100 tillstånd som lämnats. I vissa områden krävs till exempel inte tillstånd och man kan även misstänka att en del hästar grävs ner illegalt, säger Karolina.
Även om det är relativt billigt att begrava hästen hemma på gården kostar själva avlivningen (om sådan behövs) en slant.
- Tar du ut veterinären har vi fått höra allt från 1600 till 4000 kronor som kostnad. Summan är beroende av metod, preparat, tid på dygnet och så vidare.
Kremering
Att en häst kremeras betyder att kroppen bränns i oförstört tillstånd, i en stor förbränningsugn. Som hästägare kan man välja mellan antingen allmän eller separat kremering. Allmän betyder att flera hästar bränns tillsammans, då kan du inte få någon aska efteråt.
- Efter en separat kremering kan du om du vill få ta med dig askan hem för att till exempel sprida den i hästens hage. Men tänk på att det blir kanske 25 kilo av en stor häst. Det är inget som får plats i en liten urna, säger Karolina.
Kremering är väldigt energikrävande eftersom ugnen måste värmas till mycket hög temperatur med hjälp av eldningsolja. Dessutom är det dyrt, på SVA i Uppsala kostar en separat kremering till exempel över 14000 kronor för en häst över 250 kilo. En allmän kremering är billigare, men hästägare måste ändå räkna med över 5000 kronor.
Energiåtervinning/destruktion
Energiåtervinning kallas i folkmun ofta för destruktion. Det innebär att Svensk Lantbrukstjänst samlar in djurkroppar som processas till en mald massa som går att bränna, och som används för att framställa energi.
Dock finns det bara två anläggningar för detta i Sverige, så alternativet innebär långa transporter. Av hästägaren tar Svensk Lantbrukstjänst drygt 1000 kronor för avlivningen och sedan 4300 kronor för att ta med sig kroppen.
- Ofta ska summan, cirka 5000 kronor, betalas kontant. Och ersättning för avlivning och omhändertagande ingår inte i grundförsäkringen för hästen, i så fall krävs någon form av försäkringstillägg, säger Karolina.
Slakt
Antalet slaktade hästar per år har minskat stadigt i Sverige sedan mitten på 90-talet.
- Den minskade hästslakten beror till del på förändrade regler, som krav på hästpass vid slakt och att hästar numera måste transporteras levande till slakteriet. Men vi tror också att de känslomässiga aspekterna spelar roll. Plus det faktum att slaktalternativet ibland har fått oförtjänt dåligt rykte, säger Karolina.
I hästpasset ska veterinären fylla i om hästen har fått några mediciner som innebär livstids slaktkarens, vid viss typ av medicinering kan hästen nämligen inte bli livsmedel.
- Ofta har medicinerna en karenstid inför slakt. Men det finns också vissa läkemedel, där det inte har gjorts tillräckligt med forskning, där det är livstidskarens. En häst som har ett ersättningspass får heller inte slaktas, man vet ju inte vad som fanns inskrivet i det gamla passet, säger Karolina.
På slakteriet bultas och avblodas hästen, vilket kan upplevas som lite mer dramatiskt för hästägaren än en avlivning med avlivningsvätska.
- Det kommer en knall och så faller hästen ihop. Sedan måste den avblodas för att säkerställa avlivningen. Själva bultningen ger en kraftig hjärnblödning så att hästen är helt borta och inte känner någonting, men hjärtat kan i vissa fall fortsätta att slå. Därför måste man bloda av, förklarar Karolina.
Av slakteriet får hästägaren betalt per kilo slaktad vikt, alltså för det kött som går att använda. Det brukar handla om cirka hälften av den levande vikten och priset du får i Sverige ligger någonstans runt 6-7 kronor kilot.
- Det är betydligt bättre betalt utomlands, vilket kan förklara de långa hästtransporter som fick mycket medial uppmärksamhet för några år sedan. I vissa länder ger slakterierna 20-30 kronor per kilo levande vikt för hästkött, berättar Karolina.
Nödslakt?
Den så kallade "nödslakten", som tidigare fanns i de flesta områden, har försvunnit. Då avlivades hästen hemma i stallet och slaktbilen tog med sig kroppen. Man behövde alltså inte åka iväg med sin häst levande till slakteriet.
- Att nödslakten försvann berodde bland annat på förändrade hygienregler. I princip måste nu alla hästar transporteras levande till slakteriet. Bara akut skadade djur som annars skulle ha varit friska får nödslaktas för att bli livsmedel, säger Karolina.
Jo, det finns en marknad för hästkött
Enligt Karolina har vi visserligen ingen jättestor konsumtion av hästkött i Sverige, bara cirka 0,2 kilo per person och år. Men det är tillräckligt mycket för att de inhemska slakterierna inte ska kunna täcka behovet, i dag importeras det en hel del hästkött till Sverige. Vilket enligt henne är olyckligt ur ett konsumtions- och hållbarhetsperspektiv.
- Ur den aspekten vore det bättre att ta tillvara på det hästkött som finns inom landet, i stället för att elda upp det, säger hon.
I Sverige är det främst inom charkindustrin som hästköttet används, till exempel i hamburgerkött eller i vissa lokala korvar. Enstaka saluhallar säljer även styckningsdetaljer.
Hur blir man egentligen mottagen när man åker runt i landet och pratar om olustiga saker som slakt och destruktion av hästkroppar, undrar vi?
- Inom näringen har mottagandet av projektet varit väldigt positivt, de flesta tycker att det är bra att vi belyser alternativ och ökar kunskapen om de här frågorna, säger Karolina.
Den negativa respons HNS har fått är en debattartikel som Djurens Rätt skrev mot projektet, där djurrättsorganisationen bland annat menade att man uppmuntrar till ökad köttkonsumtion.
- Det hade de tyvärr missuppfattat. Det vi tycker att man kan ifrågasätta är att Sverige importerar hästkött, trots att det egentligen inte skulle behövas. Och så vill vi visa hästägare att det finns alternativ till veterinär avlivning, vilket i många fall blir väldigt dyrt.
Hästarna "särbehandlas"
Vilket slut som är "snällast" för hästen, avlivning med avlivningsvätska eller med bultning, vill inte Karolina lägga någon personlig värdering i. Det är upp till varje hästägare att ta reda på olika alternativ och besluta vilket som passar dem och hästen bäst.
- Däremot är själva hanteringen av avlivningsvätskan ett riskmoment för veterinärerna. Vissa länsstyrelser är även restriktiva med att tillåta nedgrävning av hästar som har avlivats på det sättet. Vi vet inte riktigt om medlen kan ha miljöpåverkan.
Många av oss har sett bilder från slakt av exempelvis grisar på tv, där många djur slussas in på slakteriet samtidigt.
- Det man ska veta är att slakt av häst inte går till som med andra djur. Det sker i huvudsak genom att hästägaren kontaktar slakteriet, får en tid och själv kör hästen dit. Ofta finns en speciell dag eller tid avsatt för hästar, för att man inte ska behöva komma samtidigt som andra djurslag. Hästar hanteras alltid separat, förklarar Karolina.
Hanteringen är alltså anpassad för både hästar och hästägare. Vill man kan man oftast få vara med, men då gäller det att vara medveten om att en avlivning med bultpistol kan upplevas som dramatisk, hästen ramlar ihop väldigt fort. Och efter bultningen måste hästen genast avblodas, det är mycket blod det handlar om.
- Ring och fråga hur det går till och om du får vara med hela vägen. Majoriteten säger ja, men man får kolla upp det själv.
taggar
Liknande webbartiklar
- HNS: ”Viktigt att slaktalternativet finns kvar”
- Måltidsforskaren förklarar – därför fick fallet om hästköttet så starka reaktioner
- Starka reaktioner när norskan åt sin häst: "Min vän var ju inte där längre"
- SVT avslöjar: Svenska hästar slaktas svart
- Krönika: Apropå att äta häst
- Startar nytt krematorium för häst: "Bra att läsa på om olika alternativ"
- Carolina förlorade sin bästa vän på ett fruktansvärt sätt: ”Ett trauma”
- Häst avlivades på tävling – ryttaren anklagas för dopning
- Hästen går tillbaka till kretsloppet
- Vill ge hästar ett värdigt slut – startade krematorium
Dags för världscupfinal i hoppning
Hoppfinalen ska avgöras och det blir en riktig nagelbitare med två svenskar i toppositioner. Två rundor ska ridas och mycket kan hända.
Därför uteslöts Charlotte Fry med Everdale
Det brittiska ekipaget hann knappt skritta in på banan i samband med världscupfinalen innan de fick vända om. FEI:s chefsveterinär berättar.
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Finalglädje när Kittel tog världscupseger
Vilken fredagskväll det blev med Patrik Kittel överst på podiet när världscupfinalen i dressyr avgjordes. Svenskt för andra gången i historien!
Tomas Holcbecher fångade ögonblicken – häng med i bildspelet
Viktigaste grunderna enligt Eamon Hickey
Under onsdagens clinic visade Eamon Hickey upp sitt system för hästhantering. Först ut var ett treårigt sto som aldrig varit hemifrån.
VC-finalen i Riyadh – det händer i dag lördag
Vi har nått den sista tävlingsdagen och spänningen är minst sagt olidlig. Hoppningens världscupfinal ska avgöras – med två svenskar i topp.
Än kan mycket hända som stuvar om – här är allt du behöver veta
Fem självklara rutiner för hästens status
Annelie Lundkvist driver ett rehabstall och tar dagligen hand om skadade hästarna. Här tipsar hon om fem rutiner som hon rekommenderar alla att göra.
"Genom att löpande ha koll ser man snabbt förändringar på hästen"
Nionde gången gillt för Patrik Kittel
Endast decimaler skiljde de tre på podiet och Charlotte Fry fick inte starta. Det var spänning när Patrik Kittel red hem världscupfinalsegern.
"Jag brukar vara bra med orden, men nu är jag ganska mållös"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Ny lösning för ridsportanläggning i Växjö
Växjöortens fältrittklubb och Växjö hästsportcenter vill bygga klart ridarenan. Nu diskuteras en lösning med kommunen, enligt Smålandsposten.
Kan bli en nystart för relationen mellan klubben och kommunen
Bildbomb från torsdagen i Riyadh
Under torsdagen hade dressyrhästarna vilodag inför kürfinalen medan hopphästarna presterande i inne på banan. Se bilder från dagen.
Stora skillnader mellan hästgymnasier
Det finns stora skillnader mellan gymnasieskolorna med utbildningen hästhållning. Detta enligt en granskning av Sydsvenskan och HD.
Svenska hästarna godkända i besiktningen
Finalen av världscuphoppningen avgörs i morgon lördag. Under dagens veterinärbesiktning blev båda de svenska hopphästarna godkända.
Ägaren och uppfödaren om Chromatic BF
Den amerikanska hästen Chromatic BF gick plötsligt bort efter torsdagens världscupsomgång. Nu skriver ägaren och uppfödaren om sorgen.
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Träna på flytet och rytmen i kombinationer
I denna video tipsar Tobias Grönberg om att två upphöjda bommar på böjt spår är en bra uppvärmning för att hoppa kombinationer.
”Övningen ska leda till att hästarna driver i en kombination”
VC-finalen i Riyadh – Det händer idag fredag
Det är fredag och dags för dressyrens världscupfinal att avgöras. Hopphästarna får vila medan dressyrhästarna möts i en Grand Prix kür.
Fem stjärnor på fyra ben
Stor, liten, varmblod och kallblod. Våra hästar kommer i många former. Här möter du en vårdhäst, tre polishästar och en allsidig ridtravare.
Svenskarna bäst – även i dag
Det var en tuff runda i dagens 1,60-klass i Riyadh. Efter en dramatisk omhoppning stod det klart att Henrik och King Edward var bäst, även i dag.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!