Till vänster Elisabeth Mandorf "in action", till höger närbild på foderficka mellan tänderna. Foto: Evidensia och Privat
I nummer 3 2019 av kunskapsmagasinet Hippson, som börjar delas ut till prenumeranterna i dag, får vi ta del av veterinären och hästodontologen Elisabeth Mandorfs råd kring bett och betsling. Här nedan kompletteras den artikeln med kunskap om hästens mun och ätbeteende.
Text: Anna Nordin
Stockholms läns ridsportförbund bjöd under våren in till en föreläsning med Elisabeth Mandorf. Detta om bett, hästens munhåla och ridbarhetsproblem som kan vara kopplade till betslingen.
Elisabeth är legitimerad veterinär och har gått en av världens mest avancerade hästtandvårdsutbildningar, nämligen Sveriges lantbruksuniversitets fortbildning i hästens munhåla. År 2015 blev hon en av landets få examinerade hästodontologer*.
På Evidensia Hästsjukhuset Stav där hon arbetar utför hon ”vanlig” hästtandvård, men också exempelvis karieslagningar och rotfyllningar. Vid sidan av tandvården ägnar Elisabeth en hel del av sin tid åt bland annat hältutredningar och ridbarhetsproblem.
Anpassade för att mala gräs
Hästens mun är väldigt lång och käkleden sitter högt upp, strax under örat. Den har 36 tänder jämfört med människans 28 (eller 32 om man får alla visdomständer). Tänderna skiljer sig också från våra både vad gäller utseende och funktion.
Hästens tolv framtänder har till uppgift att bita av gräset. Dessa lutar mer och mer framåt ju äldre hästen blir och deras utseende kan användas för att åldersbestämma hästar.
De 24 kindtänderna används till att mala sönder gräset. När hästen tuggar rör den alltså käkarna i sidled mot varandra, till skillnad från oss människor som tuggar uppåt/nedåt. För att malandet ska bli effektivt består tuggytan på tanden av flera olika material, så att ”åsar” bildas. Emaljen ligger inte runt tanden, som hos människan, utan veckad i den. När de lite mjukare materialen dentin och tandcement slits av tuggrörelsen bildas åsarna av emalj.
De olika materialen gör att tanden får ett ”fult” utseende, lite som en människotand full av karies. Och eftersom tänderna slits under malandet växer hästens tänder hela tiden, fram till cirka 15- till 16-årsåldern. Därefter bildas inget nytt tandmaterial men tänderna fortsätter att slitas, vilket gör att de kan ”ta slut”. Då kan hästen inte äta längre, därför är det viktigt att vara rädd om det tandmaterial hästen har och att inte slipa i onödan.
Elisabeth Mandorf är examinerad odontolog, alltså veterinär med specialkompetens inom hästens munhåla. Foto: Evidensia Hästsjukhuset Stav
Vargtänder är ett gissel
Utöver fram- och kindtänder kan hästen ha fyra betar (vanligast hos hingstar och valacker) samt vargtänder. Vargtänderna är små, underutvecklade tänder som sitter placerade precis framför den första kindtanden på vardera sida i överkäken.
Det är inte säkert att hästen utvecklar vargtänder, bara ungefär hälften får det, eller att den får dem på båda sidor. Vargtänderna kan också variera i både form och storlek. De kommer vid cirka sex månaders ålder, kan vara rörliga på vissa hästar och sitter dessutom lite i vägen för att kunna placera ett bett i hästens mun.
Vargtänderna kan vicka eller gå av på grund av ett bett, därför rekommenderas att de tas bort innan hästen vänjs in vid betsling. Det passar ofta bra att göra detta när hästens tänder kontrolleras vid två års ålder.
Växlingen från mjölktänder till permanenta tänder kan ge olika typer av problem för hästen, bland annat foderfickor. Därför bör hästens tänder kontrolleras i tvåårsåldern, så att man kan åtgärda detta och slippa livslånga problem.
Hakar kan ge ridproblem
Framtänderna biter av gräset och tungan skickar sedan maten vidare till lanerna. Lanerna fungerar lite som en lagrings- och sorteringsstation. När det är fullt där får hjärnan en signal, en reflex, om att kindtänderna ska börja mala. Om ett bett ligger på lanerna kan samma reflex utlösas.
Skulle över- och underkäken inte riktigt matcha varandra kommer den yttersta delen av tandraden inte att slitas ner, utan bilda en hake. Haken sticker upp högre än de andra tänderna och kommer därför att ge ett tryck. Det i sin tur kan göra att hästen inte vill ta stöd på bettet, inte vill gå i form och liknande.
Hakarna kan skapa låsningar som gör att det naturliga malandet av fodret hindras och hästen får sår i kinderna. Detta kan också hända om hästen saknar någon av sina tänder, eftersom motsvarande tand i den andra käken då inte slits som den ska och blir för hög jämfört med övriga.
Många hästar lider av kroniska sår i kinderna, dessa blöder oftast inte eftersom de drabbas av vävnadsdöd. Det är också vanligt med svampangrepp i såret, vilket gör att det inte läker.
– Man märker ofta symtom vid ridning eller när hästen äter. Men många hästar visar inga, eller mycket subtila och svårtolkade, symtom. Ha koll på att utrustningen inte skapar sår genom att nosgrimman trycker kinden mot tänderna och liknande, samt förebygg genom regelbunden tandvård, säger Elisabeth och fortsätter:
– Hur ofta hästens tänder behöver ses över beror lite på hur det ser ut i munnen med eventuella hakar, foderfickor och liknande. Så hör med den hästodontolog du anlitar vad som passar just din häst.
Pågående tandväxling, permanenttand på väg fram. Foto: Privat
Foderfickor kräver regelbunden vård
Haken kan också göra att tanden glider bakåt och att en foderficka bildas. Genom att regelbundet slipa ner haken kan man slippa problem.
Även växlingen från mjölktänder till permanenta tänder kan ge problem med foderfickor.
– Var noga med att kontrollera och åtgärda i tid, så slipper hästen få livslånga problem. Det är lättare att förebygga foderfickor än att behandla dem när de väl har uppstått. Är fickan ”lagom” stor kan den i vissa fall ”lagas” temporärt med hjälp av en brygga, så att utrymmet får vila. Många foderfickor kan med regelbunden behandling fås att läka ut helt, förklarar Elisabeth.
Skulle hästen ha foderfickor fastnar det mat där när den äter. Det är smärtsamt och skapar inflammationer.
– Om hästen vill doppa sitt grovfoder i vatten när den äter kan det vara ett tecken på smärta i samband med tuggandet, till exempel på grund av foderinpackningar. Den har lärt sig ett sätt att lindra smärtan genom att kyla ner när den tuggar.
Hästar får också karies
Precis som människor kan hästar få karies, men där slutar likheterna.
– Vi människor behöver ”vila” tänderna mellan måltiderna för att undvika karies. Men för hästar är själva tuggandet av grovfoder det som rengör deras tänder. Långa ättider medför att mycket saliv bildas och det är därför avgörande för att motverka karies. Saliven är basisk och neutraliserar syraangrepp på tänderna.
Man har sett samband mellan kraftfoderintensiv utfodring och ökade kariesangrepp. Karies är vanligare från medelåldern och ses oftast i överkäken, eftersom saliven faller nedåt. Cementmaterialet i hästens tänder tar skada av kariesangrepp – karies kan ge smärta, tandfrakturer och även störa bettläget. Precis som för människor lagas karies med till exempel kompositmaterial.
Karies i första överkäkständerna. Foto: Privat
* En sammanställning över de veterinärer som har vidareutbildat sig inom tandvård hittar du i denna Excel-fil från SLU.
Ibland kan symtomen vara väldigt subtila, du behöver vara lyhörd.
Häst som hade svårt att tugga, inte så konstigt med en pinne på tvären i munnen. Foto: Privat
Säkra upp sommarens läsning med två utgåvor av kunskapsmagasinet Hippson + en av våra senaste bokserier för endast 399 kronor. Du sparar hela 240 kronor! Bland annat kan du välja den helt nya serien ”Toppa ditt tävlande”.
När Emilys häst drabbades av fång fanns den närmsta veterinären 14 mil bort. Att åka fram och tillbaka för att skriva ett recept tog en halv arbetsdag.
Den godkände hingsten Mr Vain GJ 1324 missar mästerskapet i Belgien. Det berättar uppfödaren och ägaren Gustaf Johansson på Facebook.
Får hästen för lite eller fel protein bryter den ner sina egna muskler för att täcka sitt behov. Veterinär Henrik Nyberg, samt Svenska Foders Susanne Edlund, förklarar.
Kan du ta emot unghästar på lösdrift eller söker du en stallplats för ditt dräktiga sto? Då kan det vara en idé att titta mer på SWB:s nya nätverk.
Överraskningsmulan Mulle Meck har fått äran att bli Skånes ridsportförbunds maskot. I år har hans utbildning tagit fart, inte minst på hoppbanan.
I en studie, med 750 tävlingshästar, visade det sig att nästan hälften hade så hårt spänd nosgrimma att man inte kunde få in ett enda finger under den.
Detta klipp har fått hela 460 000 reaktioner på Facebook. Och den historia som skildras är minst sagt gripande, med ett lyckligt slut mot alla odds.
Hunden Loki och hästen Inverness är kollegor hos polisen i Skottland. Efter jobbet bjuder Inverness sin långörade hundkompis på en härlig massage.
Video: Se klippet som mjukar upp såväl Loki som de tvåbentas mungipor
På Nynäs Gård utanför Enköping har de investerat i en Horsehopper. Därmed hålls beteshagarna rena från hästspillning och man håller nere parasittrycket.
Louise Romeike ledde den trestjärniga tävlingen i Langenhagen inför terrängen, skuggad av Michael Jung. Det blev en slutlig tredjeplats för henne.
Emma Emanuelsson drog på sig ett ynka tidsfel i Bonheidens trestjärniga GP med Chaploon. Det räckte till placering och Emma berömmer sin häst.
"Jag är jätteglad för Chaploon som har hoppat fantastiskt hela veckan"
Hoppryttaren Kevin Babington skadades allvarligt tidigare i somras. Nu har vänner och kollegor samlat in pengar till Kevin och hans familj via en auktion.
Fairy Tale såldes på "The Ten" – gav 137 000 dollar till familjen Babington
Hästar får lika mycket rörelse av 20 minuter i skrittmaskin som vid en timmes hagvistelse. Det visar en studie gjord vid brittiska Hartpury College.
Har tittat på hur mycket hästarna rör sig – samt hjärtfrekvens
Marie Sundelöf har inte tävlat på flera år. Ändå tvekade hon inte inför att själv rida familjens SWB-häst Revolt på Breeders, dit femåringen har kvalat.
Rider själv för hästens skull: "Har redan bevisat att han är jätteduktig"
Isabella Tovek vann Lövsta Future Challenge-kvalet för U25-ryttare hos Djursholms ridklubb. Därmed är hon också klar för finalen i Friends arena.
Den överviktiga hästen löper betydligt större risk att drabbas av sjukdomar och skador. Samtidigt måste hullet minskas successivt, Saracens Pia Prahl förklarar hur.
”Övervikt hos hästar är ett allvarligt problem och ska inte negligeras”
Henrik von Eckermann kom på åttonde plats med Best Boy 2 i GCT Grand Prix i St Tropez. Det efter en omhoppning där det gick undan.
Vem är ansvarig om en häst skadas under transport, är det chauffören eller hästägaren? En komplicerad fråga utan några enkla och glasklara svar.
Advokat Eva Johansson ger svar och råd i en komplicerad fråga
Förra året fick en häst på Öland kolik och avled, på grund av att man inte fick tag i någon veterinär. Nu har man funnit en lösning på veterinärbristen.
Skäm bort din fyrbenta träningskompis med ett täcke som ska främja hästens blodcirkulation. I veckans tävling står Therapy Rug från Bucas på spel.
Med bland annat:
– Henrik Ankarcrona
– Patrik Kittels drömgård
– Kom igång med frihetsdressyr
– Övergången från bete
– Rutiner för ett lyckat meeting
...och mycket mycket mer
Läs numret i det digitala arkivet
"Bläddra" i det nya numret
Ansvarig utgivare: Ann-Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
