Det blev sex ekipage som nollade grundomgången och som tog sig till omhoppning i Folksam Scandinavian Open-finalen för sexåringar. Stein Andresens smarta och kvicka Nimble gick mot klockan för första gången - och gjorde det galant.
   

- När jag såg Steins häst visste jag att det var han som skulle vinna. Den var helt klart en värdig vinnare, en otroligt snabb häst, säger Alexander Zetterman som på Springfield Hill red in på andra plats.
Nimble är en ädel häst med mycket nerv och blod, och hade svårt att stå still även på prisutdelningen.
- Det är en extremt försiktg häst som är smart på hinder och som alltid är felfri. Senast den hade ett nedslag var i februari, berättar Stein.
Nimble är efter Krake Ask-Crelido och ägs av både Stein och av stuteri Katrinelund i Danmark.
Stein köpte hingsten som fyraåring och har som målsättning att ta upp den i de stora klasserna i framtiden.
- Jag har ändå suttit på en hel del hästar genom åren och detta är en av de mest talangfulla jag har haft. Det viktiga är bara att ge den tid, men den har förutsättningar för att kunna gå hela vägen, säger Stein.
   

Springfield Hill är efter Spender S-Elberton.

  
Även Zettermans häst Springfield Hill beskrivs som en smart häst med mycket huvud. Alexander köpte honom redan som fölunge.
- Jag kommer ihåg det väldigt väl, han kom emot mig och tittade mig i ögonen, man såg direkt att den hade huvudet på skaft, säger Alexander.
   

  
Tredjeplacerade Ulrika Karneus och Cardento-avkomman Casablanca 23 red inte bara om klassens seger när hon kom in för omhoppning, hennes ritt avgjorde även det stora hingstpriset, som därmed gick till VDL och Cardento för femte  året i rad.
- Det är ju helt fantastiskt att vi har en sådan fin hingst, och att vi faktiskt har fått den här utmärkelsen så många år i rad, säger Jonas Persson från VDL Sverige.
   

Fullständig resultatlista hittar ni här.

  
Text och foto: Cecilia Konvalina

I söndags avlutades Falsterbo Horse Show och med svenska ögon sett gjordes det på bästa möjliga sätt - Jens Fredricson vann Falsterbo Grand Prix. I vanlig ordning var så klart hela veckan full av höjdpunkter. Nu avslutar vi årets bevakning med att blicka tillbaka i ett blidspel.
 
Foto: Ida Röök 

Hippsons husbloggare My Almqvist är hästskötare hos Jens Fredricson och har arbetat i tre år med Lunatic. Här intervjuas hon av Falsterbo Horse Show efter dagens Grand Prix-vinst - och hon är så klart väldigt glad.
  
 

–  Jag hade det på känn. Jag har mått så bra och varit så stark mentalt, allt har stämt till 100 procent. 

Så säger Jens Fredricson om vinsten i Falsterbo Grand Prix. Nyckeln till framgången ligger i bra planering – och en otroligt stark känsla att segern var på gång.

Jens Fredricson var som enda svensk med till den andra omgången i Longines Falsterbo Grand Prix. Lunatic hoppade helt fantastiskt i den första rundan, där banan bjöd på en hel del klurigheter. Inte minst var det den sista distansen som ställde till det för en mängd ryttare. Många var felfria fram till den allra sista, gigantiska oxern – Angelica Augustsson och Livello till exempel.

Jens Fredricson fick en skämtsam smocka av tvåan Marcus Ehning när de stod på podiet under prisutdelningen, i dag var inte den legendariske tysken oslagbar.

– Efter Marcus omhoppning sa alla att ”det där går inte att slå”. Men det gjorde det, vilken fantastisk avslutning, säger förbundskapten Sylve Söderstrand, märkbart nöjd med hur Falsterbo-veckan slutade.

Lunatic var perfekt

Jens själv säger att känslan var 100 procent rätt.

– Det smittar av sig på Lunatic. Han känner mig utan och innan den hästen. Det finns ingen som honom, han passar mig som handen i handsken. Lunatic har ett ben här och ett ben där när han hoppar, men han vet vad som krävs för att ta sig över, och så gör han det.

I dag stämde hans plan hela vägen fram.

– Jag trimmade med hjälp av Henk Nooren i morse och då var Lunatic bara helt perfekt. Han kändes hur fin som helst.

Jens framhåller att det är just coachningen vid sidan av som gjorde att det gick så bra.

– På en sådan här tävling har jag stöttning av Sylve, Henk och många andra som jag kan bolla tankar och idéer med. Jag valde exempelvis att gå på åtta språng fram till den sista kombinationen i första rundan, det var inte många som löste det så. Hade jag gjort annorlunda hade jag kanske haft nedslag, säger han.

Full fart framåt

I omhoppningen kände han inför näst sista språnget att han var tvungen att gasa ännu mer. Mellan näst sista och sista hindret gav han och Lunatic därför allt.

– Jag hade en stor fördel av att gå ut sist i omhoppningen. Hade Marcus varit sist hade han ridit snabbare. Men jag släppte på helt efter sista hindret, det var bara full fart som gällde. Lunatic är som en liten kanin, han bara landar och sätter fart. Han är inte heller lika lång tid i luften, i och med att han är så snabb i språnget.

Landslaget i hoppning har på senare tid tagit hjälp av en mental coach.

– Jag träffade henne i torsdags. Hon kom in i stallet och frågade hur jag mådde. Jag svarade ”bra”. ”Jag ser det, du kommer att vinna”, sade hon då. Hon såg exakt på mig hur stark jag var mentalt, säger Jens. 

Jens Fredricson borde nu vara självskriven i EM-laget. Tillsammans med Sylve skulle saken diskuteras under söndagskvällen.

– Vi ger besked nästa vecka, säger förbundskaptenen.

Text och foto: Ida Röök

MISSA INTE BILDSPELET I TOPPEN PÅ SIDAN!