Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2020-09-04Vad och hur ser hästar egentligen
Hästen ser sin omgivning lite annorlunda än människor, men vad är det egentligen som skiljer oss åt? Vi har ännu inte fullständig kunskap om hästens syn och synförmåga men på senare år har forskningen gått framåt och vi lär oss ständigt mera. Det utvecklas också nya tekniker för att bättre kunna diagnostisera och hitta orsaker till synnedsättning hos häst.
Text: Lena Ström
Foto: Adobe Stock, Jennie Börs (porträtt)
Lena Ström är legitimerad veterinär med ögon som specialitet och forskare vid Sveriges lantbruksuniversiet. Hon är dels verksam vid ögonmottagningen på universitetsdjursjukhusets hästklinik och forskare inom området vid institutionen för kliniska vetenskaper. I en serie artiklar under hösten berättar hon om vanliga ögonproblem hos häst. I denna denna första artikel beskrivs vad som i nuläget är känt avseende hästens synförmåga.
Ögats anatomi
Ögat och synsystemet började utvecklas för miljoner år sedan och de första fossilen med ögon som liknar våra har daterats till att vara cirka 540 miljoner år gamla. Under evolutionen har synsystemet hos djurarter utvecklats på olika sätt för att anpassas på bästa sätt till den miljö som de lever i. Olika förmågor har utvecklats till exempel vad gäller färgseende, dag- och mörkerseende, synskärpa, djupseende och möjligheter att detektera rörelse.
De flesta strukturer som finns i människans öga finns också i hästens öga, även om vissa strukturer är särskilt anpassade. Både hästens och människans ögonbulb omges av en skyddande ögonvita och har en transparent hornhinna längst fram. Inuti ögat finns en regnbågshinna med en pupill som kan ändra storlek för att styra ljusinsläpp och en lins för att bryta ljuset och ställa in synskärpa på olika avstånd (ackommodera). I botten på ögat finns en näthinna med synceller som stimuleras av ljuset som kommer in. Det finns två olika sorter av synceller, dels stavar (används för mörkerseende) och olika varianter av tappar (används för färgseende och synskärpa). Näthinnans tappar och stavar omvandlar ljuset som kommer in till en signal som skickas via synnerven upp till syncentrum i hjärnan för vidare tolkning.
Mörkerseende, seende i dagsljus samt synskärpa
Hur ser då hästar på världen? Hästen är ursprungligen ett bytesdjur och det har varit viktigt med god förmåga att kunna upptäcka rovdjur under dygnets alla timmar. Det är därför kanske inte så förvånande att hästen har anpassningar för att kunna se bra i både dagsljus och mörker. Hästen har ett mörkerseende som i normalfallet är vida överlägset oss människor. Hästen har ett stort öga, faktiskt det största bland landlevande däggdjur tillsammans med älgen, och pupillen har ett stort dynamiskt omfång. Detta innebär att hästens pupill kan bli mer än sex gånger större än vår pupill i mörker. Hästögat kan därmed ta tillvara på mycket låga ljusmängder och möjliggöra effektivt mörkerseende. Hästen har stort antal av stavar i botten av ögat, det vill säga de synceller som används vid mörkerseende, och den har dessutom en extra reflekterande hinna bakom syncellerna i näthinnan, den så kallade tapetum lucidum. Denna hinna finns även hos många andra djurslag, till exempel hund och katt, men saknas hos människor. Det är denna hinna som gör att vi ser ett kraftigt gröngult återsken från ögonen hos många djurslag när ögonen träffas av ljus i mörker. Tapetum lucidum ligger i ett lager bakom syncellerna i botten på ögat och den gör att ljuset som kommer in i ögat reflekteras och förstärks vilket gör att syncellerna stimuleras extra mycket.
Anpassade för att se bra även i dagsljus
Förutom det effektiva mörkerseendet så har hästen också många anpassningar till att kunna se bra i dagsljus. Den ovala pupillen kan dra ihop sig kraftigt till en smal strimma i horisontalled. Detta gör att ögat skyddas från ljusinsläpp, samtidigt som hästen trots detta fortfarande kan skanna horisonten efter potentiella rovdjur. I överkanten på pupillen sitter små utväxter, så kallade corpora nigra, som är en del av regnbågshinnan. Det är ingen som säkert vet vilken funktion dessa har, men en teori är att de fungerar som en ”keps”, det vill säga som ett extra solskydd för pupillen i starkt dagsljus. Hästen har också relativt bra detaljseende (=synskärpa), klart bättre än både katt och hund. Dock inte lika bra som oss människor som är överlägsna de flesta däggdjur på det området. Forskning har visat att hästen ungefärligen ser de detaljer på sex meters avstånd som vi människor förmår att uppfatta från cirka 10-15 meter. I jämförelse kan nämnas att de detaljer som katten förmår urskilja på sex meters avstånd klarar en människa att urskilja från cirka 50 meter.
Synfält
Hästen har ögonen sidligt placerade och i kombination med de stora, horisontellt ovala pupillerna gör detta att de har ett mycket stort synfält. De ser nästan helt runt om och det är endast ett smalt blint område, som sträcker sig strax framför pannan och nosen, samt ett område rakt bakom där hästen inte kan se alls. Hästen har dock inte lika bra synförmåga i hela synfältet. I de centrala delarna sitter syncellerna tätast packade vilket ger bra upplösning, och i det område där de två ögonens synfält överlappar är synskärpan som allra bäst. I de yttre delarna av ögat är inte syncellerna lika tätt packade vilket leder till att synskärpan i periferin är klart sämre. De synceller som sitter i periferin och registrerar synintrycken är dessutom framför allt specialiserade på mörkerseende och rörelsedetektion. Detta kan förklara varför hästar lätt kan bli skrämda av sådant som plötsligt dyker upp snett bakifrån. De har lätt att upptäcka att något kommer in i synfältet men de kan inte tydligt se vad, och som de flyktdjur som de är kan de skygga eller vilja fly av denna anledning. Eftersom ögonen är sidligt placerade så är det, som tidigare nämnts, endast en mycket begränsad del av synfältet som överlappar, det vill säga den del av synfältet som kan ses med båda ögonen samtidigt. Detta gör också att hästen endast har ett begränsat område (rakt framför) som är extra bra för att bedöma djup och avstånd.
Färgseende
Vi människor har ett så kallat trikromatiskt seende, det vill säga vi har tre olika typer av synceller för färgseende i näthinnan; röda, gröna och blå. Det innebär att vi kan se fyra basfärger, nämligen blått, grönt, gult och rött. Dessutom kan vi se alla intermediära färger däremellan. Forskning har visat att hästen istället har ett dikromatiskt seende. De har alltså bara två olika typer av synceller för färgseende, en för blått ljus och en annan för ljus i det gulgröna färgspektrat. Förutom att de därför inte kan skilja mellan rött och grönt (precis som en människa som är röd-grön färgblind) innebär detta att de inte heller kan se lika många intermediära färger som vi kan. De ser istället världen i en färgskala bestående av blått, gult, grönt och grått.
Brytningsfel
Kan hästar ha brytningsfel? Om man ska dra generella slutsatser angående förekomst av brytningsfel (närsynthet och översynthet) hos olika djurslag så ser man att bytesdjur generellt tycks ha en tendens till att vara översynta, medan rovdjur i högre utsträckning är närsynta. Det har under evolutionen troligen varit viktigt för bytesdjuren att kunna se bra på långt håll för att kunna undvika rovdjur. I ett examensarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet (Löf, 2007) undersöktes 116 varmblodiga travare av olika ålder med avseende på brytningsfel med en enkel metod som kan genomföras på både människor och djur, så kallad skiaskopi. I studien sågs att 86 procent av hästarna var normalsynta eller hade endast mycket lindriga brytningsfel (mellan -1D till +1D). Det observerades att föl var något mera översynta jämfört med vuxna hästar och att det fanns en tendens till att hästarna blev något mera närsynta med stigande ålder. En av slutsatserna från studien var att även om en viss förändring av synen mot närsynthet kan ske med stigande ålder, så är i genomsnitt de flesta svenska varmblodiga hästar normalseende under sin tävlingskarriär. Resultaten i den svenska studien är i överensstämmelse med vad som också beskrivits i ett antal internationella studier på flera olika raser. Vad som kan vara intressant att nämna är också att forskare visat att det ändå kan finnas vissa skillnader mellan olika raser, till exempel verkar fullblod i högre utsträckning vara närsynta än många andra hästraser.
Skador och sjukdomar i ögonen kan leda till synnedsättning
Sammanfattningsvis så är synen ett viktigt sinne för våra hästar. Hästen kan sägas vara en generalist, det vill säga den har en synförmåga som är väl anpassad för både mörkerseende och seende i dagsljus. Den har ett stort synfält och har också ett förhållandevis bra detaljseende jämfört med andra djurslag såsom hund och katt. Skador och sjukdomar i ögonen kan ge nedsatt syn och försämrad livskvalitet, samt kan också vara en orsak till nedsatt prestation. Hästens ögon är stora och sitter sidligt placerade så att de lätt kan bli skadade. Det finns också många ögonsjukdomar som inte är orsakade av yttre påverkan. Vid misstanke om skada eller sjukdom i ögonen är det viktigt att kontakta veterinär för undersökning, eftersom även till synes enkla skador kan sluta i smärta och bestående synnedsättning om de inte behandlas på rätt sätt. Du bör söka vård om din häst visar symptom på smärta såsom att den kniper och/eller har ett ökat tårflöde, samt om det finns svullnad runt ögat. Andra symptom som bör föranleda undersökning är onormala färgskiftningar i ögat (till exempel om det blir rött eller grått) och inte minst om du misstänker att hästen ser sämre.
taggar
Liknande webbartiklar
- Synnedsättning hos häst
- Vilka kliniska tecken förekommer vid hornhinnesår?
- IMMK – en kronisk inflammation i hornhinnan
- Forskningskollen: Rynkor vid hästens ögon påverkas av smärta och känslor
- Genom hästens ögon
- Så fungerar hästens ögon
- Longering kan göra hältbedömning svår
- Forskningsstudie om halm som grovfoder
- SLU vill forska om tysta smittbärare
- Objektiv rörelseanalys kan underlätta hältutredningen
Finalglädje när Kittel tog världscupseger
Vilken fredagskväll det blev med Patrik Kittel överst på podiet när världscupfinalen i dressyr avgjordes. Svenskt för andra gången i historien!
Tomas Holcbecher fångade ögonblicken – häng med i bildspelet
Viktigaste grunderna enligt Eamon Hickey
Under onsdagens clinic visade Eamon Hickey upp sitt system för hästhantering. Först ut var ett treårigt sto som aldrig varit hemifrån.
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
VC-finalen i Riyadh – det händer i dag lördag
Vi har nått den sista tävlingsdagen och spänningen är minst sagt olidlig. Hoppningens världscupfinal ska avgöras – med två svenskar i topp.
Än kan mycket hända som stuvar om – här är allt du behöver veta
Fem självklara rutiner för hästens status
Annelie Lundkvist driver ett rehabstall och tar dagligen hand om skadade hästarna. Här tipsar hon om fem rutiner som hon rekommenderar alla att göra.
"Genom att löpande ha koll ser man snabbt förändringar på hästen"
Nionde gången gillt för Patrik Kittel
Endast decimaler skiljde de tre på podiet och Charlotte Fry fick inte starta. Det var spänning när Patrik Kittel red hem världscupfinalsegern.
"Jag brukar vara bra med orden, men nu är jag ganska mållös"
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Ny lösning för ridsportanläggning i Växjö
Växjöortens fältrittklubb och Växjö hästsportcenter vill bygga klart ridarenan. Nu diskuteras en lösning med kommunen, enligt Smålandsposten.
Kan bli en nystart för relationen mellan klubben och kommunen
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Bildbomb från torsdagen i Riyadh
Under torsdagen hade dressyrhästarna vilodag inför kürfinalen medan hopphästarna presterande i inne på banan. Se bilder från dagen.
Stora skillnader mellan hästgymnasier
Det finns stora skillnader mellan gymnasieskolorna med utbildningen hästhållning. Detta enligt en granskning av Sydsvenskan och HD.
Svenska hästarna godkända i besiktningen
Finalen av världscuphoppningen avgörs i morgon lördag. Under dagens veterinärbesiktning blev båda de svenska hopphästarna godkända.
Ägaren och uppfödaren om Chromatic BF
Den amerikanska hästen Chromatic BF gick plötsligt bort efter torsdagens världscupsomgång. Nu skriver ägaren och uppfödaren om sorgen.
Träna på flytet och rytmen i kombinationer
I denna video tipsar Tobias Grönberg om att två upphöjda bommar på böjt spår är en bra uppvärmning för att hoppa kombinationer.
”Övningen ska leda till att hästarna driver i en kombination”
VC-finalen i Riyadh – Det händer idag fredag
Det är fredag och dags för dressyrens världscupfinal att avgöras. Hopphästarna får vila medan dressyrhästarna möts i en Grand Prix kür.
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Fem stjärnor på fyra ben
Stor, liten, varmblod och kallblod. Våra hästar kommer i många former. Här möter du en vårdhäst, tre polishästar och en allsidig ridtravare.
Svenskarna bäst – även i dag
Det var en tuff runda i dagens 1,60-klass i Riyadh. Efter en dramatisk omhoppning stod det klart att Henrik och King Edward var bäst, även i dag.
Ny tv-serie ska locka unga till ridsporten
Hur blir man egentligen landslagsryttare, hur kommer man bäst upp på en häst och hur fungerar det när hästar ska få nya skor? Det är något som tas upp i nya SVT-serien Lilla Ridskolan som drar igång på lördag
Följ med när Eamon visar sin hästhantering
Under gårdagen höll Eamon Hickey en clinic på Flyinge där han tränade tre för honom helt nya hästar på olika nivåer. Se vår film från kvällen!
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!