Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2020-10-16Uveit – en smärtsam inflammation i hästens öga
Lena Ström är legitimerad veterinär med ögon som specialitet och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon är dels verksam vid ögonmottagningen på universitetsdjursjukhusets hästklinik och forskare inom området vid institutionen för kliniska vetenskaper. I en serie artiklar under hösten berättar hon om vanliga ögonproblem hos häst. I denna denna fjärde artikel är det dags att lära mer om regnbågshinneinflammation.
Text: Lena Ström
Uveit är en inflammation i ögats druvhinna (uvea). Druvhinnan består av iris (regnbågshinnan), ciliarkroppen (strålkroppen) och choroidea (åderhinnan). Dessa strukturer utgör de kärlförsörjande och pigmenterade delarna av ögat.
Uvea (druvhinnan) utgör de kärlförsörjande delarna av ögat och den består av iris (regnbågshinna), ciliarkropp (strålkropp) och choroidea (åderhinna). Foto: Creative Commons Attribution 3.0 Unported license, har modifierats.
De vanligaste orsakerna till akut uveit hos häst är skada (till exemplel slag) mot ögat, eller sekundärt till hornhinnesår. Vid akut uveit brukar inflammationen oftast läka ut, förutsatt att hästen får rätt behandling. Uveit förekommer dock även i kroniska och återkommande varianter där en successiv destruktion av ögat och tilltagande synnedsättning sker. Uveit är vanligen mycket smärtsamt, men det finns även vissa kroniska varianter av smygande uveit där hästen inte visar tydliga smärtsymptom, åtminstone inte i början av förloppet.
Uveit kan orsakas av:
- Skada mot ögat och dess omgivande strukturer
- Immun-medierad sjukdom (det vill säga sjukdom som orsakas av det egna immunförsvaret)
- Allmäninfektion
- virus (tex equint herpesvirus 1)<
- bakterier (tex leptospira, kvarka, rhodococcer)
- parasiter (tex onchocerca, toxoplasma, strongylus)
- Tumörer
- Läckage av linsproteiner vid grå starr (katarakt)
Hur diagnostiseras uveit och vilka är de kliniska tecknen?
Vanliga symptom på uveit som du som djurägare kan notera:
- Hästen kniper med ögat
- Svullnad i ögonlocken
- Rodnad och svullnad i slemhinnan runt ögat
- Tårflöde
- Ljuskänslighet
- Liten pupill (mios)
- Färgförändringar i ögat (till exempel grått, rött eller gröngult)
- Tecken på synnedsättning
Vid akut uveit ses vanligen att hästen kniper kraftigt med ögat. Ögonlocken kan vara svullna och tårflöde kan ofta ses vilket är ett tecken på smärta. Vissa fall visar dock inte lika tydliga tecken på smärta, ibland ses bara en sänkt ögonfransvinkel (bild till höger), alternativt inga yttre smärtsymptom alls (till exempel hos kroniska smygande uveiter). Foton: L Ström och M Källberg
Akut uveit med rodnad i slemhinnan, kärlinväxt och diffus grå vätska i hornhinnan och inflammatoriska utfällningar i främre kammaren som ger färgförändring, samt liten pupill (mios). Foto: M Källberg
Kontakta veterinär
Symptomen är ospecifika och förekommer även vid andra skador och sjukdomar i ögat, till exempel hornhinnesår och hornhinneinflammation. Därför är det alltid mycket viktigt att låta veterinär undersöka hästen för att ställa diagnos och sätta in rätt behandling. Vid kronisk, smygande uveit eller inflammation i de bakre delarna av ögat (åderhinna och näthinna) är det inte säkert att hästen visar tydliga yttre symptom på smärta, men det kan ändå pågå inflammation och destruktion inuti ögat vilket så småningom leder till synnedsättning och blindhet. Det är därför att rekommendera att låta hästen undersökas av veterinär vid misstanke om färgskiftningar i ögat eller nedsatt syn, även om den inte visar tecken på smärta.
Så går en undersökning till
Vanligen behöver hästen sederas (få lugnande) och eventuellt en bedövning av ögonlocken för att veterinären ska kunna undersöka ögat noggrant. Ögat behöver ALLTID färgas med en grön färg (fluorescein) för att utesluta hornhinnesår. Linsen undersöks också, eftersom uveit bland annat kan orsaka grå starr (katarakt) och/eller linsluxation (linsen lossnar från sin upphängning) och därigenom synnedsättning. I sällsynta fall kan det också vara tvärtom, det vill säga katarakt eller linsluxation kan vara orsak till utveckling av uveit. Mätning av ögontrycket ger information om graden av uveit, och också om sekundärt ökat tryck har uppstått som en besvärlig och smärtsam komplikation. Ögonbottenundersökning (undersökning av de inre delarna av ögat, det vill säga glaskropp, näthinna och synnerv) görs också ofta, för att diagnostisera uveit i ögats bakre segment.
På bilden till vänster ses fokala prickar som sitter på insidan av hornhinnan och som är ett tecken på uveit. Utan specialinstrument kan dessa förändringar vara svåra att skilja från de prickar som ibland ses vid immun-medierad keratit (IMMK=hornhinneinflammation). Ögat till höger har drabbats av kristallutfällningar som ibland ses vid kronisk uveit och/eller vid långvarig behandling med kortisondroppar. Foton: M Källberg
Vad är kronisk, återkommande uveit?
Vid kronisk, återkommande uveit har ögat drabbats av immun-medierad sjukdom. Inflammationen är i dessa fall konstant pågående, eller så kommer den i regelbundna akuta återfall (skov) till följd av att immunförsvaret ”attackerar” det egna ögat. Sjukdomen går också under andra namn såsom ”equine recurrent uveitis” (ERU), månblindhet, periodisk oftalmit och recidiverande iridocyklit. Det finns också en speciell variant av kronisk uveit, så kallad heterochromidis iridocyklit med sekundär keratit (HIK), där även delar av hornhinnan är inflammerad. Studier indikerar att mellan 5-25 procent (USA, Gilger, 2010) eller 8-10 procent (Europa, Spiess, 2010) av alla hästar är drabbade av kronisk uveit. Uveit som blivit kronisk går inte att bota och är den vanligaste orsaken till synnedsättning och blindhet hos häst.
Ökad ärftlig risk hos vissa raser
Det är inte exakt klarlagt varför vissa hästar utvecklar kronisk, återkommande uveit, medan andra hästar läker ut inflammationen efter en akut uveit. I många fall påvisas aldrig någon specifik orsak. Vissa raser har visats ha en ökad ärftlig risk för att utveckla kronisk sjukdom, till exempel appaloosa, tyska halvblod, samt med stor sannolikhet också knabstrupper. Det kan finnas en ärftlighet inom andra raser också, men som vi inte ännu känner till. Vi vet också att i vissa områden i världen är en bakterie (leptospira) involverad i sjukdomsutvecklingen, antingen genom att direkt infektera ögat eller genom att ändra ögats immunrespons. Leptospirabakterier har mig veterligen inte hittills påvisats som orsak till kronisk uveit hos hästar födda i Sverige (september, 2020), men fall har dokumenterats hos importerade hästar. Leptospirabakterier finns i flera varianter och det är inte alla som har associerats med uveit. Leptospiros är en så kallad zoonos, det vill säga den kan i sällsynta fall smitta till människa, och sjukdomen är därför anmälningspliktig. Hos häst passerar den akuta infektionen vanligen utan symptom. Den kan också orsaka mild sjukdom med lätt övergående feber. Det är ovanligt med allvarliga symptom. Bakterien finns kvar i blodet och utsöndras i urinen några dagar i samband med akut sjukdom. I sällsynta fall kan bakterien finnas kvar i kroppen och utsöndras i ett par månader. Kroniska uveitsymptom utvecklas däremot först månader eller år efter genomgången infektion. I samband med att kronisk uveit orsakad av leptospira konstateras är det alltså inte alls troligt att hästen är smittsam längre, varken för andra hästar eller människor. Prov kan tas från blod samt från vätska inifrån ögat (kammarvätska och glaskropp) för att ta reda på om bakterien varit involverad i att orsaka sjukdomen.
Kronisk uveit leder till permanenta skador på ögat
Vid kronisk, återkommande uveit leder skoven av inflammation så småningom till permanenta skador i ögat, till exempel sammanväxningar inuti ögat, kroniska hornhinneförändringar (kärlinväxt, kronisk gråskiftning till följd av vätska, kalciumutfällningar), grå starr (katarakt), näthinneavlossning och blindhet. Kroniska och återkommande varianter av uveit kan drabba ena eller båda ögonen. Involvering av båda ögon är mycket vanligt hos appaloosa. Det är omöjligt att förutsäga när en uveitepisod (ett skov) kommer att ske. I vissa fall beskriver djurägarna att det finns en säsongsmässig periodicitet eller en triggande faktor, men så är det inte för alla. Det varierar också mellan individer hur ofta skov uppstår. Behandlingsstrategin behöver skräddarsys för varje individuell häst för att behandla och minska risk för uppblossande skov. Sjukdomen går inte att bota. Målet med behandlingen är att minska smärta, minska risk för permanenta skador och att fördröja förloppet så mycket som det går. När smärtan inte längre kan kontrolleras med behandling och komplikationer tillstöter behöver ögat opereras bort. Tyvärr blir en viss andel av hästar med kronisk uveit drabbade på båda ögon. Vid dubbelsidiga fall med kronisk smärta och inflammation som inte längre svarar på behandling, kan man behöva ta ett beslut om att låta hästen somna in.
Vid kronisk uveit kan sammanväxningar ofta ses mellan iris och lins vilket gör att pupillen blir oregelbunden i kanten och kan ha svårt att röra sig normalt eftersom den sitter fast helt eller delvis (bild till vänster). Grå starr (katarakt) är en komplikation som inte sällan uppstår vid kronisk uveit (bild till höger). Linsen blir då tät och vilket medför synnedsättning eller blindhet. Foton: L Ström
På bilden ses så kallade Haabs striae (grå stråk i hornhinnan) samt diffus vätska som indikerar att ögat drabbats av högt tryck (glaukom). Den vanligaste orsaken till utveckling av glaukom hos häst är uveit. Foto: L Ström
Hur behandlas uveit?
De främsta målen med behandling är att dämpa smärta samt att kontrollera inflammationen för att minska risk för permanenta skador och synnedsättning. Självklart ska också eventuell grundorsak samtidigt också behandlas, till exempel hornhinnesår.
För att behandla inflammationen används vanligen en kombination av anti-inflammatorisk allmänbehandling (vanligen flunixin eller i vissa fall kortikosteroider) och lokala ögondroppar (vanligen kortikosteroider). Om det samtidigt också finns ett hornhinnesår så är det däremot inte möjligt att behandla lokalt med kortisondroppar, istället behandlas då hornhinnesåret på lämpligt sätt, bland annat med lokal antibiotika för att minska risk för sekundär infektion och möjliggöra läkning. För att ge smärtlindring så används atropin i form av ögondroppar. Atropin vidgar pupillen samt blockerar den smärtsamma kramp i pupillen som uveiten orsakar. Atropin minskar därigenom också risk för sekundära komplikationer såsom sammanväxningar inuti ögat vilket kan ge permanent synnedsättning. Atropin i höga doser (dosering varje timma) har visats öka risken för kolik hos häst, men kolikrisk föreligger inte i de doser som är relevanta vid uveitbehandling, det vill säga cirka var sjätte timma eller mera sällan. Frekvensen anpassas till den lägsta dos som är nödvändig för att hålla pupillen vidgad. När pupillen är maximalt stor så dras frekvensen ned till minsta nödvändiga giva, vilket ofta är en gång dagligen.
Behandlingstiden vid akut uveit beror på hur ögat svarar på behandling. Flera veckors behandling kan ofta vara nödvändig, det varierar från fall till fall. Det är mycket viktigt att inte behandlingen avslutas för tidigt eftersom inflammationen då kan ta fart igen.
Skydda ögat mot ljus
Övrigt som är viktigt att tänka på vid vård av häst med uveit är att skydda ögat från ljus. Vid uveit är ögat ljuskänsligt och behandlingen består dessutom av pupillvidgande ögondroppar vilket gör att ögat inte kan skydda sig mot ljus. Det är därför lämpligt att ha en huva med skydd för ögat i samband med utevistelse, och det är bra att dämpa belysningen i stallet. Det kan vara bra att känna till att atropin har en mycket långvarig pupillvidgande effekt och pupillen kan därför vara stor i flera dagar eller till och med veckor efter avslutad behandling. När pupillen börjar dra ihop sig igen när den belyses med ljus behöver inte längre huvan användas. För att minska risk för kolik vid smärtsam uveit är det viktigt att hästen får skrittmotion (och/eller utevistelse) dagligen. Hästen bör dock inte ansträngas så länge som den visar tecken på smärta och har en aktiv inflammation, eftersom det då finns risk för akut blödning inuti ögat.
Kan krävas skräddarsydd behandling
Tyvärr så utvecklar vissa hästar kronisk, återkommande uveit trots korrekt behandling av den akuta, primära uveitepisoden. I fall med kronisk uveit behöver behandlingen skräddarsys utifrån behoven hos respektive individ. Sammantaget är det viktigt att vara observant på subtila tecken på att ett nytt skov är på väg så att behandlingen kan justeras löpande. Vissa fall kan behandlas i samband med akuta skov, andra fall behöver konstant underhållsbehandling för att fördröja förloppet. UV-ljus har beskrivits kunna vara en triggande faktor för nya skov, och det kan därför vara lämpligt att använda ljusskyddande flughuva vid hagvistelse. Vissa fall har visats svara bra på injektion av ögats glaskropp med låg dos av ett läkemedel (gentamicin) som bromsar förloppet tillfälligt. Ibland kan ett par injektioner med några veckors mellanrum behövas initialt, och injektionen behöver sedan upprepas regelbundet, cirka årligen. Det finns även kirurgiska alternativ såsom implantat med medicin att operera in under ögonvitan som kan fungera i vissa fall, men det är inte alla hästar som är lämpliga kandidater för detta. Ingreppet leder också till livstids tävlingskarens utifrån dagens svenska dopingregelverk. Det finns vissa rapporter som beskriver att vitrektomi (operation av ögats glaskropp) kan hjälpa hos hästar med leptospiraorsakad uveit, men bevisen är inte entydiga kring prognosen för detta ingrepp, och synnedsättning är en vanlig komplikation till ingreppet. Ett annat kirurgiskt alternativ är att operera bort ett öga som är smärtsamt och som inte svarar på behandling.
Vid smärtsam uveit som inte längre svarar på behandling så kan det vara bättre för hästen att operera bort ögat. Även om det blir ett stort synfältsbortfall så finns det många exempel på hästar som klarar sig bra med bara ett öga. Foto: UDS
Går det att förebygga uveit?
Det är svårt att förebygga den första episoden av uveit men det kan rekommenderas att försöka ha en säker närmiljö för att undvika trauma mot ögat. I händelse av akut uveit är det viktiga att säkerställa att den identifieras snabbt och behandlas på rätt sätt. Du bör därför kontakta veterinär om din häst visar tecken på ögonsjukdom. Om din häst har kronisk uveit så bör du vara extra observant för att upptäcka ett nytt skov i ett tidigt skede. Du kan gärna låta hästen ha en huva som skydd för UV-ljus då detta eventuellt misstänks kunna vara en triggande faktor. Goda rutiner för parasitkontroll är viktigt, liksom god hov- och tandvård. I de fall där en ärftlig orsak misstänks (till exempel Appaloosahästar med uveit och eventuellt också hästar med dubbelsidig uveit) bör avel undvikas.
Referenser:
GilgerBC. Equine ophthalmology. 3rd ed. Ames, Iowa: Wiley-Blackwell; 2017.
GerdingJC, Gilger BC. Prognosis and impact of equine recurrent uveitis. Equine Vet J. 2016;48(3):290-298.
GilgerBC. Equine recurrent uveitis: the viewpoint from the USA. Equine Vet J Suppl. 2010(37):57-61.
SpiessBM. Equine recurrent uveitis: the European viewpoint. Equine Vet J Suppl. 2010(37):50-56.
GilgerBC, Wilkie DA, Clode AB, et al. Long-term outcome after implantation of a suprachoroidal cyclosporine drug delivery device in horses with recurrent uveitis. Vet Ophthalmol. 2010;13(5):294-300.
Shao YC,Liou JC, Kuo CY, et al. UVB promotes the initiation of uveitic inflammatory injury in vivo and is attenuated by UV-blocking protection. Mol Vis. 2017;23:219-227.
Tidigare på Hippson.se
Vilka kliniska tecken förekommer vid hornhinnesår
IMMK – en kronisk inflammation i hornhinnan
Vad och hur ser hästar egentligen
Liknande webbartiklar
- Så fungerar hästens ögon
- Longering kan göra hältbedömning svår
- Forskningsstudie om halm som grovfoder
- SLU vill forska om tysta smittbärare
- Objektiv rörelseanalys kan underlätta hältutredningen
- Vaccin kan hjälpa hästar med kronisk klåda
- Hästens ansiktsuttryck vid hälta
- Synnedsättning hos häst
- Studerar hästens rörelser i skritt för att upptäcka hälta
- Vilka kliniska tecken förekommer vid hornhinnesår?
Den svåra skritten – finslipa på detaljerna
Rygga i vinkel och på volt och rid skänkelvikning i skritt mellan koner. Med pararyttaren Felicia Grimmenhags övningar kan du och hästen dra ner på tempot.
"Att jobba skritten är viktigt för alla men också något många glömmer bort"
Hästgård med mysigt sjöläge
Utanför Söderköping finns en hästgård med strandläge, hus med pool, sju boxar samt tre mindre ponnyboxar och en egen ridbana.
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
”Charlie” byttes mot ensilagebalar som liten
Det tog hundra försök för Ebba Berglöf att hoppa upp på Catch Me Not innan Peder för tolv år sedan såg honom på en tävling.
Här berättar ägaren mer om hästen som blev trea i världscupfinalen
Misstänkts gjort sexuell handling mot häst
En man i södra Sverige ska vid flera tillfällen ha tagit sig in i stall och även gjort sexuella handlingar mot en häst. Nu åtalas han för flera brott.
Vid ett tillfälle hittades han inne i en hästbox med en stol
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!