Text: Anna Nordin
  
För en tid sedan höll Brunmåla hästklinik en föreläsningskväll om att lyckas med sitt hästköp, en av talarna var Ulrika Lagerquist.
– Huruvida hästen passar dig som ryttare och kompis eller inte är ditt eget ansvar att avgöra. Veterinären hjälper dig med en bedömning av om den fysiska och medicinska kvaliteten möter dina förhoppningar, inleder hon.
   
Kolla upp hästen ordentligt
När du har hittat en häst som du tror passar som din nya träningspartner är det dags för veterinärbesiktning. Men det finns flera saker du kan kolla själv innan, tipsar Ulrika.
– På så vis kan man spara onödiga utgifter. Ta till exempel reda på hästens sjukdomshistoria, be säljaren att ge dig tillgång till journalutdrag från veterinärklinik och försäkringsbolag. Du kan också kontrollera eventuella tävlingsresultat, har hästen varit funktionell under en längre period?
Ett annat tips är att försöka kolla upp säljaren, för att skapa dig en uppfattning om vem du ska göra affär med.
– Det kan också vara bra för både säljare och köpare att göra en egen rörelsekontroll med longering innan tid bokas för köpebesiktning, säger hon.
Besiktningsintyg finns att ladda ner gratis på www.svf.se. Genom att fylla i det som går innan besiktningen underlättas klinikbesöket för både köpare och säljare. Där anges bland annat lite historik kring hästen och eventuella sjukdomar.
   
Exteriör lämplig för arbetet
Ulrika börjar en besiktning inför köp med att lägga märke till vilket första intryck hästen ger. Ser det ut att vara en sund individ, hur är den exteriört, hull, kondition, ser den välskött ut?
– Exteriören är viktig för att en häst ska kunna fungera till det köparen har tänkt sig. Några enstaka, lindriga avvikelser brukar dock oftast vara oviktiga för användbarheten, säger hon.
På frambenen kollar Ulrika bland annat om benen är raka, om kotorna är veka, samt om hästen är tåtrång eller tåvid.
– För bakdelen gäller att vinklarna i de olika lederna ska vara bra, brister i bakbensfunktionen ökar risken för bekymmer i framben och rygg. De optimala vinklarna är så gott som desamma för dressyr och hoppning, förklarar hon.
Även rygg och muskulatur gås igenom.
– Lång eller kort rygg spelar egentligen inte så stor roll rent medicinskt. Huruvida karp- eller svankrygg spelar roll verkar vara högst individuellt, då det finns flera exempel på iögonfallande ryggar bland elitpresterande hästar. Dock kan de ju behöva kunnigare ryttare och tränare för att hålla i längden.
  
Både hårt och mjukt underlag
Rörelsekontrollen görs både på hårt och på mjukt underlag, samt på rakt och på böjt spår. Böjprovet görs antingen på helben eller fraktionerat, alltså uppdelat på flera områden per ben.
– Vilket det blir avgörs av veterinären.
Ulrika betonar att hästar inte ”böjs sönder”.
– Reagerar de så har de problem.
Hon vill också ta död på myten att böjprov enbart är ett svenskt fenomen.
– Det görs böjprov även i andra länder. Eventuella böjprovsreaktioner graderas från 0 till 5 utifrån grad av hälta. Och eventuell smärta vid böjning noteras.
Alla leder och mjukdelar på hästen palperas, det vill säga känns igenom. Har det funnits några fynd vid longering eller böjprov undersöks de områdena extra.
– Veterinären letar efter avvikelser som ökad ledfyllnad (gallor), svullnad, ömhet, muskelatrofi, ärr och överben, och försöker göra en bedömning av vilken betydelse det kan ha för hästens tänkta användning.
  
Hovar, hud och hjärta
Hovarna undersöks med fokus på utseende, vinklar, eventuella sprickor, onormalt slitage eller skillnader mellan benen. Avvikande beslag kan ibland avslöja tidigare eller befintliga bekymmer.
– En bra hovslagare kan lösa mycket, men det kan bero på vilken användning man har tänkt sig, säger veterinären.
Ränder på hovarna kan ibland ge oro för fångförändringar.
– Är randen parallell med kronranden och väggen ovanför randen är det en foderrand, förklarar Ulrika.
Sådana kan uppstå vid foderbyten, fångränder är mer vågformade och går neråt framtill på hoven jämfört med på sidorna.
Även huden kontrolleras, tumörförändringar är vanliga hos skimlar och ärr kan ge information om tidigare skador eller operationer. Klåda kan vara svårt att upptäcka vintertid och är då extra viktigt att fråga säljaren om.
Hjärta och lungor står näst på tur.
– En del hästar har blåsljud på hjärtat. Det kan vara både ofarligt och farligt, så upptäcks det kan det vara bra att undersöka vidare med till exempel ultraljud eller remiss till en specialist, säger Ulrika.
Luftvägarna undersöks bland annat genom hostprovokation. Finner man något kan man gå vidare med en endoskopisk undersökning, något som görs rutinmässigt vid vissa kliniker och är tillval i andra klinikers köpebesiktningar.
Ögon och öron undersöks också, likaså reproduktionsorgan, tänder och munhåla.
– För att göra en ordentlig tandundersökning krävs sedering och munstege, om man ändå sederar hästen för röntgenundersökning kan man passa på att kontrollera munstatus samtidigt. Ett alternativ, om hästen nyligen har varit på tandundersökning, är att ta med journalen från den.
  
Att röntga eller inte?
Sedan kommer den alltid lika aktuella avvägningen om röntgen ska göras eller inte.
– Man ska vara medveten om att det är omöjligt att röntga ”allt”. Det krävs också minst fyra projektioner per led för att få med alla vinklar vilket inte är försvarbart. Varken ur hälso-, ekonomisk- eller tidssynpunkt. Så även om man röntgar de områden där problem är vanligast kan man missa saker, förklarar Ulrika.
Det finns dessutom fullt fungerande hästar med röntgenförändringar, och halta hästar utan röntgenförändringar.
– Rådet blir väl att röntga om man misstänker problem. Hästens ålder spelar också in – lösa benbitar, alltså osteochondros, är ett utvecklingsproblem och uppstår inte hos äldre individer. De kan däremot ha artroser.
Den kliniska besiktningen ligger till grund för tolkningen av eventuella fynd, vilket gör det extra svårt att bedöma mejlade bilder där veterinären inte själv har fått undersöka hästen. Be därför om ett röntgenutlåtande från den klinik som har gjort besiktningen.
När bilderna väl är tagna noteras alla eventuella fynd, samt huruvida dessa bedöms ha betydelse för hästens tänkta användning.
– Bestäm själv som köpare hur du vill göra i relation till hästens pris, eventuell vidareförsäljning, prutningsmån med mera, säger Ulrika.
Hästens tävlingsresultat kan i sig vara kvalitetsmärkning nog. Hon berättar att hon har varit med om att man inte har tagit en enda röntgenplåt, trots en prislapp på en halv miljon kronor på hästen.
Avslutningsvis ger Ulrika lite allmänna råd för den första tiden tillsammans med sin nyinköpta häst.
– Ofta ändras allt för hästen; ryttare, tränare, hovslagare, foder, underlag, sadel, hagkompisar och så vidare. Ta det varligt i början och lär känna din nya häst. Det är inte alltid säljarens eller hästens fel om det inte fungerar.

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se