Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2011-07-25Träna varierat för att få en hållbar häst
Under Falsterbo-veckan tidigare i somras höll försäkringsbolaget Folksam tre frukostseminarier med kända föreläsare. Ett av dem handlade om träningsmetoder utan ridning, och där stod forskaren och veterinären Lars Roepstorff samt tränaren Pether Markne för expertisen.
Lars Roepstorff inledde med en kort introduktion till träningsfysiologi. Han påpekar att en vältränad häst har nästan dubbelt så bra syreupptagningsförmåga som en vältränad människa. Med andra ord är hästar betydligt mycket bättre lämpade än oss att springa långt utan att få mjölksyra i musklerna. Alltså har de bättre aerob kapacitet, det vill säga kondition.
- När det gäller träning av hästar ska man komma ihåg att det ställs otroligt olika krav beroende på vad hästen ska hålla på med. Det går inte att jämföra travtävling eller kapplöpningsgalopp med dressyr- eller hoppträning. På dressyr- och hoppsidan tränar vi oftast hästarna för lite i dag, medan exempelvis travhästar ofta tränas för hårt. Det är två olika planeter, säger Lars.
Pulsen hos en häst varierar normalt mellan 25-30 slag/minut (vila) till 240-250 slag per minut (maxpuls).
- En vältränad travhäst har en mjölksyratröskel runt 180 till 200 slag per minut. När vi har mätt pulsen på skolhästarna på Strömsholm under ett vanligt ridpass hamnar de sällan över 120-140 slag per minut. För att ridhästen ska komma upp högre i puls krävs nästan 1,50-hoppning, berättar Lars, för att illustrera att våra "vanliga" hästar faktiskt inte går speciellt hårt.
Här tar han även upp en av sina käpphästar - vikten av variation. För att hästen ska stärka sin kropp utan att få förslitningar är det viktigt att den får varierande träning. Det gäller allt från underlag till intensitet, övningar och betsling. En annan viktig bit är att ge hästen mikropauser under varje pass.
Gladare av omväxling
Pether Markne poängterar att variationen inte bara är viktig för hållbarhetens skull.
- Inställningen till arbete påverkas av att hästen får göra ett varierande jobb, den ska ju vilja arbeta och tycka att det är kul.
Han berättar att de hemma på Arphus Gård brukar lägga upp inlärningen så att de kör ett träningspass dag ett och sedan kör en repris dag två, där de tränar på samma sak men under ett lite kortare pass. När det kortare passet är över rider de ofta ut en stund, kanske rider de i backe eller liknande för att få variation. Dag tre får hästarna antingen skritta ut ett par gånger eller longeras med lång hals, gärna över lite låga hinder.
- Fast för mycket variation är inte heller bra. Du måste hitta ett träningssystem där hästen känner igen sig och känner sig trygg, påpekar han.
Själv befinner sig Pether Markne både i hopp- och i dressyrvärlden. Han menar att en hopphäst automatiskt får lite mer varierande träning, medan en dressyrhäst lätt kan bli som en "långlöpande taxibil" som går varv efter varv runt banan.
- Det gäller att inte tappa löphuvudet i dressyrhästen. Gasa på ordentligt på en långsida då och då, så att hästen förstår att den kan få springa framåt.
För bra hästar i dag
Lars säger lite provocerande att det är uppfödarnas fel att vi i dag verkar ha sämre hållbarhet på hästarna.
- De har tagit fram för bra, naturbegåvade hästar. Det gör att vi knappt behöver träna hästen för att få resultat. Den gamla Lansiär-hästen var man tvungen att hoppa 2000 språng på 60 centimeter innan man åkte på tävling, annars slog man ihjäl sig, säger han med glimten i ögat.
Med andra ord behöver vi ge de begåvade hästarna mer och varierande hållbarhetsträning.
- Försvarets treåriga remonter gick förr i tiden dressyr en dag, dagen efter fick de ett skrittpass, nästa dag gällde några varv på galoppbanan, de hoppade terränghinder och så vidare. Unghästarna var schemalagda varje dag och fick verkligen allsidig träning, fortsätter Lars.
Han berättar att man inte ska tro att man tränar hästens kondition nämnvärt under ett vanligt pass på ridbanan.
- För att förbättra konditionen behöver hästen komma upp i en puls nära 200. Det är väldigt sällan vi rider så fort på en hopp- eller dressyrhäst, tyvärr! Det är inte farligt att rida fort, så länge man inte gör det länge och på dåligt underlag. Intervallträning är jättebra, men hästen måste tränas upp successivt.
Skrittmaskinen - ett surrogat
Så till de alternativa träningsmetoderna. Pether Markne har inget emot skrittmaskiner, men han har ingen själv.
- Det är bra att hästarna får röra på sig. Men våra handskrittas.
Lars menar att skrittmaskinen i första hand är ett surrogat för annan skrittmotion, för den som inte hinner gå med eller sitta på sin häst. Skritta behöver hästen göra bland annat för hovmekanismens skull.
- Underlaget i skrittmaskinen måste givetvis vara bra. Men jag tror inte att man ska överdriva en eventuell förslitningsrisk. Så länge hästen bara skrittar och travar långsamt är det inte skadligt för den att gå på volt, säger han.
Skrittmaskinen är nära besläktad med skrittbandet, Lars menar att man inte kan se någon större biomekanisk skillnad mellan de båda träningsmetoderna.
- Skillnaden kommer om man har ett skrittband under vatten eller med lutning, då blir det mer belastning. Men med vatten är det mer ett rehabiliteringsredskap än ett träningsredskap, säger Lars.
Pether ger sin syn på saken:
- Jag är lite gammalmodig och har inga maskiner själv. Men jag känner många som har det och som tycker att det funkar jättebra, säger han.
En möjlig skillnad med ett skrittband är att gummit gör att hovens uppbromsning vid landningen blir kraftigare.
- Men det är precis som vid "roadwork" på asfalt, vid låg hastighet kan detta stimulera och stärka vävnaderna. Eftersom hästen bara skrittar på bandet ska det inte vara någon fara, säger Lars.
Tömkörning och longering
Nästa träningsmetod som de båda experterna diskuterar är tömkörning respektive longering.
- Jag tömkör inte eftersom jag inte tycker att jag kan det så bra. Tömkörning är precis som ridningen en konst. I stället longerar jag hästarna. Syftet med det är att de ska få arbeta i riktigt låg form utan vikt på ryggen. Och jag har dem nerspända, inte inspända. De ska gå med lång hals så att de kan använda sina magmuskler, säger Pether.
Enligt Lars kan man inte säga att tömkörning eller longering i sig är bättre eller sämre än ridning. Det är HUR det görs som avgör, även om variation som sagt är bra.
- Om hästen är mentalt avspänd och fysiskt välkoordinerad fungerar det alldeles utmärkt att longera eller tömköra, säger han.
Lars får en fråga om det inte är farligt att longera, i och med att hästen snedbelastas när den går på volt. Han ger lugnande besked.
- Så länge man inte longerar i höga tempon är det inte farligt. Folk som generaliserande säger att man aldrig får använda sig av små volter eller hårt underlag har inte förstått hur biologin fungerar. Belastning i lagom dos stärker, men det får inte bli överbelastning.
Viktigast av allt är enligt Pether att man anpassar träningen efter den individuella hästen.
- Vi har 20 hästar i stallet, några är lite långsammare och några är nästan för heta. De som drar benen efter sig får man reaktionsträna. Träna efter hästens sätt att vara! tipsar han.
Slutligen får Lars en fråga om hur tidigt och hur mycket man kan träna unghästen.
- Först och främst ska vi se till att den unga hästen från början får röra sig fritt på stora ytor, de första åren är väldigt viktiga. Jag tycker att man kan sadeltämja hästen redan när den är ett och ett halvt till två år gammal. Sedan tränar man upp den väldigt långsamt och succesivt.
taggar
Liknande webbartiklar
- Carl Hedin rider svår klass i både hoppning och dressyr: "Går dit vinden blåser"
- Stor, modern och exklusiv anläggning nära Flyinge
- Pether Markne tränar framtida hoppstjärnor
- Per och Pether har lämnat Sverige: ”Trivs väldigt bra i Danmark”
- Hållbar unghästutbildning – ett ryttaransvar: ”Gör jag det för hästens eller för min skull?”
- Superstallchefen: ”Var närvarande när du umgås med hästen”
- Bildspel: Häng med till Pether Marknes bas
- Ridsportprofiler skickar julhälsningar
- Pether Marknes julhälsning: ”Se hästen som en individ – och sluta att döma andra”
- Plötsligt händer det!
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!