Text: Anna Nordin
  
Stockholms läns ridsportförbund bjöd under våren in till en föreläsning med Elisabeth Mandorf. Detta om bett, hästens munhåla och ridbarhetsproblem som kan vara kopplade till betslingen.
Elisabeth är legitimerad veterinär och har gått en av världens mest avancerade hästtandvårdsutbildningar, nämligen Sveriges lantbruksuniversitets fortbildning i hästens munhåla. År 2015 blev hon en av landets få examinerade hästodontologer*.
På Evidensia Hästsjukhuset Stav där hon arbetar utför hon ”vanlig” hästtandvård, men också exempelvis karieslagningar och rotfyllningar. Vid sidan av tandvården ägnar Elisabeth en hel del av sin tid åt bland annat hältutredningar och ridbarhetsproblem.
  
Anpassade för att mala gräs
Hästens mun är väldigt lång och käkleden sitter högt upp, strax under örat. Den har 36 tänder jämfört med människans 28 (eller 32 om man får alla visdomständer). Tänderna skiljer sig också från våra både vad gäller utseende och funktion.
Hästens tolv framtänder har till uppgift att bita av gräset. Dessa lutar mer och mer framåt ju äldre hästen blir och deras utseende kan användas för att åldersbestämma hästar.
De 24 kindtänderna används till att mala sönder gräset. När hästen tuggar rör den alltså käkarna i sidled mot varandra, till skillnad från oss människor som tuggar uppåt/nedåt. För att malandet ska bli effektivt består tuggytan på tanden av flera olika material, så att ”åsar” bildas. Emaljen ligger inte runt tanden, som hos människan, utan veckad i den. När de lite mjukare materialen dentin och tandcement slits av tuggrörelsen bildas åsarna av emalj.
De olika materialen gör att tanden får ett ”fult” utseende, lite som en människotand full av karies. Och eftersom tänderna slits under malandet växer hästens tänder hela tiden, fram till cirka 15- till 16-årsåldern. Därefter bildas inget nytt tandmaterial men tänderna fortsätter att slitas, vilket gör att de kan ”ta slut”. Då kan hästen inte äta längre, därför är det viktigt att vara rädd om det tandmaterial hästen har och att inte slipa i onödan.
  

Elisabeth Mandorf är examinerad odontolog, alltså veterinär med specialkompetens inom hästens munhåla. Foto: Evidensia Hästsjukhuset Stav
    
Vargtänder är ett gissel
Utöver fram- och kindtänder kan hästen ha fyra betar (vanligast hos hingstar och valacker) samt vargtänder. Vargtänderna är små, underutvecklade tänder som sitter placerade precis framför den första kindtanden på vardera sida i överkäken.
Det är inte säkert att hästen utvecklar vargtänder, bara ungefär hälften får det, eller att den får dem på båda sidor. Vargtänderna kan också variera i både form och storlek. De kommer vid cirka sex månaders ålder, kan vara rörliga på vissa hästar och sitter dessutom lite i vägen för att kunna placera ett bett i hästens mun.
Vargtänderna kan vicka eller gå av på grund av ett bett, därför rekommenderas att de tas bort innan hästen vänjs in vid betsling. Det passar ofta bra att göra detta när hästens tänder kontrolleras vid två års ålder.
Växlingen från mjölktänder till permanenta tänder kan ge olika typer av problem för hästen, bland annat foderfickor. Därför bör hästens tänder kontrolleras i tvåårsåldern, så att man kan åtgärda detta och slippa livslånga problem.
  
Hakar kan ge ridproblem
Framtänderna biter av gräset och tungan skickar sedan maten vidare till lanerna. Lanerna fungerar lite som en lagrings- och sorteringsstation. När det är fullt där får hjärnan en signal, en reflex, om att kindtänderna ska börja mala. Om ett bett ligger på lanerna kan samma reflex utlösas.
Skulle över- och underkäken inte riktigt matcha varandra kommer den yttersta delen av tandraden inte att slitas ner, utan bilda en hake. Haken sticker upp högre än de andra tänderna och kommer därför att ge ett tryck. Det i sin tur kan göra att hästen inte vill ta stöd på bettet, inte vill gå i form och liknande.
Hakarna kan skapa låsningar som gör att det naturliga malandet av fodret hindras och hästen får sår i kinderna. Detta kan också hända om hästen saknar någon av sina tänder, eftersom motsvarande tand i den andra käken då inte slits som den ska och blir för hög jämfört med övriga.
Många hästar lider av kroniska sår i kinderna, dessa blöder oftast inte eftersom de drabbas av vävnadsdöd. Det är också vanligt med svampangrepp i såret, vilket gör att det inte läker.
– Man märker ofta symtom vid ridning eller när hästen äter. Men många hästar visar inga, eller mycket subtila och svårtolkade, symtom. Ha koll på att utrustningen inte skapar sår genom att nosgrimman trycker kinden mot tänderna och liknande, samt förebygg genom regelbunden tandvård, säger Elisabeth och fortsätter:
– Hur ofta hästens tänder behöver ses över beror lite på hur det ser ut i munnen med eventuella hakar, foderfickor och liknande. Så hör med den hästodontolog du anlitar vad som passar just din häst.
  

Pågående tandväxling, permanenttand på väg fram. Foto: Privat
   
Foderfickor kräver regelbunden vård
Haken kan också göra att tanden glider bakåt och att en foderficka bildas. Genom att regelbundet slipa ner haken kan man slippa problem.
Även växlingen från mjölktänder till permanenta tänder kan ge problem med foderfickor.
– Var noga med att kontrollera och åtgärda i tid, så slipper hästen få livslånga problem. Det är lättare att förebygga foderfickor än att behandla dem när de väl har uppstått. Är fickan ”lagom” stor kan den i vissa fall ”lagas” temporärt med hjälp av en brygga, så att utrymmet får vila. Många foderfickor kan med regelbunden behandling fås att läka ut helt, förklarar Elisabeth.
Skulle hästen ha foderfickor fastnar det mat där när den äter. Det är smärtsamt och skapar inflammationer.
– Om hästen vill doppa sitt grovfoder i vatten när den äter kan det vara ett tecken på smärta i samband med tuggandet, till exempel på grund av foderinpackningar. Den har lärt sig ett sätt att lindra smärtan genom att kyla ner när den tuggar.
  
Hästar får också karies
Precis som människor kan hästar få karies, men där slutar likheterna.
– Vi människor behöver ”vila” tänderna mellan måltiderna för att undvika karies. Men för hästar är själva tuggandet av grovfoder det som rengör deras tänder. Långa ättider medför att mycket saliv bildas och det är därför avgörande för att motverka karies. Saliven är basisk och neutraliserar syraangrepp på tänderna.
Man har sett samband mellan kraftfoderintensiv utfodring och ökade kariesangrepp. Karies är vanligare från medelåldern och ses oftast i överkäken, eftersom saliven faller nedåt. Cementmaterialet i hästens tänder tar skada av kariesangrepp – karies kan ge smärta, tandfrakturer och även störa bettläget. Precis som för människor lagas karies med till exempel kompositmaterial.
  

Karies i första överkäkständerna. Foto: Privat
  
* En sammanställning över de veterinärer som har vidareutbildat sig inom tandvård hittar du i denna Excel-fil från SLU.

Två tidningar + bokserie för endast 399 kronor!

Säkra upp sommarens läsning med två utgåvor av kunskapsmagasinet Hippson + en av våra senaste bokserier för endast 399 kronor. Du sparar hela 240 kronor! Bland annat kan du välja den helt nya serien ”Toppa ditt tävlande”.
  
Efter beställningen skickas rykande färska nummer 3 av Hippson (där Elisabeth Mandorf bland annat berättar mer om bettinpassning och om olika bettyper) tillsammans böckerna du väljer. I augusti får du ytterligare en utgåva av kunskapsmagasinet.

Läs mer om erbjudandet och beställ
Köp enbart senaste numret
Om innehållet i nummer 3 
Läs i digitala arkivet
  

Hippsons nya bokserie "Toppa ditt tävlande" hjälper dig att ta tävlingsridningen till nästa nivå.

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se